Anställningsvillkor i kollektivavtal

I kollektivavtal finns alla de vanligaste och viktigaste anställningsvillkoren. Kollektivavtalet för din bransch är egentligen ett paket av många kollektivavtal. Här hittar du en översikt av vad kollektivavtalspaketet innehåller och reglerar.

Kollektivavtalet för din bransch är egentligen ett paket av många kollektivavtal. För de flesta branscher innehåller kollektivavtalspaketet avtal om allmänna anställningsvillkor, löneavtal , arbetstidsavtal , huvudavtal (med till exempel regler om omställnings- och kompetensstöd ), avtal om tjänstepension, tjänstegrupplivförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Mitt kollektivavtal

Här hittar du alla avtal som hör till ditt kollektivavtal.

Kollektivavtal på arbetet ökar dina rättigheter

Att ha kollektivavtal på arbetsplatsen är en förutsättning för att ha rätt till lokalt fackligt inflytande. På arbetsplatser utan kollektivavtal får en arbetsgivare besluta om och genomföra stora förändringar utan att ens informera personalen i förväg. Som enskild anställd saknar man rätt till information och förhandling . Genom att bilda fackklubb – i lagen kallad lokal arbetstagarorganisation – får de anställda, med kollektivavtalets hjälp, en möjlighet till insyn och påverkan. Detta stöds i MBL, men förutsätter att det finns ett centralt kollektivavtal. Då gäller även förtroendemannalagen , som ger rätt att arbeta fackligt på arbetstid utan löneavdrag.

Kompetensutvecklingsavtal

Avtalet anger fackets och arbetsgivarorganisationens gemensamma syn på vad kompetensutveckling är. Kompetensutveckling syftar till att ge medarbetarna den kompetens som behövs för att de ska kunna stärka sin anställningstrygghet och utvecklas i sina arbeten. Arbetsgivaren ska utforma en plan för kompetensutveckling i samråd med fackklubben och följa upp den kontinuerligt.

Det ska också fungera som ett strategiskt verktyg för arbetsgivaren med syfte att utveckla verksamheten och stärka konkurrenskraften. Arbetsgivaren och medarbetaren delar ansvaret för kompetensutvecklingen. Utvecklingssamtal rekommenderas som grund för planeringen av kompetensutvecklingen.

Utvecklingsavtal

De flesta kollektivavtal innehåller ett utvecklingsavtal eller medbestämmandeavtal, som kan sägas vara en vidareutveckling av hur MBL ska tillämpas i praktiken. Dessa avtal handlar om att de anställdas kunskaper bör tas tillvara när det gäller verksamhetens ekonomi, införande av ny teknik och arbetsorganisation. Ett konkret exempel är att de som ska arbeta i ett nytt IT-system ska få vara med och påverka vid utformning och inköp, så att systemet fungerar bra att arbeta i.

Rätt till facklig information

Genom insyn, samråd och förhandlingar kan medlemmarnas intressen tas tillvara på arbetsplatsen. För att främja det fackliga arbetet och ta tillvara de anställdas engagemang via det fackliga arbetet, har anställda rätt till fem timmars facklig information per år på betald arbetstid enligt Utvecklingsavtalet.

Omställnings- och kompetensstöd

De flesta kollektivavtal ger rätt till omställnings- och kompetensstöd från en omställningsorganisation, vilket regleras i huvudavtal eller omställningsavtal.

Omställningsorganisationerna bidrar med värdefullt stöd både under anställning och när du är mellan jobb. De kan också ge ekonomiskt komplement, avgångsersättning (AGE), till  a-kassan  vid uppsägningar. Stödet kan också innebära utbildning eller andra åtgärder som gör det lättare för dig att få nytt jobb eller utveckla din kompetens mitt i arbetslivet. Så snart du fått ett uppsägningsbesked ska arbetsgivaren anmäla det till din omställningsorganisation, så att du får en personlig handläggare där. Om du är i anställning och vill ansöka om kompetensstöd så ansöker du om det på egen hand.

