Lön och andra förmåner och ersättningar som du kan få

Här hittar du en översikt. Kontakta Unionen om du har frågor.

Lön och lönebesked

Lön är de pengar arbetsgivaren betalar till dig för att du utför arbete. Det vanligaste är att lönen betalas ut en gång per månad. Då har din arbetsgivare dragit av den inkomstskatt (preliminärskatt) som du ska betala till Skatteverket.

När lönen betalas ut ska du få ett lönebesked eller lönespecifikation. Arbetsgivaren väljer om uppgifter ska skickas digitalt eller via post. Där ska det stå hur många timmar du arbetat och hur mycket som dragits i skatt.

Det finns inget lagkrav på att lönebesked ska lämnas varje månad och det kan därmed ske på årsbasis. Att få ett lönebesked varje månad betraktas dock allmänt som vedertagen praxis och god sed. Skyldigheten för arbetsgivaren att utfärda ett lönebesked finns även reglerat i några av Unionens kollektivavtal .

På lönebeskedet ska det också stå eventuella andra ersättningar som du fått för ditt arbete. Kontrollera ditt lönebesked så att det stämmer. Spara dina lönebesked, för du kan behöva dem när du deklarerar.

• Kolla din lönespecifikation
• Utbetalningsdag för lön

Rörlig lön - ersättning utöver grundlön

Det kan vara så att du har någon form av rörlig lön utöver grundlönen. Provision, resultatlön och bonus är exempel på olika typer av rörlig lön. Det finns ingen lagstiftning kring rörliga lönedelar . De är något som du och din arbetsgivare kommer överens om.

• Olika typer av rörlig lön och viktiga förutsättningar för dig som har rörlig lön.

Om du arbetar övertid

Ersättning för övertidsarbete ges för arbetad tid före och efter ordinarie arbetstid. För att övertidsersättning ska betalas ut måste arbetet vara beordrat i förväg eller godkännas i efterhand.

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).

Arbetsgivaren kan föreslå att ni ska komma överens om att du avtalar bort din övertidsersättning. Ett sådant avtal innebär att din ersättning för övertid ingår i din grundlön. Då får du inte något extra om du blir beordrad att jobba utöver din vanliga arbetstid.

• Regler för övertid
• Regler för övertidsersättning - kompensationsledighet 
• Räkna på värdet innan du förhandlar bort övertidsersättning 

Om du arbetar sent och på helger - obekväm arbetstid

Ob-ersättning ger för ordinarie arbete på obekväm arbetstid, det vill säga kväller, nätter och helger. Begreppet ob-ersättning förekommer inte i kollektivavtal , utan kallas vanligen: ”Ersättning för arbete på förskjuten arbetstid”.

• Arbete på obekväm arbetstid och ob-ersättning

Vid beredskapstjänst och jourtid

Med beredskapstjänst menas att du står till arbetsgivarens förfogande genom att vara anträffbar, ta sig till arbetsplatsen och kunna utföra arbete vid arbetsplatsen eller annan plats om det uppstår behov. Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika avtal. Om du blir beordrad att arbeta när du har beredskap, ska arbetsgivaren betala övertidsersättning för de timmar du arbetat.

Med jourtid menas i Unionens kollektivavtal tid då du ska vara på arbetsplatsen för att utföra arbete om det uppstår behov. 

• Beredskap och beredskapsersättning
• Jourtid och jourtidsersättning

Vid förberedelse- och avslutsarbete

Vid verksamheter, som kräver att det finns bemanning före och efter till exempel att öppna eller stänga en butik eller till exempel telefonväxel, står det ofta i kollektivavtalen om ersättning för det arbetet.

• Förberedelse- och avslutningsarbete.

Övriga löneförmåner

Lönen är bara en del av ersättningen från arbetsgivaren. Övriga förmåner kan till exempel vara subventionerad lunch, provision, optioner, tjänstebil, resesubventioner och friskvård.

Ersättningar i samband med resor

Ersättning för resekostnader

Pengar du lagt ut i samband med en tjänsteresa ska du ha tillbaka av din arbetsgivare. Denna ersättning är en kostnadsersättning och är skattefri. De flesta företag där det förekommer tjänsteresor har någon form av resereglemente som talar om hur och till vilka kostnader du har rätt att resa i tjänsten.

• Ersättning vid tjänsteresor

Restidsersättning

Om du reser under arbetstid betraktas det som arbete och räknas in i din arbetstid. Om du reser utanför din ordinarie arbetstid räknas den tiden inte som arbetstid, men du har enligt kollektivavtal rätt att få restidsersättning .

• Restid och restidsersättning

Traktamente

Traktamente innebär ersättning för att du har ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresa utanför verksamhetsorten. De flesta företag betalar traktamente.

• Traktamente och resetillägg

Ersättning när du använder egen bil i tjänsten

Arbetsgivaren bör ersätta kostnader som du har om du använder egen bil i tjänsten. Skatteverket har regler för hur mycket ersättning du kan få skattefritt. Unionen rekommenderar att du får högre ersättning.

• Ersättning när du använder egen bil i tjänsten
• Tjänstebil

Förmånsbil

Förmånsbil är en bil som företaget äger eller leasar, men låter dig som anställd använda även för privat bruk - som en förmån som kommer med anställningen. Det blir bara en skattepliktig förmån om du använder förmånsbilen för privat bruk.

• Förmånsbil

Lön under semester

Under semestern har du rätt till din vanliga månadslön och eventuella fasta tillägg från din arbetsgivare. Du får även ett extra lönetillägg ( semestertillägg ). Tillsammans kallas det semesterlön.  Rätten till semesterlön finns både i semesterlagen och i kollektivavtal.

• Räkna ut din semesterlön.

Vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Vid förskottssemester görs inget avdrag för de obetalda semesterdagar som du tar ut, utan du behåller din månadslön under dessa dagar. 

• Hur förskottssemester fungerar.

Om du slutar din anställning och har semesterdagar kvar att ta ut, ska du ha semesterersättning för dessa dagar. Om det finns kollektivavtal eller inte påverkar hur din semesterersättning beräknas.

• Räkna ut din semesterersättning.

Lön om du blir sjuk

Från arbetsgivaren får du lagstadgad sjuklön de första 14 dagarna, förutom ett karensavdrag som motsvarar 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

Efter karenstiden till och med dag 14 i sjukperioden betalar din arbetsgivare en sjuklön som är 80 procent av lönen, oavsett vad du tjänar. Om arbetsgivaren har kollektivavtal får du också en utfyllnad utöver sjukpenningen både vid kort och längre sjukskrivning.

• Hur sjuklön och sjukpension fungerar.

Lön om du är föräldraledig

Om det finns kollektivavtal har du utöver den lagstadgade föräldraförsäkringen rätt till utfyllnad med 10 procent av din lön, så kallad föräldralön . De flesta av Unionens kollektivavtal ger dig rätt till föräldralön i sex månader.

• Föräldralön