Det ekonomiska läget – Hur påverkas avtalsrörelsen och lönebildningen av inflationen?

Att kriser påverkar inflationsläget är inte ovanligt eller konstigt och Unionens har än så länge fortsatt tillit till att Riksbanken tar ansvar för att inflationen kommer ligga runt målet på två procent på sikt.
Unionen har en tydlig uppgift i att ta ansvar för att vi får långsiktigt hållbara löneökningar som ger medlemmarna mer i plånboken. Vi tror inte på att jaga efter inflationen och riskera att hamna i en löne- och prisspiral. Så hade vi det på 70- och 80-talet innan Industriavtalet fanns. Inflationen steg kraftigt och i realiteten stod lönerna mer eller mindre stilla. Samtidigt förlorade företagen konkurrenskraft när kostnaderna ökade betydligt mer än i konkurrentländer. En situation som inte var bra för varken medarbetare, företagen eller Sverige.
När det blir dags för avtalsrörelse och förhandling om löneutveckling kommer vi, precis som vi brukar, utgå ifrån riksbankens inflationsmål. Det har varit en framgång i över 20 år! Om det skulle visa sig att inflationen blir varaktigt högre är det Riksbankens jobb och ansvar, inte arbetsmarknadens parters, att med de verktyg och medel de har få ner inflationen till målet och hålla inflationen långsiktigt kring målet.
Det kan förstås finnas skäl till att löneökningstakten bör växla upp i kommande avtalsrörelse men då handlar det om att det går bra för företagen i Sverige. Inte om att parera tillfälliga svängningar i inflationen.
Sedan Industriavtalet och det så kallade Märket infördes har reallöneökningen i Sverige varit över 60 procent enligt Medlingsinstitutet (2018). Det är betydligt högre än i de flesta jämförbara länder. Att vi varit så lyckosamma beror delvis på att inflationen har varit låg och att svenska företag har kunnat behålla och stärka sin konkurrenskraft. Även om vi just nu är i ett läge med hög inflation är Unionens bedömning att riksbanken kommer klara att få ner inflationen till målet och att den kommer ligga runt två procent på sikt.
Unionen jobbar för att medlemmar och medarbetare ska få löneökningar som är stabila och rimliga samtidigt som Sverige behöver behålla sin internationella konkurrenskraft. Om lönerna i Sverige skenar iväg leder det till att företagens kostnadsnivå gör detsamma vilket då kompenseras med höjda priser. Inflationen stiger och äter upp löneökningarna. Därför måste vi i kommande avtalsrörelse givet situationen hitta bästa möjliga nivå på löneökningstakten och verka för att skapa stabilitet och hållbar löneutveckling både nu och för framtiden.

Inflation

Förenklat kan man säga att inflation innebär att priserna ökar vilket leder till att pengarna tappar i värde.

Deflation

Motsatsen till inflation kallas deflation, vilket då innebär att priserna sjunker och det leder till att pengarna ökar i värde.

Läs mer om inflation på Riksbankens webbplats. Riksbankens inflationsmål är att hålla inflationen kring 2 procent per år.

Vad är märket?

När Unionen ska förhandla fram nya villkor i kollektivavtalen under avtalsrörelsen handlar mycket om nivån på löneökningarna. Hur mycket ska lönerna öka på en kollektiv nivå under avtalsperioden? Den siffran kallas ”Märket” och är ett verktyg för att du som jobbar ska kunna få en stabil och rimlig löneökning.

Målet är alltid att du ska få mer pengar i plånboken men samtidigt ska märket se till att Sverige behåller sin internationella konkurrenskraft. Därför är det den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn som är först ut när nya kollektivavtal sluts i Sverige. I dagsläget innebär det att det är parterna inom Industriavtalet som sätter märket. Den siffra som parterna inom Industriavtalet kommer överens om utgår sedan andra branscher ifrån i sina avtalsförhandlingar.

Märket är ingen lag, utan just ett riktmärke. Löner kan variera i lokala avtal och till viss del i branschvisa avtal. På individnivå ska din prestation avspegla sig i lönekuvertet och där ska märket inte utgöra något tak.