Sjuklön och sjukpension

Som en åtgärd för att minska coronavirusets spridning har riksdagen beslutat att arbetstagare kan få ersättning retroaktivt från Försäkringskassan för karensavdraget. Ersättningen är på 700 eller 804 kr, oavsett karensavdragets storlek. Detta gäller under perioden 11 mars till 30 september. Konstruktionen är att arbetsgivaren fortsatt gör karensavdrag som vanligt men att du ansöker om ersättning retroaktivt från Försäkringskassan.

Från och med den 11 mars 2020 till 30 september kan du få ersättning  från Försäkringskassan för karensavdraget. Fram till sista maj 2020 är ersättningen 700 kr och resten av perioden 804 kr, oavsett karensavdragets storlek. Konstruktionen är att arbetsgivaren gör karensavdrag som vanligt. Du ansöker sedan om ersättning från Försäkringskassan retroaktivt.

Karensavdragets storlek beror på din lön. Det betyder att ersättningen på 700 respektive 804 kronor kan kompensera hela eller delar av karensavdraget.  

Från och med den 13 mars gäller också enligt lag att du som är sjuk inte behöver visa något läkarintyg för din arbetsgivare för de 14 första dagarna. Försäkringskassan har därutöver beslutat att i nuvarande situation inte kräva läkarintyg till och med dag 21. Du behöver dock som vanligt sjukanmäla dig till din arbetsgivare den första sjukdagen.

 

Observera att nedanstående information om karens avser de regler för karens som infördes den 1 januari 2019, då den tidigare karensdagen ersattes med ett karensavdrag. Den har alltså till vissa delar tillfälligt ersatts av speciella regler kopplade till åtgärder för att minska coronavirusets spridning.

Sjukdom kortare tid

Från arbetsgivaren får du lagstadgad sjuklön de första 14 dagarna, förutom ett karensavdrag som motsvarar 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

Efter karenstiden till och med dag 14 i sjukperioden betalar din arbetsgivare en sjuklön som är 80 procent av lönen, oavsett vad du tjänar. Sjukanmäl dig till din arbetsgivare den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Regler om avdrag för karens

Den följande informationen om karens avser de regler för karens som infördes den 1 januari 2019, då den tidigare karensdagen ersattes med ett karensavdrag.

Syftet med ändringen om karensavdrag i sjuklönelagen var att oavsett hur arbetstiden är förlagd, ska beräkningen för avdraget vara lika för alla. Tidigare regler hade fått till följd att du som har koncentrerad arbetstid får ett högre avdrag om karensdagen infaller under en dag med ett långt arbetspass.

I och med ändringen av sjuklönelagen så har Unionens kollektivavtal  fått nya beräkningsmodeller som utgår från ett karensavdrag. Här kan du söka efter ditt kollektivavtal.

För dig som arbetar lika många timmar varje dag och du är sjuk en hel dag blir karensavdraget lika stort som vid tidigare karensdag. Om du däremot är sjuk en del av din arbetsdag, kommer karensavdrag även göras nästkommande arbetsdag för resterande tid tills du fått avdrag som motsvarar fullt karensavdrag, det vill säga 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid.

För dig som arbetar oregelbunden arbetstid innebär den nya lagregeln om karensavdrag att avdraget blir lika stort oavsett vilken dag du är sjuk. 

Shape Created with Sketch.

Prisbasbelopp 2020:
1 prisbasbelopp = 47 300 kr

8 prisbasbelopp = 378 400 kr

(31 533 kr/mån)

10 prisbasbelopp = 473 000 kr

(39 417 kr/mån)

Sjukdom dag 15 - 90

För dag 15 och framåt får du sjukpenning från Försäkringskassan. Den motsvarar knappt 80 procent av lönen maximerat till en årslön på 8  prisbasbelopp .

Om din arbetsgivare har kollektivavtal kan du dessutom få sjuklön från din arbetsgivare. Den sjuklönen är tio procent av din lön dag 15-90. Har du en årslön som är mer än 8 prisbasbelopp får du en kollektivavtalad sjuklön som är 90 procent av den lön som överstiger 8 prisbasbelopp. Det betyder att du med hjälp av kollektivavtalet får sammanlagt ungefär 90 procent av din lön om man lägger ihop sjuklön och sjukpenning dag 15-90.

Sjukdom längre än tre månader

Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, kan du ha rätt till ersättning från två håll. Utöver ersättning via de lagstadgade försäkringarna kan du få ersättning om din arbetsgivare har kollektivavtal.

Är du sjuk i mer än tre månader består ersättningen av sjukpenning som är ungefär 80 procent av lönen upp till 8 prisbasbelopp. Om din arbetsgivare har kollektivavtal får du dessutom 10 procent i ITPs sjukpension. 

Regelverket för sjukpension omfattar alla från första anställningsdagen oavsett anställningsform eller omfattning och ingen kvalifikationstid tillämpas. Det gäller lika för alla och omfattar såväl heltidsanställda och deltidsarbetande tillsvidareanställda som tidsbegränsade anställningar.

Sjukpensionen kompletterar ersättningen från Försäkringskassan till och med den 360:e sjukdagen på lön under 8 prisbasbelopp. Har du en årslön över 8 prisbasbelopp, får du ITPs sjukpension som komplement. För närmare information om nivåer och utbetalningstid, se Alectas hemsida

Långvarig sjukdom

Om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt, kan du bli beviljad sjukersättning av Försäkringskassan. För att du ska kunna få sjukersättning, måste din arbetsförmåga vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. Mer information om sjukersättning finns på Försäkringskassans webbplats.

Är du yngre än 30 år kan du i stället få aktivitetsersättning. Sjuk- eller aktivitetsersättningen är 64,7 procent av en beräknad antagen inkomst som högst får vara 7,5 prisbasbelopp.

Om din arbetsgivare har kollektivavtal får du dessutom ITPs sjukpension. Den betalas ut med 15 procent av den pensionsmedförande lönen under 7,5 prisbasbelopp. Du som har en lön över 7,5 prisbasbelopp får också ITPs sjukpension på dessa högre lönedelar.

Arbetsskada

Vid eventuell arbetsskada gäller ytterligare kollektivavtalade respektive lagstadgade försäkringar.

Ersättningskollen

Ersättningskollen visar både lagstadgad och kollektivavtalad ersättning vid sjukdom eller arbetsskada. Med hjälp av Ersättningskollen kan du få koll på hur mycket pengar just du kan få om du blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall.

Alecta

Alecta har hand om allt inom ITP-avtalet, vilket ger dig sjukpension om du blir långvarigt sjuk. Alecta baserar alla sina beslut efter Försäkringskassans beslut. Det finns begränsningar i tiden som utbetalning sker från försäkringskassan och från ITP-avtalet via Alecta.

De allra flesta som blir långvarigt sjuka, får trots sjukdomen ändå ingen försämrad pension inom ITP-avtalet. Det beror på att det finns en så kallad premiebefrielseförsäkring. Den innebär att under hela tiden som du är frisk och arbetar, betalar arbetsgivaren en liten del till den försäkringen. ITP-avtalet säger att din arbetsgivare däremot inte betalar för dig om du blir sjuk. Premiebefrielseförsäkringen går då in och betalar din ITP istället för arbetsgivaren, till dess du blir frisk igen.

Du kan få veta mer hos Alecta.

Lägg till ny kommentar

Hjälpte informationen på denna sida dig?