Det nya coronaviruset påverkar hela samhället och många av våra arbetsplatser. Vissa branschers och företags verksamhet är särskilt hårt påverkade. Din arbetssituation kan påverkas på många olika sätt. Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna.
En av regeringens åtgärder med anledning av coronavirusets effekter är att införa korttidsarbete med statligt stöd (ibland kallat korttidspermittering).
Här kan du läsa om vad det innebär för dig
Vi ser nu många varsel på arbetsmarknaden. Att du blir varslad betyder inte att du per automatik kommer att bli uppsagd. Och även om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist finns det vissa grundläggande lagar och regler som din arbetsgivare behöver följa. Här kan du även läsa mer om vad som gäller vid uppsägningar.
Svar: I första hand bör du och din arbetsgivare undersöka möjligheterna att komma överens om ändringar i schemat, så ni båda blir nöjda.
Om din arbetsgivare ensidigt vill ändra i schemat kan det inte ske utan att först ta hänsyn till de regler som finns i arbetstidslagen eller i kollektivavtal om det finns på arbetsplatsen.
Om ändringarna grundar sig, i för arbetsgivaren plötsliga och oförutsedda händelser, kan arbetsgivaren beordra övertid. Denna övertid sker utöver den ordinarie arbetstiden, men då ska också övertidsersättning betalas.
Som utgångspunkt gäller den uppsägningstid som följer av ditt anställningsavtal eller av det kollektivavtal som gäller för dig på din arbetsplats. Det är möjligt att förkorta uppsägningstiden, men det förutsätter att du och arbetsgivaren kommer överens om det. Det finns ingen skyldighet att träffa en sådan överenskommelse.
Om du väljer att träffa en överenskommelse med din arbetsgivare om att förkorta uppsägningstiden och du sedan blir arbetslös riskerar du att eventuell arbetslöshetsersättning påverkas. Om du överväger att träffa en överenskommelse med din arbetsgivare rekommenderar vi att du tar kontakt med den a-kassa du är ansluten till innan överenskommelse träffas för att ta reda på vilka effekter överenskommelsen kan få.
Om du och din arbetsgivare har träffat ett avtal om att du ska arbeta vissa bestämda tider, exempelvis som extraanställd (intermittent visstidsanställd), är ni båda bundna av avtalet. Vill arbetsgivaren inte att du ska arbeta den tid som ni kommit överens om, men du fortfarande vill, ska du på ett tydligt vis informera om att du står till arbetsgivarens förfogande att utföra arbete och att du därför har rätt till lön.
Vi är i en extraordinär situation men regler i våra lagar och kollektivavtal gäller. En arbetsgivare som planerar att skära ner i sin verksamhet måste följa vissa regler. Besluten ska tas i en viss ordning och berörda fackliga organisationer ska vara med i processen.
Även om du har blivit varslad om uppsägning betyder det inte att du säkert kommer att sägas upp. Själva uppsägningen kan komma i ett senare skede efter förhandlingar, eller inte bli av alls. Läs mer om processen från varsel till uppsägning.
Din arbetsgivare har ingen skyldighet att varsla dig och dina kollegor eller er fackliga organisation innan uppsägningar på grund av arbetsbrist (men måste varsla till Arbetsförmedlingen om det är fler än fem personer som kan komma att sägas upp på grund av arbetsbrist). Däremot gäller de vanliga reglerna enligt medbestämmandelagen (MBL), och exempelvis kontinuerlig information och förhandlingsskyldighet före beslut om viktigare förändringar när det finns kollektivavtal. Om Unionen har kollektivavtal med din arbetsgivare är denne skyldig att förhandla uppsägningar med Unionen.
Om en arbetsgivare helt saknar kollektivavtal är arbetsgivaren ändå skyldig att förhandla i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller övergång av verksamhet.
Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist kommer ditt fackliga ombud på arbetsplatsen eller en ombudsman från Unionen kontakta dig för att kunna företräda dig i förhandlingarna, för att få klarhet i orsakerna kring arbetsgivarens agerande och för att ta ställning till den fortsatta handläggningen.
Om du arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal där arbetsgivaren hävdar arbetsbrist, kontakta Unionen för mer information.
Om uppsägningarna fullföljs och det inte finns några lediga tjänster att omplacera uppsagd personal till, måste arbetsgivaren följa Lagen om anställningsskydd (LAS) regler för turordning vid uppsägning eller komma överens med facket om vilken turordning som ska gälla.
När ett företag försätts i konkurs utses en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kommer att ge mer information om och hur du ska fortsätta att arbeta. Läs mer om hur en konkurs kan påverka dig och dina kollegor.
Som medlem i Unionen omfattas du av en inkomstförsäkring.
Läs om villkoren och annan viktig information om inkomstförsäkringen.
Ja, du kan bli uppsagd under pågående föräldraledighet. Läs mer om uppsägning under föräldraledighet.
Din arbetsgivare ansvarar för att din arbetsmiljö är bra. Med den höga smittorisk som finns nu kan det innebära att arbetsgivaren behöver ta till speciella åtgärder för att undvika att du eller dina kollegor blir sjuka.
Svar: Enligt reglerna kring det systematiska arbetsmiljöarbetet är arbetsgivaren skyldig att regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller smitta i arbetet. Arbetsgivaren ska också omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller smittrisk i arbetet.
Här ingår att arbetsgivaren måste
Riskbedömningen ska göras i samverkan med arbetsmiljö/ skyddsombud om sådant finns.
Gå in på Prevents webbplats för att läsa mer om arbetsmiljön kopplat till corona.
Svar: Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men alla medarbetare är skyldiga att påtala problem, risker och möjliga förbättringar. Vi har nu en extraordinär situation som ingen av oss kunnat planera för och vi vill uppmana till att ha en dialog tillsammans med arbetsgivaren.
Du kanske har behov av att låna hem utrustning som exempelvis tangentbord eller andra hjälpmedel för att din arbetsmiljö ska vara så hållbar det går i den situation som råder. Ta upp varför du upplever behovet och förklara för arbetsgivaren om varför du ber om det du gör. Kommunicera och försök hjälpas åt att hitta så bra lösningar som möjligt.
Svar: Överenskommelse om febertester - eller hälsotester överhuvudtaget - kan ingås med giltig verkan i kollektivavtal eller i enskilt anställningsavtal . Finns en sådan överenskommelse utgör vägran att febertestas ett avtalsbrott och kan medföra arbetsrättsliga konsekvenser såsom uppsägning på grund av saklig grund .
Finns det inte någon överenskommelse om febertester så måste en avvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att febertesta arbetstagare och dig som arbetstagares intresse av att värna om din personliga integritet. Ett krav på febertest måste stå i rimlig proportion till det intresse som arbetsgivaren vill tillgodose. Om det efter en intresseavvägning konstateras att arbetstagaren varit skyldig att medverka i febertestet kan dennes vägran att febertesta sig utgöra saklig grund för uppsägning.
En arbetsgivare kan ha en skyldighet att genomföra åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa i arbetet, särskilt som smittrisken på arbetsplatsen har ökat på grund av corona. Då kan det vara motiverat med mer ingripande åtgärder såsom krav på febertest. Men dessa åtgärder får aldrig vara oproportionerliga och gå utöver den enskildes integritet. Det är därför alltid viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet och analysera vilka konsekvenser och/eller risker som finns.
Uppstår en fråga om febertester på din arbetsplats, så ska den förhandlas med Unionen.