Observera dock att om du omfattas av Trygghetsrådet Fastigo (TRF) så kan du inte få stöd under anställning eller ta del av de nya avtalade studiestöden, kortvarigt samt kompletterande studiestöd, som TRR eller TRS kan ge.

Försäkringar och pension

Genom kollektivavtalet omfattas alla anställda av dessa viktiga försäkringar:

  1. Tjänstegrupplivförsäkring, TGL, som ger engångsbelopp till efterlevande vid dödsfall.
  2. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA , som kan ge ersättning för inkomstbortfall och sjukvårdskostnader, gäller även vid resa till och från arbetet.
  3. Tjänstepension, ITP och ITPK och sjukförsäkring, där arbetsgivaren betalar premien (avgiften) och du får tjänstepension med låga avgifter (ITP2 och ITPK för tjänstemän födda före 1979 och ITP1 för tjänstemän födda efter 1978.)

Bekräftelsen på att du har tjänstepension är brev till dig från Collectum med uppgifter om vilken inkomst din arbetsgivare har anmält och vilken pension du beräknas få. Kontrollera att premierna betalas på din aktuella lön.

Inom ITP finns också en viktig sjukförsäkring som ger dig sjuklön utöver den sjukpenning du får från staten.

Nivån på lägstlön i branschen

Kollektivavtalen har olika nivåer på lägstlöner som höjs varje år och är en garanti för att den som är oerfaren och nyanställd inte får en orimligt låg ingångslön. I de flesta branscher ligger de vanligaste ingångslönerna betydligt högre än lägstlönen.

Som medlem kan du logga in och se vilken lägstlön som gäller i just ditt avtal. Utan kollektivavtal finns ingen minimilön och lönen kan bli hur låg som helst utan att bryta mot någon lag.

Rätten till lönehöjning

Utan kollektivavtal finns ingen rätt till lönehöjning.
Våra kollektivavtal har olika nivåer för lönehöjning varje år. Flera avtal innehåller en individgaranti som ger en höjning med ett visst antal kronor varje månad till alla medlemmar.

Dessutom finns en lönehöjning med viss procent (en så kallad lönepott ), som man kan förhandla om och fördela lokalt på varje arbetsplats mellan fackklubben och arbetsgivaren. Du, som inte har fackklubb på arbetsplatsen, kan få hjälp och råd från Unionen för att själv kunna påverka din lönehöjning.

Permission

Permission betyder kort ledighet med lön och beviljas av arbetsgivaren på ansökan av tjänstemannen. Utan kollektivavtal finns ingen lag som ger dig någon rätt till permission. De vanligaste anledningarna till permission är hastigt påkommande sjukdomsfall i familjen, begravning, läkar- och tandläkarbesök, eget bröllop och egen 50-årsdag.

Vänd dig till din fackklubb eller Unionen om du blir nekad permission vid ett sådant tillfälle.

Sjuklön

Sjuklön är utfyllnad av lönen som arbetsgivaren betalar utöver sjukpenningen du får från Försäkringskassan när du är sjuk. Den första sjukdagen är en karensdag utan lön.

Från arbetsgivaren får du lagstadgad sjuklön, motsvarande 80 procent av lönen, de första 14 dagarna, förutom ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden.

Från den 15:e dagen i en sjukperiod får du sjukpenning från Försäkringskassan och enligt kollektivavtal får du då utfyllnad från arbetsgivaren med 10 procent av lönen upp till en årslön som motsvarar 10 prisbasbelopp . En månadslön på exempelvis 30 000 kronor ger 3 000 kronor per månad i sjuklön från arbetsgivaren, om du är sjuk hela månaden.

Försäkringskassan betalar bara ut sjukpenning på upp till en årslön på 10 prisbasbelopp. Om du har högre lön än så, betalar arbetsgivaren dessutom utfyllnad med 90 procent på den del av lönen som ligger över 10 prisbasbelopp. Det betyder att du med hjälp av kollektivavtalet får sammanlagt nästan 90 procent av din lön om man lägger ihop sjukpenning och sjuklön dag 15-90.

