Kontrollera och förstå din lönespecifikation

Det finns inga lagar som säger att en arbetsgivare måste ge en lönespecifikation eller på något annat sätt redovisa löne‑ eller förmånsuppgifter till anställda. Men de flesta anställda får ändå får någon form av skriftlig sammanställning av sin lön, semester och andra viktiga löneuppgifter.

I vissa av Unionens kollektivavtal finns det däremot skrivningar om rätten att få en lönespecifikation. Ta reda på vad som står i ditt kollektivavtal

Arbetsgivaren väljer om uppgifterna ska skickas digitalt eller via post. Fråga din arbetsgivare om du är osäker. 

I ditt lönebesked eller din lönespecifikation står vanligen uppgifter om din lön före skatt samt hur mycket skatt som har dragits innan utbetalningen. Vanligen står också eventuella extra ersättningar/lönetillägg och/eller löneavdrag som har gjorts på din lön med.

Om du har fått för lite lön behöver du i första hand kontakta din arbetsgivare och fråga om orsaken. Om du inte håller med om eller förstår orsaken och ni inte kan komma överens kan du som är medlem kontakta Unionen.  

Om du inte har fått din lön och andra ersättningar på utbetalningsdagen för lön, kontakta först din arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte kan eller vill betala ut lönen bör du omgående kontakta Unionen för vidare hjälp. Om arbetsgivaren inte betalar ut din lön

Om du har fått för mycket lön ska du normalt betala tillbaka den. 

Bara undantagsvis kan det vara tillåtet för arbetsgivaren att dra av en skuld från din lön. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det finnas regler i kollektivavtalet om det. Läs vad som står i ditt kollektivavtal Om det saknas kollektivavtal med regler för det på din arbetsplats är det kvittningslagens regler som gäller. Om det handlar om en justering av preliminärt utbetalad lön gäller inte kvittningslagens regler. Mer om kvittningslagen Även om arbetsgivaren inte får kvitta skulden mot din lön betyder det inte att skulden inte finns kvar, utan att arbetsgivaren inte har rätt att dra av den från din lön. 

Det är bra om du och din arbetsgivare rättar till eventuella felaktigheter i din lön innan arbetsgivaren har rapporterat in din inkomst till Skatteverket. Om det sker därefter kan du behöva betala tillbaka bruttolön istället för nettolön till arbetsgivaren eftersom arbetsgivaren inte kan reglera skatten som redan har betalats in utan skatten regleras då av Skatteverket i din inkomstdeklaration.

Ibland kan det vara svårt att tolka lönespecifikationen när du har haft semester. Om du har tagit ut betald semester brukar lönespecifikationen vanligen först innehålla information om löneavdraget som görs för dina semesterdagar följt av ett lönetillägg (som motsvarar löneavdraget) tillsammans med det extra semestertillägget som du ska få för varje betald semesterdag. Semestertillägget tillsammans med din vanliga lön kallas ofta semesterlön . Räkna ut din semesterlön

Förväxla inte semesterlön med semesterersättning . Semesterersättning får du när du avslutar din anställning om du har intjänade betalda semesterdagar som du inte har tagit ut. Räkna ut din semesterersättning

Ja, du behöver vara observant på att du kan få en så kallad löneskuld när löneavdrag/lönejustering görs i efterhand. Det kan exempelvis hända om du är sjukskriven eller föräldraledig under flera månader. 

Under den första månaden som du inte är i tjänst kan du få full lön utbetald trots att du inte arbetar eftersom arbetsgivare kanske inte har hunnit göra de korrekta avdragen på din lön. Du får då en preliminär lön som inte har tagit hänsyn till att du har varit frånvarande. Det uppstår därmed en skuld till arbetsgivaren eftersom du har fått preliminär lön för tid som du inte har arbetat. 

När du sen börjar jobba igen dras den här skulden av från din första lön, vilket kan leda till att du inte får någon lön alls den första månaden som du är tillbaka i tjänst efter din frånvaro. 

Om det skulle uppstå en sådan löneskuld så har du rätt att få en avbetalningsplan eftersom det många gånger kan vara svårt att inte få någon lön alls en månad. 

Om du på förhand vet att du exempelvis kommer att vara föräldraledig eller sjukskriven en längre period kan du be din arbetsgivare att inte betala ut lön under din första frånvaromånad. 

Många gånger är lönen som betalas ut preliminär och eventuella löneavdrag görs på nästkommande månadslön. Om du inte längre är anställd hos din arbetsgivare när löneavdraget ska göras så finns det ingen månadslön för arbetsgivaren att göra löneavdraget på. Då uppstår en löneskuld till arbetsgivaren. 

Ett exempel: Du har sagt upp dig och din sista anställningsdag är den 28 februari. Du blir sjukskriven tre veckor under februari månad men får full lön den 25 februari, eftersom arbetsgivaren betalar ut preliminär lön och löneavdrag görs på lönen månaden efter. När löneavdraget för de tre sjukveckorna ska göras finns det ingen månadslön att göra löneavdraget från i och med att du har avslutat din anställning och inte längre får månadslön från arbetsgivaren. Därmed uppstår en skuld till arbetsgivaren eftersom du vid din sista löneutbetalning fick full lön för arbete som du inte har gjort i och med att du var frånvarande tre av veckorna. 

När du är föräldraledig från jobbet görs avdrag på din lön. Det finns ingen lag som reglerar hur löneavdraget ska göras vid föräldraledighet, men i Unionens kollektivavtal finns det regler för det. Reglerna i kollektivavtalen kan dock skilja sig åt beroende på vilket  kollektivavtal  du omfattas av så du behöver därför ta reda på vad som gäller för dig. Läs vad som står i ditt kollektivavtal Saknas det kollektivavtal behöver du ta reda på vad som gäller för dig på din arbetsplats. 

