Förskottssemester
Om du är nyanställd och inte tjänat in betald semester, erbjuder vissa arbetsgivare förskottssemester. Läs om vad det innebär att ta ut förskottssemester.
Om du är nyanställd och inte tjänat in betald semester, erbjuder vissa arbetsgivare förskottssemester. Läs om vad det innebär att ta ut förskottssemester.
Du har alltid rätt till semesterledighet, men din rätt till ersättning under ledigheten ( semesterlön ) måste du tjäna in i förväg. Om du är nyanställd, är det högst troligt att du inte tjänat in semesterlön för alla de semesterdagar du har rätt att ta ut. Alla eller en del av dina semesterdagar kommer att vara obetalda.
Om du har betalda semesterdagar, så behåller du din månadslön precis som vanligt under semestern. Du får också ett extra semestertillägg för de semesterdagar du tar ut.
Om du vill ta ut dina obetalda semesterdagar, kommer arbetsgivaren att göra ett avdrag från din månadslön för varje obetald semesterdag som du tar ut. Vissa arbetsgivare erbjuder dock så kallad förskottssemester istället för att göra avdrag när du tar ut obetalda semesterdagar.
När du har arbetat ett helt intjänandeår (1 april - 31 mars), så har du tjänat in semesterlön för alla dina semesterdagar det kommande semesteråret. Nya semesterdagar fylls alltid på efter intjänandeårets slut, det vill säga den 1 april. Det kan förekomma andra datum för intjänandeår.
Förskottssemester innebär i korthet att du får behålla ordinarie lön under obetalda semesterdagar (när du tar ut förskottssemester), trots att du inte tjänat in till semesterlön, men samtidigt uppstår en skuld till arbetsgivaren. Vanligtvis får du inget semestertillägg för dessa dagar.
Förskottssemester är inget du kan kräva och det är heller inget du måste tacka ja till, om du inte vill. Det finns ingen skyldighet för dig att vare sig ta ut obetald semester eller acceptera förskottssemester om du inte vill.
Om du tackar ja, behöver du och din arbetsgivare komma överens om antalet dagar. Det är sällan mer än antalet obetalda semesterdagar som du har rätt till. De överenskomna förskottssemesterdagarna är inget du kan spara.
När det gäller obetald semester har du en skyldighet att meddela arbetsgivaren hur många av dessa dagar du avser att ta ut under din semesterledighet.
Förskottssemester innebär att du inte får något löneavdrag om du tar ut dina obetalda semesterdagar. Istället uppstår en skuld till din arbetsgivare som motsvarar det avdrag som din arbetsgivare skulle ha gjort om du tagit ut obetalda semesterdagar. Den skulden är du skyldig att betala igen, om du skulle säga upp dig själv. Just därför kan det vara bra att fundera en extra gång innan du tackar ja.
Skulden kvarstår i sin helhet tills den skrivs av efter fem år. Enligt semesterlagen räknas de fem åren från det att du fått betalt för förskottssemestern. Om du omfattas av kollektivavtal finnas det ofta andra regler. Ta därför reda på vad som står i ditt kollektivavtal.
Avdrag görs inte om din anställning sägs upp på grund av arbetsbrist , eller upphör på grund av sjukdom eller om arbetsgivaren grovt åsidosätter sina skyldigheter gentemot dig.
Skulden som du fått genom att ta ut förskottssemester redovisas ofta på lönespecifikationen antingen i form av antalet förskottssemesterdagar eller som den totala skulden i kronor. Om skulden är uttryckt i antalet dagar, så räknar du ut beloppet på samma sätt som du räknar ut avdraget för obetalda semesterdagar med den månadslön du hade när du tog ut förskottssemestern.
Om du säger upp dig innan skulden för förskottssemestern är avskriven, så måste hela skulden betalas tillbaka till din arbetsgivare. Normalt dras skulden (avräknas) från din slutlön. Observera dock att avräkning av förskottssemester endast får göras mot semesterersättningen och inte mot lön, om inte annat framgår i tillämpligt kollektivavtal eller att du själv samtycker till det. Det är den faktiska skulden i kronor för förskottssemester som ska avräknas mot semesterersättningen, det vill säga det är inte en avräkning dag mot dag.
När du tar ut din semester så kommer de betalda semesterdagarna (de semesterdagar som du tjänat in) läggas ut först. Normalt fylls det sedan på med obetalda semesterdagar, men du kan komma överens med din arbetsgivare om att du istället för obetalda semesterdagar får förskottssemester.
Anta att du börjar din anställning den 1 juni 2023, att du har rätt till 25 semesterdagar per semesterår och att din månadslön är 35 000 kronor. Din arbetsgivare följer semesterlagens regler om intjänandeår och semesterår.
Under det innevarande semesteråret (1 april 2023 – 31 mar 2024) har du då inga intjänade betalda semesterdagar, men har rätt till 25 obetalda semesterdagar.
I juli 2023 tar du ut fyra veckors semester (20 semesterdagar) och du och din arbetsgivare kommer överens om att du får förskottssemester. Detta innebär att du, när du tar ut dina obetalda semesterdagar, inte får något löneavdrag från din juli-lön. Du får dock inte något semestertillägg på dessa semesterdagar. Skulden som uppstår för din förskottssemester räknas så här:
20 semesterdagar x 4,6 procent x din månadslön, vilket i exemplet innebär:
20 x 0,046 x 35 000 kronor = 32 200 kronor
* 4,6 procent = 4,6/100 = 0,046
Den 1 april 2024 börjar ett nytt semesterår. Då får du tillgång till 21 betalda semesterdagar och 4 obetalda semesterdagar. Antalet betalda semesterdagar som du får är proportionerade till antalet anställningsdagar (1 juni 2023 – 31 mars 2024) under det föregående semesteråret (1 april 2023 – 31 mars 2024). Du får normalt ingen förskottssemester på de 4 obetalda semesterdagarna. Om du tar ut dessa så får du motsvarande avdrag på lönen.
Den 1 april 2025 har du ett semesterår med fullt intjänande och har då rätt till 25 betalda semesterdagar.
Skulle du säga upp dig själv inom en femårsperiod från det att du tagit ut förskottssemestern, så blir du återbetalningsskyldig av den skuld som angetts ovan. Skulden avräknas mot semesterersättningen på din slutlön.