Flexpension - mer pengar och tid
Flexpension ger dig mer pengar till din tjänstepension och en förstärkt möjlighet att bestämma hur och när du ska gå i pension när den dagen kommer.
Vi blir friskare och lever längre
Bakgrunden till att flexpension behövs är att vi blir allt friskare och lever allt längre, vilket får konsekvenser för vår pension. Vi kommer att behöva jobba längre upp i åldrarna för att få pensionen att räcka till så som det var tänkt. Den allmänna pensionen sjunker till följd av att vi lever längre samtidigt som vi går i pension vid ungefär samma ålder. I takt med att den allmänna pensionen sjunker blir tjänstepensionen allt viktigare.
Så gott som alla Unionens kollektivavtal innehåller flexpension.
För att du ska ha råd att vara pensionär behöver din tjänstepension stärkas upp och fyllas på. Unionen förhandlade 2017 fram en överenskommelse som betyder att så gott som alla Unionens medlemmar med kollektivavtal nu har flexpension.
Flexpension är mer pengar och mer tid
Flexpension är två saker – mer pengar till din tjänstepension och mer tid genom en förstärkt möjlighet att gå ned i tid i slutet av arbetslivet. Flexpensionens två delar – pengar och tid - är inte beroende av varandra.
-
Mer pengar till din tjänstepension
Flexpensionen innebär att arbetsgivaren betalar in mer pengar än tidigare, en kompletterande premie, till din individuella tjänstepension. Du behöver inte göra något särskilt för att få den här extra tjänstepensionen.
-
Gå ned i tid i slutet av ditt arbetsliv
Flexpension innebär även en förstärkt möjlighet för dig att att själv bestämma hur och när du ska gå i pension - genom att sakta varva ner eller jobba längre. Du tar själv initiativ till om och hur du vill använda din möjlighet att gå ner till deltidsarbete.
Mer pengar - så här funkar det
För dig som har tjänstepensionen ITP betalar arbetsgivarna in den kompletterande premien till befintlig tjänstepensionsplan. Om du har ITP1 placeras pengarna i den lösning du har för den valbara delen av ITP1 där du väljer mellan fondförsäkring eller traditionell försäkring. Om du har ITP2 går de till din premiebestämda ITPK. Om du har en annan tjänstepensionslösning än ITP sätts pengarna istället in till den.
Om du arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal gör din arbetsgivare en avsättning från det att du fyllt 25 år tills du fyller 65 år. De inbetalade pengarna är knutna till dig som individ och finns kvar i tjänstepensionssystemet även om du byter arbete.
Storleken på avsättningen, det vill säga hur mycket pengar som betalas in till din tjänstepension, kan variera beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av.
Hur mycket pengar handlar flexpensionen om?
Eftersom flexpension är en förstärkning av din tjänstepension innebär det extra pengar den dag du pensionerar dig även om det är snart. För dig som är yngre är flexpension extra förmånligt. Pengarna hinner då betalas in löpande och förräntas under lång tid, vilket innebär mer pengar när du väl går i pension.
Hur mycket tjänstepension du får beror på en rad faktorer. Det är svårt att ge exakta svar långt i förväg, men ju yngre du är desto mer pengar hinner arbetsgivaren sätta av till din flexpension under ditt arbetsliv. Avsättningen till flexpension för anställda på företag inom tjänstesektorn är 0,4 procent för 2019. Nästa höjning sker 2020 med 0,3 procent till totalt 0,7 procent, såvida inte annat överenskommes i avtalsförhandlingarna 2020. Målet är att successivt höja och få upp avsättningsnivån till 2 procent utöver nuvarande avsättning till din tjänstepension.
Räkneexempel
Här kommer ett antal räkneexempel på vad en fullt utbyggd (2 procent) flexpension skulle kunna ge. Exemplen är baserade på ett antal antaganden och visar exempelpersoner i olika åldrar och med skilda löner.
- Observera att detta endast är räkneexempel och inte en prognos om vad flexpensionen kan komma att ge.
- Våra räkneexempel visar hur stor flexpensionen skulle kunna vara vid 65 års ålder utifrån våra antaganden.