Löneavdraget kan göras som så kallat arbetsdagsavdrag eller kalenderdagsavdrag beroende på hur många arbetsdagar du är föräldraledig och vilka regler som gäller i ditt kollektivavtal eller i lönesystemet på din arbetsplats. 

Kalenderdagsavdraget per dag är vanligen mindre än arbetsdagsavdraget per dag, men det görs då istället på fler dagar eftersom det även görs på kalenderdagar då du ändå inte skulle ha jobbat under ledighetsperioden.

Föräldraledighet upp till fem arbetsdagar i följd
Om du är föräldraledig upp till fem arbetsdagar i följd så görs vanligen ett så kallat arbetsdagsavdrag för de dagar då du skulle ha jobbat om du inte hade varit föräldraledig. Om det är en helg eller andra arbetsfria dagar emellan dina föräldradagar räknas det ändå som att föräldradagarna är i följd, men de arbetsfria dagarna räknas i de här fallen inte med när längden på din föräldraledighet ska räknas ut. Ett exempel: Du är föräldraledig torsdag och fredag ena veckan samt måndag och tisdag veckan efter, med en arbetsfri helg emellan. Det räknas som färre än fem arbetsdagar med föräldraledighet i följd och därför görs då vanligen arbetsdagsavdrag för de faktiska dagarna med föräldraledighet. 

Föräldraledighet som är fler än fem arbetsdagar i följd
Om du däremot är föräldraledig i fler än fem arbetsdagar i följd brukar vanligen arbetsgivaren istället göra ett så kallat kalenderdagsavdrag. Då görs löneavdrag för varje dag under hela ledighetsperioden, även under lördagar och/eller söndagar (även om du inte skulle ha jobbat då) och för andra arbetsfria dagar som infaller under din ledighetsperiod. Ett exempel: Du är föräldraledig onsdag, torsdag och fredag ena veckan samt måndag, tisdag och onsdag veckan därpå. Det räknas som sex arbetsdagar i följd med föräldraledighet och då görs vanligen kalenderdagsavdrag för samtliga dagar under ledighetsperioden, det vill säga även för lördagen och söndagen.

Har du frågor? 
Som medlem kan du alltid kontakta Unionen för att ta reda på vad som gäller för dig enligt ditt kollektivavtal . Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats behöver du först ta reda på vilka regler för löneavdrag som gäller för er.

Föräldraledighet upp till fem arbetsdagar i följd
Om du är föräldraledig upp till fem arbetsdagar i följd görs vanligen löneavdrag i form av arbetsdagsavdrag för de faktiska arbetsdagarna med föräldraledighet. Det räknas som att dagarna är i följd även om föräldradagarna varvas med ordinarie arbetsfria dagar (exempelvis röda dagar), så länge det är en sammanhängande ledighetsperiod. I de här fallen behöver du inte tänka på något särskilt mer än att du kommer att få löneavdrag för de arbetsdagar som du är föräldraledig.

Föräldraledighet som är fler än fem arbetsdagar i följd
Om du däremot är föräldraledig i fler än fem arbetsdagar i följd och föräldraledighetsdagarna varvas med redan arbetsfria dagar (exempelvis röda dagar) under samma ledighetsperiod räknas vanligen även de arbetsfria dagarna in i föräldraledighetens längd. 

Längden på perioden med ledighet blir relevant eftersom arbetsgivaren vanligen gör kalenderdagsavdrag när du är föräldraledig i fler än fem arbetsdagar i följd, vilket innebär att du kommer att få löneavdrag per kalenderdag under hela din ledighetsperiod. 

Kalenderdagsavdraget kommer därmed att göras på alla dagarna som infaller under din ledighetsperiod oavsett om det är föräldraledighetsdagar eller ordinarie arbetsfria dagar. Under en sammanhängande jul- och nyårsledighet kan det handla om ganska många dagar. 

För att undvika att bli överraskad av ett oväntat stort löneavdrag är det bra att i förväg prata med din arbetsgivare och ta reda på hur stort löneavdraget kommer att bli för dig. En förutsättning för att kunna planera föräldraledighetsdagar under jul och nyår exempelvis är bland annat att veta vilka arbetsfria dagar ni har på din arbetsplats. 
Mer om röda dagar, halvdagar och klämdagar

När du är föräldraledig eller vabbar får du avdrag på lönen för den tiden. Om din lön enbart består av provision så gäller särskilda regler för det löneavdraget. 

Många arbetsplatser som enbart använder provisionslön har ett avtal om hur man beräknar löneavdrag vid föräldraledighet och vård av barn. Det vanligaste är ett genomsnittsberäknat löneavdrag som baseras på de senaste 6 eller 12 månadernas inkomst.

Vissa arbetsplatser har också regler om att få fast lön eller förskott på lön när du börjar jobba igen efter en föräldraledighet (och även efter en sjukskrivning) tills du har hunnit upparbeta ny provisionslön , eftersom det är svårt att klara sig utan lön i ett par månader. Men du behöver ta reda på vad som gäller på din arbetsplats.

Vid vab får du ersättning från Försäkringskassan från första dagen, oavsett om du har fast lön eller provisionslön .

Om du jobbar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal kan du vanligen få extra ersättning i form av föräldralön , som betalas ut av din arbetsgivare, under en viss tid av din föräldraledighet. Föräldralön kompletterar föräldrapenningen från Försäkringskassan. Så fungerar föräldralön