Distansarbete och hybridarbete

Svar: Du skulle kunna lösa problemet enkelt själv genom att täcka för din egen bild med en lapp på datorskärmen.

Svar: Se våra tips för att ordna bra hybridmöten: Bli en mästare på hybridmöten – 14 tips!

Svar: Återkommande problem med den tekniska utrustningen kan ge upphov till så kallad ”teknikstress”. När man inte kan lita på att tekniken fungerar innebär det en slags kontrollförlust över förutsättningarna för arbetets utförande. Känslan av att inte ha kontroll gör det svårare för oss att hantera de krav som arbetet ställer på oss. En välfungerande teknik är därför en viktig del av arbetsmiljön. Det ligger naturligtvis också i arbetsgivarens intresse att arbetsredskap och digitala verktyg fungerar på ett tillfredsställande sätt. Påtala för chefen vilka problem som ni stöter på och hur det påverkar er möjlighet att utföra arbetet.

Svar: I samband med införande av nya arbetssätt kommer det under en tid i början uppstå situationer som man inser inte adresseras eller hanteras i de framtagna riktlinjerna eller i den kommunicerade informationen. Prata med din chef om du uppfattar att det blir otydligt vad som gäller.

Svar: Ha en dialog med din chef om vad er överenskommelse innebär i konkreta situationer som den som du beskriver här.

Svar: Börja med att prata med chefen om de problem du upplever. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetsmiljön blir bra till sin helhet. Om du inte får gehör hos chefen kan du vända dig till ditt arbetsmiljöombud . 

Det finns problem med distansarbetsmodeller som innebär att det är helt upp till varje enskild individ att fatta beslut om när och under vilka omständigheter man arbetar på distans. Sådana modeller innebär att man placerar beslutanderätt hos enskilda individer för sådant som (ofta) påverkar flera andra – precis som du beskriver att det blir för dig. Arbetsmiljö handlar inte bara om hur arbetssituationen är för varje enskild individ utan också om vilken helhet som skapas på arbetsplatsen. Unionen vill därför i första hand att arbetstagarna som kollektiv ges möjlighet att påverka ramarna för distansarbete för att man ska hitta ramar och förutsättningar som blir så bra som möjligt för alla.

Svar: Prata med din chef om vad som gäller för arbete under transport. Utgångspunkten är att arbetstid är den tid som du utför arbete. Men det kan finnas skäl (exempelvis sekretess) till att arbetsgivare inte vill att arbete utförs var som helst.

Svar: Det finns ingen ”objektiv” gräns för var distansarbete kan bedrivas. Ytterst är det upp till arbetsgivaren att sätta de ramarna.  

Med hänsyn till att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön kan en rimlig utgångspunkt vara att det bara finns en regelbunden/ordinarie distansarbetsplats, som riskbedöms och där man säkerställer en god arbetsmiljö. Det kan sedan vara sekundärt om denna distansarbetsplats sammanfaller med folkbokföringsadressen eller inte. Det är inget konstigt att arbetsgivaren, utöver detta, kan medge en viss frihet att i mindre omfattning arbeta på andra platser. (Om man utför arbete på en viss plats vid enstaka tillfällen medför det sällan några större arbetsmiljörisker, och därmed inte heller behov av åtgärder.) 

En annan parameter som skulle kunna relevant utifrån arbetsgivarens perspektiv är hur snabbt du behöver kunna ta dig från den tänkta distansarbetsplatsen till arbetsgivarens kontor. Detta är en princip som skulle kunna vara vägledande för samtal om var en distansarbetsplats kan vara lokaliserad i relation till arbetsplatsen.

Svar: Unionens uppfattning är att distansarbete i sig själv enbart är en arbetsform som inte ska ha inverkan på rätten till löneutveckling , kompetensutveckling , karriärutveckling.

