Ekonomi och tillväxt

Sverige är i stort behov av investeringar men det finanspolitiska ramverket sätter käppar i hjulet. För att framtidens jobb ska hamna här och för att nå våra klimatmål måste reglerna förändras. Här är våra förslag till förändringar. 

Antalet varsel och uppsägningar ökar men företagen drar sig från att säga upp sin befintliga personal. De borde använda tiden till att kompetensutveckla personalen.

I norr ser man mer positivt på det närmaste halvåret, än i storstadsregionerna. Även läget i försvarsindustrin och IT och telekom är ljusare än i andra branscher. Det visar Unionens branschbarometer från hösten 2023.

Vi befinner oss i något av en ekonomisk vinter, med fortsatt inflation, höga räntor och oro på arbetsmarknaden. Så när vänder det? Förhoppningsvis mellan hägg och syren, menar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo.

Så kallad ”labour hoarding”, eller övervintring av personal, är ett fenomen som även förekommer på svensk arbetsmarknad. Unionen har undersökt fenomenet och chefsekonom Tobias Brännemo menar att bristen på kompetens är en förklaring till varför det uppstått på svensk arbetsmarknad.

När regeringen ska presentera Budgetpropositionen för 2024 hoppas Unionen se förslag som gör A-kassan bättre som den omställningsförsäkring den är tänkt att vara.  

Just nu tävlar regeringen och oppositionen om skattesänkningar – åtgärder som inte kommer att fungera. 

Det mesta av inflationsuppgången ligger nu bakom oss. Riksbanken behöver inte vara så orolig och därmed ta i mer än nödvändigt.  

Lågkonjunkturen har inte kommit. Den stora försämringen har uteblivit. Tvärtom visar ekonomin en stor motståndskraft. Både tillväxtmässigt och på arbetsmarknaden. Här är Unionen om konjunkturen maj 2023.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo har en delvis ljusare bild på ekonomin än många andra ekonomiska bedömare. Här resonerar han om han varför.

Sveriges ekonomi har klarat sig bra men påfrestningar för företag och löntagare är många. Unionen om vårändringsbudgeten.

Trots minst sagt utmanande förutsättningar har parterna inom industrin återigen tagit ett långsiktigt ansvar och kommit överens om ett löneavtal för de kommande två åren som nu blir normerande för resten av arbetsmarknaden.

Utvecklingen av både konkurser och varsel har de senaste månaderna beskrivits i form av vågor som tornar upp sig redo att skölja över ekonomin. Men tittar man på den faktiska utvecklingen är det svårt att förstå dessa tongångar.

Svensk industri är fortsatt stark jämfört med viktiga konkurrentländer och därmed finns fortsatt goda skäl att höja löneökningstakten, det visar en ny rapport om det ekonomiska läget från Facken inom industrin, där Unionen ingår.

För första gången på över 20 år har företagen det senaste året kunnat höja priserna på ett mer eller mindre ohämmat sätt. Nu behöver de inse att det prishöjningsfönster som stått på vid gavel håller på att stängas.

Konjunkturläget försämras - men Unionen ser tecken på att lågkonjunkturen inte behöver bli särskilt lång eller djup. Chefsekonom Tobias Brännemo förklarar.

Den just nu höga inflationen kommer av allt att döma falla tillbaka under året. Nu behöver Riksbanken luta sig tillbaka och se vad de redan vidtagna åtgärderna faktiskt får för effekt på ekonomin.

Mänsklighetens viktigaste fråga och största ansvar är klimatfrågan. Den kräver förändring och nya lösningar som inte känner några nationsgränser.

Unionens chefsekonom delar inte bilden av att det pågår en varselvåg.

Unionens t.f. chefsekonom Tobias Brännemo kommenterar Riksbankens höjning av styrräntan.

Svensk ekonomi har utvecklats imponerande bra i år med en stark utveckling av arbetsmarknaden. Unionens bedömning är att BNP växer med 3 procent i år, men nästa år dämpas ekonomin och tillväxten blir negativ. Läs Unionens konjunkturprognos, publicerad hösten 2022.

Svensk ekonomi har utvecklats imponerande bra i år med en stark utveckling av arbetsmarknaden. Unionens bedömning är att BNP växer med 3 procent i år, men nästa år dämpas ekonomin och tillväxten blir negativ. Läs vad Unionens tf chefsekonom Tobias Brännemo skriver.

Unionen genomför två gånger per år Branschbarometern – en enkätundersökning bland förbundets klubbar i det privata näringslivet. Huvudfokus är klubbarnas bedömningar av företagens utsikter inför det kommande halvåret, satt i relation till det senaste halvårets utveckling.

