Går du miste om flera tusenlappar varje år? Friskvårdsbidrag, cykelförmån, utbildningar och små vardagsförmåner är bara några exempel på sådant många glömmer att utnyttja. Här får du tipsen för att plocka hem det du har rätt till, utan ansträngning.
Publicerad 29 aug. 2025
Känns det ibland som att pengarna tar slut långt före lönen? Du är inte ensam. Samtidigt finns det massor av pengar att hämta – bokstavligen – på jobbet. Problemet är bara att många av oss missar dem.
Kanske har du någon gång fått ett mejl från HR om friskvårdsbidraget och tänkt ”jag tar tag i det senare.” Och plötsligt har året gått, kvittot ligger kvar i byrålådan och de där 4000 kronorna har försvunnit rakt ut i tomma intet. Eller så har du hört kollegan som fått en sprillans ny elcykel via jobbet, medan du själv trampar vidare på en rostig trotjänare som kostar mer i reparationer än vad den smakar.
Poängen är: Det här är riktiga pengar. Pengar du faktiskt redan har rätt till. Och det finns ingen anledning att låta dem gå förlorade.
Det fina med jobbförmåner är att de redan finns där. Du behöver bara se till att ta vara på dem. Det handlar om att plocka upp de kronor och hundralappar som redan ligger på bordet, förvandlade till gymkort eller kompetensutveckling som gör vardagen både smidigare. Här är några förmåner som gör att du kan spara tusenlappar per år.
Det är lätt att tänka träningskort när man hör friskvårdsbidrag, men faktum är att listan på vad som räknas som friskvård är lång. Yoga, golf, massage, ridning, dans eller till och med klättring kan ingå. Är du osäker på om din idé täcks? Kolla med HR så ger de besked.
Tips: Lägg in en påminnelse i januari, så slipper du stå i december med ett oanvänt bidrag och ett par torra kvitton i byrålådan.
Att ta cykeln till jobbet är bra för plånboken, hälsan och miljön. Med cykelförmån kan det bli billigare än att köpa ny hoj själv. Så här kan det funka:
Kurser, utbildningar och certifieringar kan vara dyra, men många arbetsgivare vill investera i sina anställdas kompetens. Det här är en förmån som inte bara sparar pengar idag, utan även kan leda till högre lön framöver.
Kolla om din arbetsgivare har avtal med utbildningsföretag eller digitala plattformar som Linkedin learning eller Coursera.
Vissa arbetsgivare låter dig byta ut semesterdagstillägg mot fler lediga dagar eller växla övertid till semester. Kolla i ditt
kollektivavtal
vad som gäller.
Detta syns inte direkt på kontot, men vad är inte värdet av en extra vecka ledigt? Oslagbart!
Tips: En veckas semester kan motsvara flera tusenlappar i ”osynlig
bonus
."
Kolla vilka försäkringar som redan ingår via jobbet: tjänstereseförsäkring, sjuk- eller livförsäkring är vanliga. Via Unionen har du
inkomstförsäkring
. Så gör en snabb inventering, kolla vad du betalar privat, och skala bort det du inte behöver.
(Läs det finstilta för den livförsäkring du har via jobbet kanske inte räcker om du är storstadsbo med familj och belånat hus.)
Tips: Som medlem i Unionen kan du teckna försäkringar med våra samarbetspartners till ett förmånligt pris!
Alla förmåner behöver inte vara stora för att göra skillnad. Gratis kaffe, frukt på jobbet eller fredagsfika är smått som blir stort i längden. Och klassikern: mackorna som blir över efter mötet – lunchräddare deluxe!
Tips: Kolla intranätet, ofta gömmer sig fler små rabatter där, på allt från teknikprylar till träningskort.
Att ha hund är härligt, men också ett pusslande. Och hunddagis är dyrt, kan kosta mellan 2000 till 6000 kronor i månaden beroende på var du bor. Så får du ta med dig vovven till jobbet är det absolut en förmån du kan spara pengar på.
En del arbetsgivare erbjuder rabatt på tågresor, konsertbiljetter eller entré till museer som personalförmån. Det är inte alltid lika känt som friskvårdsbidraget, men minst lika trevligt för plånboken.
Tips: Kolla intranätet, ofta finns rabatter och mindre förmåner gömda där.
Unionen driver på för en privatekonomi som håller – i vardagen och när livet förändras. Det kan handla om allt från pensioner och rimliga räntor till rättvisa förmåner i arbetslivet och tryggare villkor när du blir sjukskriven. Din vardagsekonomi är en del av helheten vi kämpar för: trygghet, balans och ett hållbart arbetsliv.
Nästa artikel
Ett mejl ska skickas, ett dokument laddas upp, ett möte börjar om tre minuter, men datorn vägrar samarbeta. Tangentbordet fryser, nätverket segar, lösenordet krånglar.
För många
tjänstemän
har IT-strul blivit en ständig följeslagare i arbetslivet. Enligt Unionens undersökning kostar tekniskt krångel över 31 miljarder kronor per år.
– Jag tror den egentliga kostnaden är ännu högre. Här har man räknat på missad arbetstid. Men kostnaden i stress och frustration, alltså minskat välbefinnande, är svårare att räkna på, säger Jan Gulliksen, professor i människa–datorinteraktion på KTH.