En överenskommelse om antikroppstester, eller andra typer av hälsotester, kan ingås med giltig verkan i ett kollektivavtal eller i enskilt anställningsavtal . En förutsättning för detta är att arbetstagarens rättigheter har beaktats i tillräcklig utsträckning så att den personliga integriteten värnas. Om det finns en överenskommelse och arbetstagaren vägrar att testa sig utgör det ett avtalsbrott som kan medföra arbetsrättsliga konsekvenser för arbetstagaren. Läs mer nedan om vad man bör tänkta på.
En överenskommelse i kollektivavtal om hälsotester bör inte ingås lättvindigt. Arbetsgivaren måste presentera mycket övertygande och rationella skäl till varför behovet av testningen ska ha företräde framför det ingrepp på den personliga integriteten som ett hälsotest alltid innebär.
Lokal facklig företrädare bör kontakta Unionen när dessa frågor aktualiseras. Arbetsgivaren ska i hålla den lokala parten informerad om eventuella tester övervägs. Frågan bör också behandlas i skydds- eller arbetsmiljökommitté där sådan finns.
Om det inte skulle finnas någon överenskommelse om antikroppstester måste en avvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att antikroppstesta arbetstagaren och arbetstagarens intresse av att värna om sin personliga integritet. Ett krav på antikroppstester måste stå i rimlig proportion till det intresse som arbetsgivaren vill tillgodose och den testmetod som används måste vara adekvat. Om det efter en sådan intresseavvägning kan konstateras att arbetstagaren varit skyldig att medverka i antikroppstester och denne vägrar kan det medföra arbetsrättsliga konsekvenser.
En arbetsgivare kan ha en skyldighet att genomföra åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa i arbetet, särskilt om smittrisken på arbetsplatsen har ökat på grund av coronapandemin. Då kan det vara motiverat med mer ingripande åtgärder såsom krav på febertester. Detta är dock inte nödvändigtvis lika gällande vad beträffar antikroppstester. Folkhälsomyndigheten har inte definitivt tagit ställning till vilka slutsatser det går att dra av ett positivt antikroppstest. Exempelvis gäller de allmänna riktlinjerna under coronapandemin även de som har antikroppar. Det går således att med fog fråga sig vilka åtgärder som för närvarande kan vidtas med anledning av ett positivt antikroppstest. Åtgärderna som vidtas på arbetsplatsen får aldrig vara oproportionerliga och gå utöver den enskildes integritet. Det är därför alltid viktigt att göra en bedömning i det enskilda fallet och analysera vilka konsekvenser och/eller risker som finns.
En arbetstagare bör under alla förhållanden kunna kräva att antikroppstest utförs av företagshälsovården eller annan vårdinrättning inom ramen för de medicinska- och sekretessbestämmelser som gäller hälso- och sjukvård. För att arbetsgivaren ska delges provsvaret krävs självklart arbetstagarens medgivande. Om arbetsgivaren önskar behandla provresultatet automatiserat måste arbetsgivaren följa dataskyddsförordningen.
Det bör slutligen framhållas att förekomsten av antikroppstester inte förändrar arbetsgivarens skyldighet att riskbedöma och anpassa verksamheten i den mån som krävs för att smitta ska undvikas. Arbetsgivarens skyldigheter framgår bland annat i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2018:4) om smittrisker. I övrigt ska arbetsmiljöarbetet alltid vara systematiskt, ske i samverkan och uppfylla de generella kraven i AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Nu är det ovanligt många som sköter sitt arbete hemifrån. Det är viktigt att veta att det försäkringsskydd som du normalt har på arbetsplatsen inte gäller i samma utsträckning när du jobbar hemma.
Det är enbart smittskyddsläkaren som har möjlighet att besluta om att sätta en person i karantän om du har eller kan antas ha varit utsatt för smitta. Finns ett sådant beslut så får du inte arbeta utanför hemmet. Om du inte får arbeta på grund av att du är smittad eller kan vara smittad av coronaviruset kan du få smittbärarpenning. I dessa frågor beslutar Försäkringskassan. Reglerna om smittbärarpenning medför inga rättigheter för arbetsgivaren.
