Chefsekonomen har ordet

Rekordstarka framtidsförväntningar hos företagen

Det vet Unionens förtroendevalda, som sitter med i styrelserummen och har bra koll på verksamheten. Och enligt dem är konjunkturutsikterna ur företagens perspektiv faktiskt rekordstarka det kommande halvåret. Det gäller särskilt i tjänstesektorn, men även inom industrin är det positiva tongångar. Det visar vår undersökning Branschbarometern, som redovisas i den här rapporten.

Så hur kan stämningsläget vara så positivt i dessa tider? I grunden handlar det om en god efterfrågan på näringslivets produkter. Släppta restriktioner banar vägen för ett starkt kommande halvår i delar av tjänstesektorn. Många industriföretag ligger rätt i tiden. I alla delbranscher, både inom industrin och tjänstesektorn, tror klubbarna på ökad orderingång framöver.

De stigande priserna är självfallet ett gissel, men klubbarna bedömer ändå att företagens vinster kommer att öka. Sammantaget gör det här att företagen också har rekordstarka anställningsplaner. Klubbarna ser framför sig den största sysselsättningsökningen, både för arbetare och tjänstemän , som uppmätts i undersökningen under de senaste tio åren. Det visar på framtidstro.

Konjunkturen kommer bli bättre än vad många tror

Hur kommer då svensk ekonomi i stort utvecklas framåt? Flera bedömare har på senare tid skruvat ner sina prognoser. Vi tror fortsatt på en relativt god utveckling, även om tillväxttakten mattas av något nästa år. Jag ser framför allt fyra skäl till denna lite mer positiva bild:

1. Svensk arbetsmarknad går urstarkt och företagen fortsätter anställa. Det talar för fortsatt ökande sysselsättning och relativt låg arbetslöshet framåt.
2. Hushållen konsumerar. Inflation och räntor pressar hushållens ekonomi, särskilt i höst och i början på nästa år. Men en stark arbetsmarknad ger fler i arbete och självsäkrare hushåll. Dessutom har hushållen stora buffertar efter att ha sparat under pandemin. Sammantaget ger det utrymme att hålla uppe konsumtionen.
3. Näringslivet fortsätter gå bra. Tjänstesektorn gynnas av att vi kommit ut ur pandemin. Dessutom går industrin förvånansvärt bra givet den oroliga omvärlden. Företagens framtidstro driver också på fortsatt investeringsuppgång både i år och nästa år.
4. Lägre inflation 2023. Inflationen förblir hög fram in i hösten men börjar sjunka runt årsskiftet. När nedgången i inflationstakten väl tar fart kommer den att gå ner snabbt.

Fyra skäl till att Sverige klarar dagens utmaningar

Den framtida utvecklingen är dock ovanligt osäker. I denna rapport tittar vi närmare på hur Sverige jämfört med andra länder klarar av de utmaningar som skapas av krig, inflation och svagare global konjunktur. Vi tror att Sverige, vårt näringsliv och vår ekonomi, kommer att stå pall bättre än många andra oavsett exakt hur de globala händelserna spelar ut. Det finns ett antal skäl till det:

1. Sverige har ett gynnsamt utgångsläge. Vi klarade coronakrisen bättre än de flesta andra länder och svenska företag har tagit globala marknadsandelar. Vi har också färre hushåll med svag ekonomi jämfört med länder med större inkomstspridning. Dessutom finns gott om statsfinansiella muskler att stötta hushållen vid behov.
2. Sverige är mindre beroende av rysk energi och ryska insatsvaror än till exempel konkurrentlandet Tyskland. Vårt beroende har minskat snabbt de senaste åren på ett sätt som inte alls skett i en del andra europeiska länder. Det ger oss mindre press uppåt på elpriserna, till nytta för hushåll och företag.
3. Svensk industri går oväntat bra. Vi bedömer att svensk export kommer fortsätta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrågan gynnas av uppdämda behov och klimatomställning. Delar av industrin gynnas av rådande läge, exempelvis stålindustrin och skogs- och träindustrin.
4. Sverige har en stabil lönebildning med lägre risk för pris- och lönespiral än många andra länder. Vår lönebildningsmodell är förankrad i inflationsmålet, vilket lägger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har också tydligt visat att de håller fokus på inflationsmålet. Det ger förutsättningar för en snabb nedgång i inflationen.

Självfallet finns det också svagheter. Vi är en liten, öppen ekonomi som är beroende av omvärlden. Svenska hushåll har hög skuldsättning och därmed stor räntekänslighet, vilket påverkar konsumtionsutrymmet vid stigande räntor. Men sammantaget talar mycket ändå för att svensk ekonomi kommer kunna rida ut dessa oroliga tider bättre än många andra ekonomier. Det ger oss en konkurrensfördel och gör att fler välbetalda jobb relativt sett hamnar hos oss.

Politikerna måste göra sin del

För att det ska ske måste politikerna ge näringslivet rätt förutsättningar, särskilt på två områden. Företagen formligen skriker efter rätt kompetens, och utan den är det svårt att expandera. Här behövs mer fokus på att ställa om den högre utbildningen till att fokusera på hela arbetslivet. Det kommer snart finnas betydligt bättre ekonomiska förutsättningar att plugga mitt i livet – men det måste finnas fler utbildningar som ger både individen och företagen ett lyft. En annan viktig fråga är energiförsörjningen. Vi har haft en stor fördel av jämförelsevis stabil el till låga priser. Givet den planerade och delvis redan startade industriexpansionen i norr är det extremt viktigt att vi behåller den fördelen, och då krävs större politiskt fokus på det än idag.

Viktigt att Riksbanken är lyhörd

Riksbankens agerande är en viktig faktor för hur det kommer gå framåt. Vi argumenterar i den här rapporten för att inflationen kommer att fortsätta stiga ytterligare ett tag och att årsgenomsnittet för 2022 blir högt. Men från och med slutet av 2022 eller början av 2023 tror vi att inflationstakten sjunker snabbt. Så har det historiskt oftast sett ut efter höga inflationstoppar; fallet blir påfallande kraftigt. Det hänger ihop med att högre priser dämpar efterfrågan, att inflationen har svårare att stiga när priserna gått upp en tid och att oljepriserna väntas falla tillbaka.

Det här gör att Riksbanken framåt måste balansera mellan att signalera fokus på inflationsmålet och samtidigt hålla koll förändrad inflationsutveckling. Unionen tycker att det var rätt av Riksbanken att höja räntan vid mötet i april, men det är lika viktigt att de framåt är lyhörda och snabbt anpassar sitt agerande efter omvärlden. Då tror jag det kommer gå att balansera förtroende för inflationsmålet med en god ekonomisk utveckling framåt.

Katarina Lundahl
Chefsekonom
Unionen

2022-05-18