- Beräkningen och antagandena är nominella vilket innebär att storleken på flexpensionen anges i framtidens penningvärde.
| Månadslön kr/mån | 22 000 | 24 000 | 29 000 | 35 000 |
|---|---|---|---|---|
| Extra flexpension vid 65 års ålder | 5 500 | 6 000 | 7 500 | 9 000 |
| Månadslön kr/mån | 22 000 | 30 000 | 36 000 | 43 000 |
|---|---|---|---|---|
| Extra flexpension vid 65 års ålder | 2 250 | 3 250 | 3 750 | 4 500 |
| Månadslön kr/mån | 24 000 | 32 000 | 40 000 | 48 000 |
|---|---|---|---|---|
| Extra flexpension vid 65 års ålder | 1 000 | 1 250 | 1 500 | 2 000 |
| Månadslön kr/mån | 24 000 | 32 000 | 40 000 | 48 000 |
|---|---|---|---|---|
| Extra flexpension vid 65 års ålder | 250 | 350 | 400 | 500 |
Gå ned i tid - så här funkar det
Förmodligen både vill, kan och behöver vi av ekonomiska skäl jobba längre i framtiden. Att gå ned i tid och arbeta mer flexibelt de sista åren kan vara ett sätt att underlätta för individen att arbeta längre.
Med stöd av flexpension kan du ansöka om att gå ner i arbetstid från den månad du fyller 60 eller 62 år. Enligt de flesta kollektivavtalen gäller 62 år, vilken ålder som gäller beror på vilket kollektivavtal du omfattas av.
- Om du vill gå ned i arbetstid tid ska du tänka på ansöka i god tid. Titta i ditt kollektivavtal för att se om det finns en specifik tidsgräns för ansökan.
- Ansökan till din arbetsgivare ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om önskad sysselsättningsgrad , dvs. hur många procent du vill gå ner i arbetstid.
- Arbetsgivaren har en skyldighet att pröva din ansökan så fort som möjligt.
Kan arbetsgivaren säga nej?
För att arbetsgivaren ska kunna säga nej, krävs det att den nya sysselsättningsgraden medför betydliga störningar för verksamheten och arbetsgivaren måste redovisa skälen. Om du skulle få avslag på din ansökan har du i och med flexpensionens införande möjlighet att få förhandlingshjälp från Unionen. I en förhandling utgår man ifrån 80 procents sysselsättningsgrad. Skulle det inte gå att komma överens i lokal och central förhandling är det dock arbetsgivarens beslut som gäller.
Direktlänk till ditt kollektivavtal.
Nej, du avstår inte individuell lön
Pengarna till premien för flexpensionen som arbetsgivarna betalar kommer ur det utrymme för kostnadsökningar som de centrala parterna - arbetsgivarförbunden och Unionen - kommer överens om i centrala förhandlingar. Samtidigt som parterna kommer överens om procentsatsen för löneökningar på en kollektiv nivå kommer man också överens om procentsatsen för flexpensionspremien.
Man kan säga att flexpensionspremien tas från helhetskostnaden för kollektivavtalet. Det handlar inte om en individuell löneväxling det vill säga du avstår inte individuell lön för att få flexpensionspremien. Alla anställda får inte samma löneökning varje år, men alla får avsättningen till flexpensionen. Det betyder att även om du inte skulle få en löneökning under ett år, betalar arbetsgivaren till din flexpension.
Ja, även om du har en annan tjänstepensionslösning än ITP , så har du har rätt att få flexpensionspremien inbetald. När det gäller dig som valt att avstå eller inte omfattas av ITP, till exempel om du har en så kallad tiotaggarlösning utan ITPK, ska arbetsgivaren komma överens lokalt eller enskilt med dig om hur avsättningen till flexpension ska göras.
Företag kan – inom ramen för avtalet om Flexpension i Tjänsteföretag – tillåta att anställda får avstå från premien till flexpension. Den som avstår får den vid avståendet aktuella premienivån som lönehöjning i stället. Möjligheten att avstå gäller för den som är nyanställd, den som fyller 25 år eller i samband med att kollektivavtalet börjar gälla för den verksamhet man arbetar i. Läs mer Att avstå flexpension
Siffrorna i räkneexemplen är baserade på ett antal antaganden. Vilka antaganden vi använt framgår nedan. Siffrorna är därför ingen prognos om vad flexpensionen kommer att eller skulle kunna ge utan endast räkneexempel, varken mer eller mindre.