Nej, du kan inte kräva att få jobba hemifrån. Att avvika från arbetsplatsen olovligen kan ses som en arbetsvägran och du riskerar då allvarliga konsekvenser (eventuellt uppsägning och/eller skadestånd, upprepad arbetsvägran kan inte enbart leda till uppsägning utan även till avsked ).
Eftersom myndigheterna nu ber arbetsgivare som har möjlighet att låta anställda arbeta hemifrån att överväga den rekommendationen bör det finnas stora möjligheter att komma överens med dina arbetsgivare kring detta. Försök att ha en dialog med din arbetsgivare och tala om varför du är orolig och vilka lösningar som skulle kunna vara möjliga.
Under perioden 1 juli – 31 december 2020 finns möjlighet för vissa definierade riskgrupper att erhålla förebyggande sjukpenning. Detta innebär att en arbetstagare som tillhör riskgrupp, enligt Socialstyrelsens definition, som riskerar att bli allvarligt sjuk av covid-19 har rätt till förebyggande sjukpenning för den del av arbetstiden som inga alternativa arbetsuppgifter kan erbjudas. För att få ersättningen måste du visa ett läkarintyg som styrker att du tillhör en riskgrupp för covid-19. Vilka riskgrupperna är kan du läsa om på Försäkringskassans hemsida.
Ta hjälp av ditt arbetsmiljöombud om det finns ett sådant på arbetsplatsen.
Som utgångspunkt bör din arbetsgivare förhandla med Unionen lokalt innan beslut tas om att frisk personal ska hålla sig hemma, så kallad hemförlovning. Innan man börjar arbeta hemifrån bör man också ha en dialog med arbetsgivaren om till exempel hur arbetet hemifrån ska utföras och hur avstämningar ska göras.
Arbetsgivaren kan med stöd av arbetsledningsrätten beordra dig att arbeta hemifrån eller arbetsbefria dig med lön givet omständigheterna. Om arbetsgivaren skulle säga att du inte har rätt till lön ska du på ett tydligt sätt informera arbetsgivaren om att du står tillgänglig för arbete och därför ska erhålla lön. Detta gäller även om du inte kan utföra vissa, eller ens några, arbetsuppgifter hemifrån.
Svar: Den genomsnittlige anställde omfattas av en eller två arbetsskadeförsäkringar; dels den lagstadgade som administreras av Försäkringskassan, dels en kollektivavtalad ( TFA ) som administreras av försäkringsbolaget AFA. Båda dessa försäkringar har samma olycksfallsbegrepp, vilket innebär att de styrs av samma praxis gällande om en olycka ska ses som en arbetsskada eller inte. I det följande benämns dessa försäkringar därför som ”arbetsskadeförsäkringen”, trots att det alltså kan vara två försäkringar som kompletterar varandra.
Om du utför arbete för din arbetsgivare i hemmet och råkar ut för ett olycksfall omfattas du visserligen av arbetsskadeförsäkringen, men till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs vid arbete i hemmet att olycksfallet står i påtagligt och i direkt samband med det förvärvsarbete som utförs.
I praktiken betyder det här att du på din arbetsplats är skyddad av arbetsskadeförsäkringen även om du snubblar och skadar dig på väg till exempelvis kaffeautomaten. Även under pauser på arbetsplatsen är du skyddad av arbetsskadeförsäkringen, förutsatt att olyckan sker under betald arbetstid. När du jobbar hemifrån är arbetsskadeförsäkringen inte lika omfattande. Under din tur till köket för att brygga en extra kopp kaffe är du sannolikt inte skyddad vid ett eventuellt olycksfall, eftersom olyckan inte är direkt orsakad av arbetet utan ”har sin grund i det dagliga livets faror”, så som lagens förarbeten uttrycker det. Om du råkar ut för ett olycksfall vid utförandet av själva arbetsuppgifterna, exempelvis skadar dig på arbetsmaterialet, torde ett försäkringsskydd föreligga oavsett om du arbetar på arbetsplatsen eller från hemmet.