Vanligen finns lokala avtal för vilka kriterier som ska beaktas vid lönesättning och lönerevision . Kolla om sådana avtal finns. Vad har ni kommit överens om på arbetsplatsen? En viktig princip är att kriterierna för lönerevision ska vara kända på arbetsplatsen under hela den period som revisionen omfattar. Du ska med andra ord på förhand veta vad arbetsgivaren kommer fästa vikt vid i samband med revision

Svar: Som utgångspunkt är svaret nej. Pandemin innebar en väldigt speciell situation, där vi uppmanades att jobba hemma och där många valde att jobba från till exempel sommarstugan som ett sätt att isolera sig. Beroende på hur pandemin utvecklas kan detta bli aktuellt igen, men generellt gäller att det i så fall behöver ingå i den överenskommelse du har med arbetsgivaren, eller om företaget du jobbar på har riktlinjer som säger att det är tillåtet. Att på eget bevåg välja att arbeta från utlandet är inte att rekommendera. Det handlar om saker som inställelsetid till möten, kostnader för uppkoppling och vem som ska betala telefonsamtal som görs från ett annat land. Detta behöver du och din arbetsgivare komma överens om på förhand.

Svar: Ja, det kan din chef göra. Det ligger inom ramen för arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Svar: Det finns inte något allmängiltigt svar på den frågan. Här behöver arbetsgivaren skapa tydlighet. Det är dock viktigt att poängtera att arbete på distans inte innebär att man plötsligt får en skyldighet att vara tillgänglig för arbete på sin fritid. I forskning har man kunnat se att vissa personer som arbetar på distans kompenserar sin fysiska frånvaro på kontoret genom att göra sig väldigt digitalt tillgänglig. Det är viktigt att föra en dialog på arbetsplatsen kring dessa risker. 

För att det ska bli tydligt vad som gäller vid arbete på distans, när det gäller bland annat frågor om nåbarhet, är det bra att ta fram en distansarbetspolicy på arbetsplatsen. Se våra tips på vad en sådan policy kan innehålla. 

Svar: Om du ska kunna räkna tid som arbetstid ska du också utföra arbete (eller, i särskilda fall, stå till förfogande för arbete). Att enbart vara beredd på att utföra arbete räknas normalt sett inte som utfört arbete.

Svar: Ja, det är helt rimligt att kräva att det finns tillräckligt med kontorsplatser för alla som arbetar på ett visst kontor, med hänsyn till beläggningen (det vill säga hur många som i praktiken befinner sig på arbetsplatsen under en dag). Du kan normalt sett inte kräva att det finns en plats som är dedikerad till just dig, men arbetsgivaren behöver kunna säkerställa att du kan arbeta under goda arbetsmiljöförhållanden. Vänd dig till din chef eller till ditt arbetsmiljöombud .

Svar: Olika arbetsgivare och arbetsuppgifter medger olika grad av flexibilitet avseende gränserna mellan arbete och privatliv. Ibland medges en hög grad av så kallad ”integrering” av arbete och privatliv, och i andra fall krävs en tydligare separering. Ofta hör detta samman med arbetstidsregler och arbetsuppgifternas karaktär.

Det finns med andra ord ingen allmän rätt att utföra privata ärenden under arbetsdagen – tvärtom är utgångspunkten att du inte har en sådan rätt. Men det finns ganska många arbetsgivare som medger större flexibilitet och integrering. Prata med din chef om vad som gäller på din arbetsplats

Svar: Ersättning för att använda bil i tjänsten avser i första hand att ersätta direkta kostnader som uppkommer som en följd av bilkörningen. Som utgångspunkt är det inte en anställningsförmån som kan bytas mot högre lön. Prata med din arbetsgivare. Även om ett lönepåslag inte skulle vara aktuellt kan det finnas anledning att diskutera annan slags kompensation. Finns det exempelvis krav på bil i tjänst för din anställning och har du haft ökade kostnader för att tillgodose kravet? I slutänden är det upp till arbetsgivaren att besluta om eventuell kompensation.