När arbetsmiljöombud går en traditionell skyddsrond tittar de på saker som felinställda kontorsstolar, skärmar i fel höjd och sladdar man kan snubbla över. Men hur ofta frågar någon om mejlsystemet fungerar, eller om de digitala verktygen ens hänger ihop? Nästan aldrig, konstaterar Jan Gulliksen.
– Man tänker att arbetsmiljö handlar om den fysiska miljön – ergonomi, ljus och ljud. Men arbetsmiljölagen gäller också tekniken. Om systemen styr dig i varje steg, utan flexibilitet eller användbarhet, blir det en starkt styrd och bunden arbetssituation. Och det står uttryckligen i lagen att det inte ska förekomma, säger han.
Tillsammans med kollegor på KTH har han genomfört så kallade digitala skyddsronder, en slags hälsokontroll av arbetsplatsens IT-miljö. Forskarna går runt tillsammans med HR, IT-personal och arbetsmiljöombud för att syna vardagen bakom skärmarna.
– När man gör det ser man direkt att folk upplever problem på olika nivåer. IT ser tekniska fel, HR ser kompetensbrister, chefen ser behörighetsproblem. Ofta är det en kombination. Men nästan alltid finns en sak gemensamt, och det är att användbarheten brister.
Att IT-strul väcker så mycket frustration handlar inte bara om teknik, utan om känslor.
– När tekniken inte funkar tänker många att ”Det är nog jag som är dum, jag fattar inte det här.” Det blir skamfyllt att be om hjälp, fast det egentligen är systemet som är dåligt utformat, säger Jan Gulliksen.
Känslan av skuld gör att många sitter tysta, svettiga och småirriterade framför datorn i stället för att slå larm. Resultatet blir stress, tidsförluster och en gnagande känsla av att inte räcka till, trots att problemet egentligen ligger på en helt annan nivå.
Jan Gulliksen beskriver hur många verksamheter i dag anpassar sig efter systemen istället för tvärtom.
– Vi ser det överallt. Stora standardiserade system som SAP, Schoolsoft eller journalsystemet Millennium, som från början är byggda för helt andra förutsättningar, kanske till och med regler i andra länder. Ibland tvingas man ändra hela verksamheten för att passa systemet. Inte för att det är bättre, utan för att tekniken kräver det.
Han ler snett.
– Det blir lite absurt när människor måste mata in ett personnummer i ett system med tio siffror, och ett annat kräver tolv. Gör du fel måste du börja om från början, trots att datorn enkelt skulle kunna förstå vad du menade.
De flesta av oss känner igen sig i vardagsstrulet som tär på både humör och fokus.
– Att göra en reseräkning är ett typexempel. Du ska boka rätt resa enligt riktlinjerna, fylla i underlag, få godkännande och bifoga kvitton i rätt format. Gör du ett enda fel får du göra om allt. Många orkar inte och låter bli, vissa avstår till och med från att resa. Det är ett tecken på att systemen inte stöttar arbetet. De hindrar det, säger Jan Gulliksen.
Småsaker, javisst. Men upprepade tusentals gånger blir de till stora energitjuvar både för individen och organisationen. Dessutom påverkar det välbefinnandet, och därmed både hälsa och trivsel.
– Vi pratar ofta om fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö. Nu måste vi börja prata om den digitala och kognitiva arbetsmiljön också. För systemen vi använder varje dag påverkar hur vi mår, säger han.
Han berättar att Arbetsmiljöverket allt oftare tar upp digital stress och bristande användbarhet som faktorer i sina inspektioner.
– Jag hoppas att vi snart granskar digitala miljöer på samma sätt som byggkranar och bullernivåer. För det är samma sak, det handlar om människors arbetsvillkor.
Men det är inte bara företagen som måste vässa sig. Vi själva har också ett ansvar, påminner Jan Gulliksen.
– Vi måste fortsätta lära oss. Tekniken förändras snabbt, och digital kompetens är en färskvara. Jag brukar säga att kunskap idag har en halveringstid på fem år. Därför behöver vi avsätta tid för att utveckla oss, säger han.
För att digitaliseringen – som är här för att stanna! – ska bli en positiv kraft krävs både användbarhet och ansvar.
– Vi måste ställa krav på tekniken, precis som vi gör på allt annat i vår arbetsmiljö. Den ska inte ge oss skador, inte heller stress och frustration. Digitaliseringen ska frigöra oss, inte styra oss, säger Jan Gulliksen.
Han hoppas att framtidens arbetsplatser ska se tekniken som det den är: ett verktyg för mänsklig utveckling, inte ett hinder.
– Och så måste vi våga prova, lära om och lära nytt. För i dag gör det faktiskt inte så mycket om du gör fel. Det viktiga är att du vågar, och att tekniken hjälper dig, inte stjälper dig.
Varannan privatanställd tjänsteman lägger upp till 30 minuter på IT-strul varje arbetsdag, med ett genomsnitt på cirka 10 minuter per dag. Med nästan två miljoner privatanställda tjänstemän innebär det nära 73 miljoner timmar IT-strul varje år till en kostnad av drygt 31 miljarder kronor. Det visar en undersökning gjord av Infostat på uppdrag av Unionen. Antal genomförda intervjuer: 1 000 st.