Eftersom försäkringsskyddet vid olycksfall är svagare vid arbete i hemmet än vid arbete på arbetsplatsen, vill vi uppmana våra medlemmar att iaktta extra försiktighet vid hemarbete för att i möjligaste mån undvika olyckor.
Intäkterna sviktar nu för många företag, vilket kan innebära att man försöker att dra ner på lönekostnaderna även på andra sätt än genom att ansöka om korttidsarbete med statligt stöd. Din arbetsgivare har dock tydliga skyldigheter när det gäller din lön.
Nej, din arbetsgivare kan inte tvinga dig att ta ut semester eller obetald ledighet, även om det tillfälligt saknas arbetsuppgifter.
Arbetsgivaren kan ha rätt att beordra dig att arbeta hemifrån eller att arbetsbefria dig med lön. Om din arbetsgivare skulle säga att du inte har rätt till lön ska du på ett tydligt sätt informera arbetsgivaren om att du står tillgänglig för arbete och därför ska erhålla lön. Detta gäller även om du inte kan utföra vissa, eller ens några, arbetsuppgifter hemifrån.
Som utgångspunkt bör en förhandling med den lokala arbetstagarorganisationen genomföras innan beslut tas om att frisk personal ska hålla sig hemma, så kallad hemförlovning. Innan man börjar arbeta hemifrån bör man också ha en dialog med arbetsgivaren om till exempel hur arbetet hemifrån ska utföras och hur avstämningar ska göras.
Om du endast har provisionsbaserad lön och du nu inte kan möta kunder får du ingen lön Men det är viktigt att du läser igenom ditt anställningsavtal och vad som står i det eventuella kollektivavtalet för din arbetsplats. I vissa ifall kan du ha rätt till– garantilön och i kollektivavtalet finns det ofta överenskommelser om lägstalöner som inte får underskridas.
Svar: I första hand kan det förhoppningsvis lösas genom att det finns viss flexibilitet på arbetsplatsen vad gäller arbetstider och möjlighet att arbeta hemma ifall det går beroende på din situation (exempelvis barnets ålder). Om det saknas möjlighet att vara flexibel får det snarare ses som en förhandlingsfråga där detta gäller:
Du har rätt att vara ledig för vård av barn, VAB, med tillfällig föräldrapenning (enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken, och 8 § föräldraledighetslagen) om ett barn är sjukt, är smittbärare eller om dess ordinarie vårdare är sjuk. Detta gäller också om det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta. Det kan exempelvis vara en läkare eller en sjuksköterska som har bedömt detta.
Du kan inte få ersättning för VAB om du håller ditt barn hemma i syfte att det inte ska bli smittad av andra eller om förskolan/skolan är stängd och ditt barn inte är sjukt, sprider smitta eller det inte finns konkret misstanke om att barnet sprider smitta.
Från den 15 december 2020 till och med 30 april 2021 finns en tillfällig lättnadsregel när det gäller kravet på läkarintyg när ditt barn varit sjukt eller smittat i mer än sju dagar. Du behöver som förälder inte längre lämna intyg från sjuksköterska eller läkare för ditt sjuka barn vid dag 8 under denna period, utan från dag 22.
Ytterligare information finns på Försäkringskassans hemsida.
Svar: När tillägget från inkomstförsäkringen upphör finns det ofta möjlighet till fortsatt ersättning från din a-kassa, och när skyddet från denna upphör kan det finnas möjlighet att till exempel få aktivitetsstöd. Din a-kassa informerar om arbetslöshetsersättning, Arbetsförmedlingen informerar om deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser som ger rätt till aktivitetsstöd, och Försäkringskassan informerar om aktivitetsstöd.
