Efter pandemin behöver högskolan förändras 

Att den vårändringsbudget som regeringen presenterat 19 april präglas av åtgärder för att möta kriget och krisen är naturligt. En fråga som dock hamnat i skymundan, men som är värd att belysa, rör livslångt lärande och utbildning för yrkesverksamma.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Martin Linder

Regeringen har i ändringsbudgeten formulerat ett mål om att 60 procent av alla vuxna ska utbilda sig varje år. Att 60 procent av alla vuxna ska utbilda sig varje år är ett bra mål. En hög ambition. Lärande sker både informellt och formellt.

Unionens medlemmar vill framförallt utbilda sig genom studier på högskolor och universitet. Men, med ett sådant mål behöver det också följa fler utbildningsplatser anpassade för yrkesverksammas behov. Framförallt korta kurser och ekonomiska medel att utveckla kursutbudet utifrån den stora efterfrågan som finns och som framförallt kommer att finnas från den 1 januari 2023.  

Söktrycket till högskolorna minskade inför vårterminen 2022. Ansökningsperioden för höstterminen 2022 avslutas idag och mycket tyder på att det totala antalet sökande återigen blir färre än förra året. Detta bör ses som en möjlighet till utveckling. Istället för att dra ner på antalet utbildningsplatser, så bör lärosätena öppna för nya grupper att studera. Det gäller inte minst den ökande grupp yrkesverksamma som efterfrågar utbildning som går att kombinera med arbete. 

Högskolan har historiskt använts som en stötdämpare i kristider. När it-bubblan sprack 2000 och vid finanskrisen 2008 ökade antalet studenter betydligt. Det har på många sätt varit en klok strategi: Genom att fler passar på att studera så hålls arbetslösheten nere och kompetensen stärks inför att konjunkturen vänder. När ekonomin har återhämtat sig har man dragit ner på antalet utbildningsplatser igen.  

Även under coronapandemin har efterfrågan på högskoleutbildning ökat. Det har varit historiska rekord i antalet sökande och antalet faktiska studenter. Från politiskt håll har man möjliggjort expansionen genom att öka anslagen till universitet och högskolor betydligt under 2020 och 2021. 

Nu verkar det som att efterfrågan på utbildning börjar sjunka till en mer normal nivå. Söktrycket till vårterminen 2022 minskade med 6 procent eller 15.000 sökande jämfört med vårterminen 2021. Söktrycket till årets sommarkurser minskade med hela 19 procent eller 12.000 sökande jämfört med sommaren 2021. Även om vi inte vet exakt hur söktrycket har sett ut till hösten som vanligtvis är den största antagningsomgången, så talar allt för att trycket blir lägre än året innan. Det är som väntat när samhället öppnar upp, restriktionerna har tagits bort och fler kan återgå till sina vanliga jobb. Mönstret påminner om hur det har sett ut under tidigare kriser. 

Men trots likheterna, är situationen radikalt annorlunda den här gången. Svensk arbetsmarknad står inför stora förändringar och företagen skriker efter kompetens. Vi kan inte möta de växande kompetensbehoven genom att återgå till det gamla. Om antalet utbildningsplatser dras ner i likhet med tidigare kriser, så kommer det att drabba svensk utveckling och konkurrenskraft negativt. 

Från årsskiftet 2022/23 införs det nya omställningsstudiestödet, med ett generöst bidrag som gör det möjligt för den som är etablerad på arbetsmarknaden att studera med 80 procent av sin lön. För den som omfattas av kollektivavtal kommer det att finns ett kompletterande bidrag och lån som gör ersättningen ännu förmånligare. Det är en betydande förbättring jämfört med det vanliga studiemedlet som inte ens når upp till hälften av en genomsnittlig lön. Med omställningsstudiestödet blir det möjligt för tusentals yrkesverksamma att börja studera inom olika utbildningsformer, inte minst universitet och högskolor. 

Fler ges ekonomiska möjligheter att studera, men det saknas utbildningar anpassade för yrkesverksamma. Andelen fristående kurser har sjunkit i mer än tio år. Även andelen deltidsutbildningar och kvällskurser minskar. Istället har lärosätena prioriterat långa programutbildningar för ungdomar. 

Nu när söktrycket sjunker till de traditionella utbildningarna uppstår en unik chans att bygga ut utbildningsutbudet för yrkesverksamma. Under pandemin har högskolorna kunnat öka sin kapacitet. Istället för att nu skära ner, så kan de möta den ökande efterfrågan på utbildning för yrkesverksamma. Om anslagen skulle minska, så finns en stor risk att det blir just de kortare, fristående kurserna som får stryka på foten. Det är svårt att minska programutbildningar där lärosätena har förbundit sig att ta hand om de studenter som redan är antagna för flera års studier. Men de kortare fristående kurserna är precis vad yrkesverksamma efterfrågar och det behövs för att möta behoven på arbetsmarknaden. 

Universitet och högskolor styr själva över sitt utbildningsutbud, men de pekar ibland på att det är svårt att planera med tillfälliga anslag. Därför behöver politiken skapa långsiktighet. Både regeringen eller riksdagen behöver göra tydligt att pandemisatsningarna ska ligga kvar även i framtiden. Det är bara användningsområdet som förändras. Istället för krishantering blir det en investering i kompetensförsörjning och framtida konkurrenskraft. 

Martin Linder
Förbundsordförande
Unionen

2022-04-19