Svar: Unionen ser distansarbete som en form för arbetets utförande som i sig inte ska leda till sämre lön, löneutveckling , kompetensutveckling eller möjlighet till karriär . Det kan därför vara relevant att fundera kring om du och din chef behöver hitta nya arbetssätt eller rutiner för att du ska ha möjlighet att diskutera och synliggöra ditt arbete. Det är också bra att diskutera igenom de lönekriterier som finns på arbetsplatsen utifrån en utveckling mot mer distansarbete.

Samtidigt är det också viktigt att inse att distansarbete kan innebära att du missar en del av den naturliga kompetensutvecklingen som ofta sker genom informella möten med kollegor. Det kan alltså finnas vissa effekter som är svåra att undvika. Fundera över vad som är viktigast utifrån den situation du befinner dig i.

Svar: Under din arbetstid har du en skyldighet att stå till arbetsgivarens förfogande. Du kan därför som utgångspunkt inte arbeta dig till ledig tid genom att arbeta mer effektivt.

Svar: Nej, det innebär det inte.

Svar: Den genomsnittlige anställde omfattas av en eller två arbetsskadeförsäkringar; dels den lagstadgade som administreras av Försäkringskassan, dels en kollektivavtalad ( TFA ) som administreras av försäkringsbolaget AFA. Båda dessa försäkringar har samma olycksfallsbegrepp, vilket innebär att de styrs av samma praxis gällande om en olycka ska ses som en arbetsskada eller inte. I det följande benämns dessa försäkringar därför som ”arbetsskadeförsäkringen”, trots att det alltså kan vara två försäkringar som kompletterar varandra.

Om du utför arbete för din arbetsgivare i hemmet och råkar ut för ett olycksfall omfattas du visserligen av arbetsskadeförsäkringen, men till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs vid arbete i hemmet att olycksfallet står i påtagligt och i direkt samband med det förvärvsarbete som utförs.

I praktiken betyder det här att du på din arbetsplats är skyddad av arbetsskadeförsäkringen även om du snubblar och skadar dig på väg till exempelvis kaffeautomaten. Även under pauser på arbetsplatsen är du skyddad av arbetsskadeförsäkringen, förutsatt att olyckan sker under betald arbetstid. När du jobbar hemifrån är arbetsskadeförsäkringen inte lika omfattande. Under din tur till köket för att brygga en extra kopp kaffe är du sannolikt inte skyddad vid ett eventuellt olycksfall, eftersom olyckan inte är direkt orsakad av arbetet utan ”har sin grund i det dagliga livets faror”, så som lagens förarbeten uttrycker det. Om du råkar ut för ett olycksfall vid utförandet av själva arbetsuppgifterna, exempelvis skadar dig på arbetsmaterialet, torde ett försäkringsskydd föreligga oavsett om du arbetar på arbetsplatsen eller från hemmet.

Eftersom försäkringsskyddet vid olycksfall är svagare vid arbete i hemmet än vid arbete på arbetsplatsen, vill vi uppmana våra medlemmar att iaktta extra försiktighet vid hemarbete för att i möjligaste mån undvika olyckor.

Svar: Nej det finns ingen sådan allmän rättighet. Prata med din chef om ditt önskemål.

Svar: Ja, det kan du göra. Det är alltid okej att ta upp och diskutera aspekter i arbetet som känns svåra. Det är däremot inte säkert att det i praktiken kommer att leda till de förändringar som du själv hoppas på.

Distansarbete är ett arbetssätt som, i regel, både påverkar den som utför arbetet på distans och kollegor till personen som distansarbetar. Därför menar Unionen att det är viktigt att man för samtal på arbetsplatsen om ramarna för distansarbetets utförande. Här finns en lista över områden att skapa tydlighet kring när distansarbete bedrivs på arbetsplatsen.

Fråga: Jag har flera digitala möten med externa kontakter varje dag. Nu har min chef bestämt att vi ska ha en dag i veckan då alla kommer in och där det ska finnas utrymme för att vara sociala med varandra. Det stressar mig, för jag behöver fortfarande ha mina digitala möten. Vad borde jag göra? 