Unionen har länge arbetet för att den allmänna arbetslöshetsförsäkringen ska breddas så att den omfattar fler. Vi är därför positiva till de föreslagna förändringarna gällande a-kassan , då de innebär att den allmänna arbetslöshetsförsäkringen ger ett bättre grundskydd för fler än tidigare. Inkomstförsäkringen säkerställer att Unionens medlemmar som tjänar mer än taket för a-kassan slipper stora sänkningar vid eventuell arbetslöshet. Det är viktigt för oss att de villkor som gäller för att få ersättning genom inkomstförsäkringen är långsiktigt hållbara. I dagsläget finns därför inga planer på att förändra de reglers om gäller för inkomstförsäkringens kvalificeringsperiod eller omfattning.
För mer information om den nya a-kassereglerna, kontakta din a-kassa.
För mer information om medlemskap i a-kassan se https://www.unionen.se/rad-och-stod/vilken-kassa-ar-den-basta-dig
För mer information om Unionens inkomstförsäkring se https://www.unionen.se/medlemskapet/inkomstforsakring
Corona-viruset har satt stopp för det mesta längre resandet i tjänsten eller privat. Det kan innebära att du till exempel vill ändra dina semesterplaner. Oftast kan du säkert komma överens med din arbetsgivare om ändringar, annars finns regler att följa både för din arbetsgivare och dig själv.
Svar: När din semester är beviljad så kan du inte ensidigt ändra eller avbryta din semester. Du kan dock alltid diskutera en förändring med din chef, om det inträffar en händelse som gör att du vill flytta din beviljade semester. Om ni kommer överens så kan din semester flyttas. Ändrade semesterplaner med hänsyn till coronavirusets effekter skulle kunna vara en sådan situation.
Om det uppstår en situation där din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att komma in och arbeta, bör du ta kontakt med din Unionenklubb på arbetsplatsen eller Unionens rådgivning för att få hjälp med att utreda om din arbetsgivare har tillräckligt tungt vägande skäl för att återkalla din semester. Exempel på tungt vägande skäl är om det skulle inträffa något oförutsett som hela företaget står och faller med. Tvingas du ändra dina semesterplaner och har kostnader för att omboka eller avboka en resa så ska du ersättas för detta. Visar det sig att arbetsgivaren återkallade din semester utan tungt vägande skäl så kan ytterligare ersättning aktualiseras.
Om du blir ombedd att stanna hemma till exempel efter en resa så ska ersättning och/eller lön utgå i de fall du har stått till förfogande att utföra arbete för arbetsgivarens räkning. Smittskyddslagen medför inte några rättigheter för arbetsgivaren. Smittskyddslagen reglerar bara förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Enbart för att du har rest till ett område som är drabbat av coronavirus medför inte att arbetsgivaren har rätt att hemförlova dig (uppmana att du ska stanna hemma) utan lön. Detta eftersom du anses stå till förfogande att utföra arbete. Då det är arbetsgivaren som nekar dig tillträde till arbetsplatsen så är det arbetsgivaren som anses vållande till att du inte kan utföra ditt arbete.
Om hemförlovning utan lön skulle ske så ska du tydligt klargöra för din arbetsgivare att du står till förfogande att utföra arbete och göra gällande rätten till lön.
Svar: Nej, arbetsgivaren bestämmer inte över vad du gör på din fritid och kan inte kräva att du avbokar en resa. Om du är överens med arbetsgivaren och de kan betala för den avbokade resan kan det vara en lösning, men inget arbetsgivaren kan kräva. En arbetsgivare som förändrar semesterförläggningen riskerar att få betala skadestånd. Håll koll på vad myndigheterna rekommenderar om resande.
Som en åtgärd för att minska coronavirusets spridning kan arbetstagare få ersättning retroaktivt från Försäkringskassan för karensavdraget till och med 30 juni 2021. Det innebär att du kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens för tid från 11 mars 2020.