Detta gäller tills du har varit sjukskriven i tre månader. Blir sjukperioden längre än så, ger kollektivavtalen rätt till sjukpension från Alecta eller motsvarande försäkring som utfyllnad utöver sjukpenningen.

Info icon Shape info icon

Prisbasbelopp 2022:
1 prisbasbelopp = 48 300 kr

10 prisbasbelopp = 483 000 kr

(40 250 kr/mån)

Föräldralön

Föräldralön är utfyllnad av lönen som arbetsgivaren betalar utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan till föräldralediga tjänstemän .

Beroende på vilken anställningstid du har innan föräldraledigheten, kan du få föräldralön upp till 6 månader. Kraven på anställningstid varierar mellan de olika kollektivavtalen. Titta därför vilka regler som gäller i ditt avtal.

Upp till en månadslön motsvarande 10 prisbasbelopp
För den som tjänar upp till motsvarande 10 prisbasbelopp per månad, är föräldralönen genom kollektivavtal 10 procent av lönen och föräldrapenningen från Försäkringskassan 80 procent av lönen. Totalt blir det 90 procent under de första månadernas föräldraledighet. Den som till exempel har 25 000 kronor i månadslön får 2 500 kronor per månad i föräldralön av arbetsgivaren.

Mer än en månadslön motsvarande 10 prisbasbelopp
Försäkringskassan betalar bara föräldrapenning på lön upp till motsvarande 10 prisbasbelopp per månad. Därför fyller kollektivavtalen ut med föräldralönen. Det innebär att arbetsgivaren betalar 90 procent av de lönedelar som ligger över 10 prisbasbelopp per månad och 10 procent av lönen upp till lönegränsen, under den tid som man har rätt till föräldralön.

Restidsersättning

Med avtal till exempel 104 kronor per timme. Utan avtal 0 kronor per timme
Restid är den tid som går åt för att resa under en beordrad tjänsteresa, oavsett om man kör egen bil eller reser med tåg, buss, båt eller flyg. Restidsersättning betalas för den tid du reser utanför ordinarie arbetstid.

Tjänsteresor som görs under ordinarie arbetstid får man ingen extra restidsersättning för, utan då har man sin vanliga lön. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan räknas inte heller natten klockan 22.00 – 08.00 som restid.

I de flesta avtal är restidsersättningen per timme månadslönen dividerad med 240. Den som exempelvis tjänar 25 000 kronor per månad får 104 kronor per timme i restidsersättning.

Ersättning för beredskapstjänst

Med avtal till exempel 18 kronor per timme. Utan avtal 0 kronor per timme
Med beredskapstjänst menas att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande, vanligtvis i hemmet, genom att vara anträffbar och inställa sig för att utföra arbete vid arbetsplatsen eller annan plats om det uppstår behov.

Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika avtal och beroende på hur snabbt man ska kunna inställa sig på arbetsplatsen eller börja arbeta från annan plats. Med en månadslön på till exempel 25 000 kronor kan ersättningen vara alltifrån 18 kronor till 71 kronor per beredskapstimme.

Om man blir beordrad att arbeta när man har beredskap ska övertidsersättning betalas ut för arbetade timmar. Arbetsgivaren ska även bekosta eventuella resekostnader. Vanligen betalas övertidsersättning ut för minst tre timmar eller för den längre tid som övertidsarbetet pågår.

Ersättning för jourtid

Med avtal till exempel 42 kronor per timme. Utan avtal 0 kronor per timme
Med jourtid i våra kollektivavtal menas tid då tjänstemannen ska vara på arbetsplatsen för att utföra arbete om det uppstår behov.

I de flesta kollektivavtal är grundersättningen per timme månadslönen dividerad med 600. Med exempelvis 25 000 kronor i månadslön blir det 42 kronor per jourtimme. Ersättningen är högre på helger.

Jourtid får tas ut med högst 50 timmar per månad.

Ersättning för obekväm eller förskjuten arbetstid

Med avtal till exempel 42 kronor per timme. Utan avtal 0 kronor per timme
Med förskjuten arbetstid i våra kollektivavtal menas ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger.