Svar: Det pågår just nu olika samtal om vad de gemensamma kontoren ska fylla för funktion i en tid med ökat distansarbete. Vissa menar att kontoren borde vara en social yta, snarare än en plats för koncentrerat arbete eller digitala möten. Detta är problematiskt, eftersom det kan leda till en konflikt mellan synlig närvaro/sociala kontakter med kollegor och möjligheten att utföra arbetet på ett effektivt sätt (som i ditt fall). Men det är också problematiskt eftersom det kan innebära att vissa upplever sig tvingade till distansarbete i en mycket större omfattning än vad de egentligen skulle vilja.

Unionen menar att utgångspunkten måste vara att arbetsgivarens lokaler ska understödja alla de olika arbetsuppgifter som arbetet innehåller. Det ska alltså inte behöva vara så att man tvingas till distansarbete för att arbetsmiljön eller förutsättningarna för arbetets utförande är bristfälliga i arbetsgivarens lokaler.

Prata med din chef om den konflikt som du upplever. Vad skulle du behöva för att dagarna på kontoret ska kunna kombineras med de externa digitala mötena? Finns det någonting i den totala mängden externa möten som skulle kunna och behöva justeras? Om arbetsgivaren tycker att det är viktigt att arbetsplatsgemenskap, arbetsplatskultur och kunskapsöverföring får utrymme under arbetsveckan behöver arbetsgivaren också säkerställa att det finns tid för det.

Om chefen inte lyssnar kan du alltid vända dig till ditt arbetsmiljöombud .

Svar: I flera forskningsstudier har man kunnat se att distansarbete kan leda till så kallad ”presenteeism”; att arbetstagare utför arbete när de egentligen inte borde (när de är sjuka, borde ha slutat för dagen eller vabbar). Den förväntan som du upplever är du med andra ord inte ensam om. Det är viktigt att komma ihåg att den främsta anledningen till att vi stannar hemma från arbetet när vi är sjuka inte handlar om att undvika smittspridning – även om det aspekten har varit i fokus under de senaste åren. Vi stannar hemma för att kroppen säger åt oss att vi behöver vila. När vi fortsätter att arbeta trots sjukdom försvåras tillfrisknande, sjukdomsperioden riskerar att förlängas eller återkomma. Vabb är först och främst en möjlighet att vara närvarande för någon annan.

Det här är viktiga frågor att diskutera på arbetsplatsen. Vad skulle behöva förändras för att känslan av förväntan ska släppa? Från vem kommer förväntningarna? Kommer de från arbetsgivaren, från arbetsplatskulturen (att alla andra arbetar under sjukdom och vabb) eller känner du ett slags inre tvång att utföra arbete för att inte drabbas av en ökad arbetsbelastning efter frånvaron? Beroende på detta kan olika åtgärder behöva sättas in.

Svar: I samband med, eller efter en sjukskrivning är det vanligt med olika typer av anpassningar av arbetet. De flesta anpassningarna är tillfälliga under återgångsperioden, medan vissa kan göras permanenta. Distansarbete kan fungera som en anpassningsåtgärd om sjukskrivande läkare (på företagshälsovård eller inom primärvården) bedömer att det är rimligt. Ytterst sett är det dock arbetsgivaren som har att ta ställning till de anpassningsåtgärder som vården föreslår. Här har arbetsgivaren bland annat att fundera kring hur anpassningen påverkar andra anställda på arbetsplatsen. Du kan normalt sett alltså inte kräva en viss anpassningsåtgärd, även om den har stöd hos företagshälsovården.

Det är också viktigt att fundera kring vad det är som gör att distansarbete innebär mindre stress än arbete i arbetsgivarens lokaler. Handlar det om hur livet ser ut till sin helhet (vardagslogistik, transport, m.m.)? Eller handlar det om att det finns brister i arbetsmiljön i arbetsgivarens lokaler som egentligen skulle behöva åtgärdas? Det blir problematiskt om arbetsgivare hanterar generella arbetsmiljöproblem genom att enskilda individer distansarbetar. Risken är att det leder till att fler arbetstagare drabbas av stressproblematik.