Konstruktionen är att arbetsgivaren fortsatt gör karensavdrag som vanligt, men att du ansöker om ersättning från Försäkringskassan i efterhand.
Fram till 31 maj 2020 var schablonersättningen 700 kr före skatt. Den höjdes därefter till 804 kr före skatt fram till 31 december. Från den 1 januari 2021 höjdes ersättningen till 810 kr före skatt. För ytterligare information, se Försäkringskassans hemsida.
Observera att karensavdraget som din arbetsgivare gör baseras på din lön. Schablonersättningen från Försäkringskassan (700/804/810 kronor) kan därför vara högre eller lägre än det faktiska karensavdraget.
I vanliga fall behöver du ha läkarintyg från dag åtta för att ha rätt till sjuklön eller sjukpenning, men på grund av pandemin gäller nu följande tillfälliga regler:
Sjuklön:
De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön. Du behöver under dessa 14 dagar inte uppvisa läkarintyg för att ha rätt till sjuklönen. Dessa regler gäller fram till och med 30 juni 2021.
Sjukpenning:
Om första sjukdag var 31 oktober 2020 eller tidigare så behöver du ett läkarintyg från dag 22 när du ansöker om sjukpenning.
Om första sjukdag var 1 november - 14 december 2020 behöver du ett läkarintyg från dag 15 när du ansöker om sjukpenning.
Om första sjukdag är 15 december 2020 eller senare behöver du ett läkarintyg från dag 22 när du ansöker om sjukpenning. Dessa regler gäller till och med 30 juni 2021.
Unionens syn är att det slopade kravet på läkarintyg gäller både för arbetsgivare med och utan kollektivavtal .
Om du redan är deltidssjukskriven och blir sjukskriven i en högre omfattning behöver du ett läkarintyg från och med dag åtta i den nya ökade sjukskrivningen.
På Försäkringskassans hemsida hittar du information om vad som gäller för smittbärarpenning
Som vanligt gäller att du ska sjukanmäla dig till din arbetsgivare den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom.
För ytterligare information, se Försäkringskassans hemsida.
Möjligheten för arbetsgivare att kräva förstadagsintyg togs bort ur sjuklönelagen den 13 mars 2020, samtidigt som kravet på läkarintyg från och med sjukdag 8 togs bort. Därför kan arbetsgivare inte kräva detta.
Enligt sjuklönelagen har det funnits möjlighet att frångå lagen och kräva förstadagsintyg om arbetsgivaren omfattas av ett centralt kollektivavtal som medger detta. Unionens bedömning är dock att inte heller arbetsgivare med kollektivavtal kan kräva förstadagsintyg, eftersom lagstödet för att införa sådana avvikelser från sjuklönelagen är borttaget i och med lagändringen. De bestämmelser om förstadagsintyg som finns i vissa kollektivavtal får tillfälligt betraktas som ogiltiga/icke gällande. När regeringen återaktiverar möjligheten för arbetsgivare att kräva sjukintyg/förstadagsintyg återaktiveras även bestämmelserna i kollektivavtalen.
Krisinformation.se samlar myndigheterna information corona.
Folkhälsomyndigheten - information och rekommendationer.
Försäkringskassan - regler för smittbärarpenning, reseersättning, sjukpenning och ersättning för vab mm.
Tillväxtverket - information om bland annat korttidsarbete med statligt stöd.
Prevent- information om corona och arbetsmiljö
Arbetsmiljöverket - information om bland annat smittrisker i arbetsmiljön mm.
Regeringen - information om regeringens beslut mm.
Allmänna frågor om corona - ring det nationella informationsnumret 113 13.
1177 Vårdguiden svarar på frågor om sjukdomstillstånd.
Har du funderingar på hur det ser ut med din inkomstförsäkring kan du logga in på ”Mitt Unionen” för att få information. Här hittar du allmän information om inkomstförsäkringen och dess villkor.