I räkneexemplen har vi, utöver ovan nämnda antaganden, även använt ett antal olika exempelpersoner i olika åldrar och med skilda löner för med dessa förutsättningar räkna fram hur stor flexpensionen skulle kunna vara vid 65 år för de olika exempelpersonerna. Denna summa har sedan även räknats om till ett månatligt och livsvarigt belopp med hjälp av Alectas beräkningsgrunder för omvandling av pensionskapital till livsvarig månatlig pensionsutbetalning. Beräkningen är nominell vilket innebär att siffrorna anges i framtidens penningvärde med en antagen inflation om 2 %.
Antaganden
I de räkneexempel vi har tagit fram så ligger ett antal antaganden bakom de siffror som redovisas. Nedan finns en sammanställning av de olika antaganden vi använt.
Utöver nedanstående antaganden har vi använt oss av Alectas aktuella beräkningsgrunder (mars 2017) för att omvandla ett pensionskapital vid 65 års ålder till en livsvarig månatlig pensionsutbetalning.
Avkastning
5,90 % (Alectas avkastningsantagande för deras icke-valsprodukt inom
ITP
)
Collectums avgift
1,00 % (Den faktiska premieavgiften som Collectum tar ut inom ITP)
Totala avgifter + skatt
0,40 % (Alectas avgift för icke-valsprodukten inom ITP samt avkastningsskatt)
Inflation
2 % (Riksbankens inflationsmål)
Löneökningar (genomsnittliga löneökningar i respektive åldersintervall hämtade från Unionens lönestatistik för medlemmar)
- 25-29 år 5,0 %
- 30-39 år 4,0 %
- 40-49 år 3,0 %
- 50-65 år 2,0 %
Storlek på avsättningen till Flexpensionen
- 2017 – 0,20 % (redan överenskommen storlek på avsättning)
- 2018 – 0,40 % (redan överenskommen storlek på avsättning)
- 2019 – 0,40 % (redan överenskommen storlek på avsättning)
- 2020 – 0,70 % (redan överenskommen storlek på avsättning)
- 2021 – 0,90 % (antagen storlek på avsättningen)
- 2022 – 1,10 % (antagen storlek på avsättningen)
- 2023 – 1,30 % (antagen storlek på avsättningen)
- 2024 – 1,50 % (antagen storlek på avsättningen)
- 2025 – 1,70 % (antagen storlek på avsättningen)
- 2026 – 2,00 % (antagen storlek på avsättningen)
Det är alltid möjligt att träffa individuell överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om ytterligare avsättningar än vad som anges i avtalet för flexpension i tjänsteföretag. En sådan överenskommelse gäller så länge man kommit överens om och ytterligare avsättningar görs företrädesvis inom ramen för pensionsplanen ( ITP 1 eller ITPK)
Om du väljer att gå ner i arbetstid så minskar din lön i motsvarande grad. Den lägre lönen kan påverka vissa försäkringar. Om du till exempel blir sjuk eller arbetslös beräknas din ersättning på din nya lön. Även det du tjänar in till den allmänna pensionen beräknas på den lägre lönen.
Omfattas du av ITP 2 fortsätter du dock tjäna in till din tjänstepension på tidigare meddelad lön, dvs. lönen du har innan du går ner i tid.
Vi lever allt längre samtidigt som den allmänna pensionen sjunker. För att du ska ha råd att vara pensionär behöver din tjänstepension stärkas upp och fyllas på, vilket gav att Unionen identifierade pensionsfrågan som en av de viktigaste framtidsfrågorna. Unionen började därför driva införandet av flexpension för att förstärka pensionsavsättningarna och stimulera ett längre arbetsliv.
Jag vill påstå att utan Unionen hade vi inte haft flexpension i det här landet.
Arbetet med att få in förmånen flexpension även i kollektivavtalen inom tjänstesektorn Almega blev en styrkemätning gällande att fortsätta utveckla kollektivavtalen med reellt innehåll eller se en framtid där avtalen successivt urholkades med lösningar på annat håll. Att Unionen kunde mobilisera medlemmarna, inte minst de unga nya medlemmarna, var avgörande för att få in flexpension i så gott som alla kollektivavtal .
"Jag vill påstå att utan Unionen hade vi inte haft flexpension i det här landet. Att skapa flexpension för hela arbetsmarknaden var ett stort grepp som hade verklig betydelse för våra medlemmar", sade Leif Nicklagård, Unionens förbundssekreterare.