Unionen om konjunkturen: Ekonomin tar fart – men beredskapen brister

Svensk ekonomi tar fart, mycket tack vare exporten – men återhämtningen är ojämn och krisberedskapen brister. Det visar Unionens nya konjunkturprognos, som ger en unik lägesbild från sammanlagt 500 000 anställda runt om i Sverige.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Publicerad 11 maj 2026

Återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter, men i långsam takt

Förutsatt att sjötrafiken i Hormuzsundet återgår till det normala inom kort är Unionens prognos att Sverige kommer att ha en relativt god tillväxt 2026 och 2027. BNP väntas växa med 2,3 procent 2026 och 2,7 procent 2027. Unionen ser att exporten kommer att ta över från konsumtionen som den drivande motorn i svensk ekonomi. Återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter, men i långsam takt. 

T.f. chefsekonom Tobias Lundquist

Tobias Lundquist

T.f. chefsekonom Unionen

Svensk ekonomi går framåt, men beredskapen brister. Vi har avvecklat våra trygghetssystem i tre decennier samtidigt som omvärlden blivit alltmer osäker. När nästa kris kommer står vi bakom en halvt nedmonterad skyddsmur.

Unik lägesbild från arbetsplatserna 

Unionens prognos bygger till stor del på fackförbundets undersökning Branschbarometern som samlar över 400 klubbar med drygt 500 000 anställda från det privata näringslivet. Sammantaget är bilden som klubbarna ger försiktigt positiv. 

Exporttung industri driver på tillväxten

Den exporttunga industrin driver på tillväxten medan tjänstesektorn utvecklas mer försiktigt. 

– Efter nästan tre år av sidledes utveckling började svensk ekonomi ta fart igen under 2025. Det är inget jättekliv, men riktningen är tydlig. Vi är ute ur skuggan från räntechocken, säger t.f. chefsekonom Tobias Lundquist.

Försvarsindustrin sticker ut

Försvarsindustrin sticker ut i Branschbarometern. Nästan alla försvarsklubbar uppger att arbetskraftsbrist är det främsta hindret för fortsatt expansion. Det är en bransch som inte längre växer i takt med efterfrågan – den växer i takt med rekryteringsmöjligheterna.   

Beredskapen brister i en orolig omvärld 

Trots det ljusnande läget ser Unionen att svensk ekonomi har dålig krisberedskap. Unionen skriver i sin konjunkturprognos att fungerande trygghetssystem som a-kassan har en viktig stabiliserande effekt för ekonomin. 

A-kassan: 80 procent i lagen, 56 procent i verkligheten

A-kassan har avrustats i tre decennier och ligger nu lägre än OECD-snittet och långt under våra grannländer. I lagstiftningen är ersättningsnivån fortfarande 80 procent, men i verkligheten får många idag runt 56 procent av sin tidigare inkomst – ett tydligt mått på hur kraftigt försäkringen har urholkats.

– När ersättningen sjunker minskar de arbetslösas köpkraft samtidigt som många känner press att ta vilket jobb som helst, snarare än det som matchar deras kompetens, säger Tobias Lundquist, t.f. chefsekonom på Unionen.  

Korttidsarbete – en försvarslinje vid kris

Korttidsarbete är en annan försvarslinje som skyddar svenska företag vid allvarliga kriser och Unionen vill se ett enhetligt och fungerande system på plats.

– Finanspolitiken reagerar för sent vid kriser och lågkonjunktur. När nästa kris kommer ska inte löntagare behöva hoppas på det bästa, de ska veta att det finns fungerande skyddsnät när de behöver det. Bristande trygghetssystem är inte bara dåligt för individen – det är dåligt för hela ekonomin, säger Tobias Lundquist, t.f. chefsekonom på Unionen. 

Unionens förslag:  

Unionen föreslår tre konkreta åtgärder för att stärka beredskapen i svensk ekonomi: 

  • höj och indexera taket i a-kassan
  • ta bort den brantare nedtrappningen som infördes 2025
  • inför ett enhetligt system för korttidsarbete

Unionen om konjunkturen - våren 2026