Hur påverkar högre priser Unionens lönekrav?

Nästa vår ska fack och arbetsgivare komma överens om löner för nästa avtalsperiod. Många menar nu att den senaste tidens snabba prisökningar, inflationen, borde vara utgångspunkten för de krav facken ska ställa på lönenivåerna i nästa års avtalsförhandlingar. Andra, arbetsgivarna, menar att inflationen inte alls får påverka löneavtalen utan att det bara är företagens konkurrenskraft vi ska utgå ifrån. Vad tycker Unionen om det?

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Martin Linder

Det är absolut så att vi den senaste tiden har sett prisökningar som är väldigt besvärliga för många hushåll med högre priser på bland annat mat, el och drivmedel. Det drabbar Unionens medlemmar liksom övriga löntagare på svensk arbetsmarknad.

När Unionen formulerar lönekrav tänker vi alltid på vad som är bäst för medlemmarna långsiktigt och utgår därför inte från kortsiktiga toppar och dalar i inflationen. Vår bedömning tar sin utgångspunkt i många olika faktorer, där företagens lönsamhet är en viktig sådan. Ingen tjänar på löneökningar som inte är i balans med utvecklingen i företagen och ekonomin i övrigt. Det är till och med så att löntagarna kan förlora på om det går så långt att det påverkar jobben.

På 80-talet såg vi just detta, när höga löneökningar gjorde så att priserna ökade ännu mer och det gav oss en prisökning i samhället som raderade ut lönepåslaget i medlemmarnas plånböcker. Olika grupper förhandlade var och en för sig och konkurrerade med varandra om att få en högre procentsats. Företagens möjligheter att sälja sina varor och tjänster försämrades eftersom kostnaderna ökade betydligt mer i Sverige än i konkurrentländerna. Vi hade en situation som inte var bra för varken medarbetare, företag eller Sverige som land. Det hela slutade med att fack och arbetsgivare tecknade Industriavtalet och fick ordning på lönebildningen. Och det har gett Unionens medlemmar mer pengar i plånboken under drygt 20 år, samtidigt som jobben blivit fler.

För det som händer om lönerna ökar mer än företagen kan bära, är att företagen kompenserar kostnadsökningen med höjda priser och då riskerar vi att prisuppgången, inflationen, ”äter upp” löneökningarna och vi står utan så kallade reallöneökningar.

Nu är vi i ett läge med hög inflation och stigande priser, men Unionen utgår ifrån att Riksbanken på lite sikt kommer att klara sin uppgift; att med räntan som verktyg få ner inflationen till målet på 2 procent och att den ska hålla sig där långsiktigt.

Hur tror vi på Unionen att inflationen och ekonomin utvecklas?

Läget är svårbedömt, eftersom det bland annat handlar om hur oljepriserna och kriget i Ukraina utvecklas, men Unionens prognos är att inflationen går ner nästa år och att vi får betydligt lägre prisökningar än vi har nu.

Svenska företag har klarat pandemin bra, också ur ett globalt perspektiv, och har flyttat fram positionerna under den här tiden. Vi har problem för hushållen, men svenskt näringsliv står starkt och det finns en stor efterfrågan på det företagen producerar. Det betalar sig i form av lönsamma företag med välfyllda orderböcker.

I höst ska vi formulera våra avtalskrav inför förhandlingarna nästa år och vi ser att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Det är lätt att tro att krig och hög inflation gör att det går dåligt för näringslivet, men så ser inte verkligheten ut. Löntagarna ska ha sin rättmätiga del av företagens kaka. Vårt mål är att vid varje tillfälle hitta den bästa möjliga löneökningen, som ger mer pengar i plånboken över tid och som och ger långsiktigt starka företag som ger fler och bättre jobb.

Martin Linder
Förbundsordförande
Unionen

2022-06-28