En ny regering måste arbeta skyndsamt för att skydda och skapa viktiga förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Hur kommer företagen klara vinterns höga elpriser? Kan hjulen fortsätta snurra de närmsta månaderna eller måste verksamhet stängas ner och personal sägas upp? Det är frågor som nu ställs ute på många företag.

De stigande priserna på mat och el är just nu samtalsämnet runt många fika- och middagsbord. Riksbanken behöver agera tydligt för att få ner inflationen.

Trots alla dystra rubriker och utmaningar så har svenska företag gått bra under lång tid och står starka.

Nästa vår ska fack och arbetsgivare komma överens om löner för nästa avtalsperiod. Många menar nu att den senaste tidens snabba prisökningar, inflationen, borde vara utgångspunkten för de krav facken ska ställa på lönenivåerna i nästa års avtalsförhandlingar. Andra, arbetsgivarna, menar att inflationen inte alls får påverka löneavtalen utan att det bara är företagens konkurrenskraft vi ska utgå ifrån. Vad tycker Unionen om det?

Första halvåret 2022 har varit en turbulent tid, med krig i Europa, allt högre inflation och stigande räntor. Men företagen och arbetsmarknaden har i mångt och mycket trotsat denna turbulens och gått oväntat bra.

Det pågår ett krig i Europa, inflationen har spunnit iväg, och vi har höga energipriser. Ändå går svenska näringslivet bra. Varför? Här är fem anledningar till att vi står så stadiga – kriser till trots.

Unionen spår en något nedväxlad men ändå relativt god tillväxttakt för svensk ekonomi framåt. Svensk BNP väntas öka med drygt tre procent i år och tillväxttakten växla ned något under nästa år till runt två procent. Här är Unionens konjunkturprognos maj 2022.

Just nu är det många dystra rubriker. Det pågår ett krig i Europa och vi har inflation på nivåer vi inte sett på decennier. Hur ser då företagen på framtiden? Katarina Lundahl om Unionens konjunkturprognos maj 2022.

Enligt Unionens fackklubbar är utsikterna för det egna företaget rekordstarkt kommande halvår. Alla näringslivets delbranscher spår en positiv utveckling. Det visar Unionens Branschbarometer.

Vi lever i exceptionella tider. Först hade vi en omfattande pandemi, nu ser vi ett krig på vår egen bakgård i Europa. Det har lett till prisökningar. Hur ser Unionen på det här?

Effekterna av pandemin och nu kriget i Ukraina har skapat en situation där inflationen i Sverige är ovanligt hög. Hur ser Unionen på det här?

I regeringens vårändringsbudget finns förslag om att införa ett garantitillägg i bostadstillägget. Syftet är att förbättra ekonomin för de med lägst pension. Tanken är vällovlig, men tyvärr feltänkt. Garantitillägget är inte rätt sätt att lösa det allmänna pensionssystemets brister och skavanker.

Hur påverkar egentligen kriget i Ukraina svenska jobb och företag? Framförallt skaffar företagen nya leverantörer och höjer priser. Men företagen behåller samtidigt sin personal och håller fast vid tidigare anställningsplaner.

Men milersättningen måste höjas rejält, i ett första steg så att den motsvarar kostnadsökningarna sedan den senaste höjningen, och i ett andra steg; indexera milersättningen.

Hushållens ekonomi påverkas främst genom två kanaler. Det handlar dels om vad som händer med svenska jobb, dels hur kriget påverkar hushållens kostnader.

Den nuvarande milersättningen klubbades 2007. Idag kostar det mer att tanka en liter diesel, än man får i ersättning per mil. Unionens medlemmar förlorar alltså pengar på att köra egen bil i jobbet. Detta måste ändras – nu!

Bristsituationen på arbetsmarknaden är nu värre än före krisen. Problemen är fortsatt störst i it- och telekombranschen samt i andra kunskapsintensiva delar av tjänstesektorn.

För den som vill vara med och lösa framtidens hållbarhetsutmaningar är det kanske dags att dra norrut. Nu trendar norra Sverige som arbetsmarknad med såväl lägre arbetslöshet som nya gröna jobbtillfällen.

Vi har tagit temperaturen på hur företagen ser på framtiden. Och trots att pandemin inte är över än har framtidstron sällan varit så stark som nu. Det visar Unionens konjunkturrapport hösten 2021.

Så vad tror Unionen om det närmaste halvåret? Här sammanfattas vår konjunkturprognos.

I företagets hållbarhetsrapport ska det framgå vilka hållbarhetsmål man har valt att fokusera på och varför.

Att corona-krisen får genomgripande effekter på ekonomin är uppenbart. Just nu är över 100 000 personer varslade om uppsägning. Än vet vi inte var det här slutar, men det är dags att börja se framåt, vilket Unionens chefsekonom Katarina Lundahl pratade om i radioprogrammet Godmorgon världen.