Vardagkvällar klockan 18.00 - 24.00
I de flesta avtalen är ersättningen månadslön dividerad med 600 under vardagkvällar klockan 18.00 – 24.00. Med en månadslön på till exempel 25 000 kronor blir det ett tillägg på 42 kronor per timme utöver vanlig månadslön.

Lördagar och söndagar
På lördagar och söndagar blir tillägget 83 kronor och på storhelger 167 kronor per timme vid en månadslön på 25 000 kronor. Se ditt eget avtal för detaljer. Ersättning för förskjuten (obekväm) arbetstid och övertidsersättning kan inte ges samtidigt.

Övertidsersättning

Med avtal till exempel 266 kronor per timme. Utan avtal 0 kronor per timme
Övertidsarbete är arbete utöver ordinarie arbetstid som är beordrat av arbetsgivaren eller godkänt i efterhand. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar eller kompensationsledighet. Om man har 8 timmars arbetsdag i sitt schema och chefen säger att man ska arbeta två timmar till för att det är mycket att göra, så har man rätt till särskild ersättning utöver sin vanliga månadslön för dessa två timmar.

Fram till klockan 20.00
I de flesta avtal är övertidsersättningen månadslön delat i 94 för varje timme fram till klockan 20.00 på vardagskvällar. Med en månadslön på 25 000 kronor blir övertidsersättningen 266 kronor per timme. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut i form av kompledighet med 1 ½ timme för varje timme.

Efter klockan 20.00
I de flesta avtal är övertidsersättningen månadslön delat i 72 för varje timme efter klockan 20.00 på kvällen och på helger. Med en månadslön på 25 000 kronor blir övertidsersättningen 347 kronor per timme. Om både arbetsgivaren och den anställde vill, så kan övertidsersättningen istället tas ut som kompledighet med 2 timmar för varje timme.

Utan kollektivavtal
Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats - se till att övertidsersättningen skrivs in i ditt anställningsavtal .

Arbetstider

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en fyraveckorsperiod. Det skiljer dock mellan avtalen, så det förekommer även längre beräkningsperioder. Den sammanlagda arbetstiden inklusive övertid får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader.

Semesterdagar och semestertillägg

Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar per år. Chefer och andra som har frihet när det gäller arbetstider kan komma överens om att avstå från övertidsersättning och istället få högre lön och/eller tre eller fem extra semesterdagar. Sådana överenskommelser kan sägas upp, om man vill omförhandla ersättningen eller om man vill återgå till övertidsersättning per timme.

Semestertillägg är i de flesta avtal 0,8 procent av månadslönen för varje semesterdag. Med en månadslön på 25 000 kronor och 25 intjänade semesterdagar blir det 25 000 kronor x 0,8 procent = 200 kronor x 25 dagar = 5 000 kronor i semestertillägg utöver den vanliga månadslönen.

Semestertillägget på rörlig lön, till exempel provision, är 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret per semesterdag. Om du under intjänandeåret exempelvis fått sammanlagt 40 000 kronor i provision, bonus och ersättning för obekväm arbetstid, så blir det 40 000 kronor x 0,5 procent = 200 kronor x 25 dagar = 5 000 kronor i semestertillägg för rörlig lön.

Uppsägningstider

Uppsägningstiden kan variera beroende på om du säger upp dig själv eller om arbetsgivaren gör det. Din anställningstid kan också påverka längden på uppsägningstiden. Uppsägningstider kan vara längre i kollektivavtal än i lagen om anställningsskydd . Vid uppsägning på grund av arbetsbrist förlängs i de flesta avtal arbetsgivarens uppsägningstid med sex månader för den som fyllt 55 år och har en sammanhängande anställningstid på minst tio år, så att uppsägningstiden då blir ett helt år. Utan kollektivavtal är den egna uppsägningstiden en månad om du inte kommit överens om annat i ditt anställningsavtal.

Anställningsformer

Huvudregeln är tillsvidareanställning och kollektivavtalet reglerar i vilka situationer tidsbegränsade anställningar är tillåtna. Utan kollektivavtal kan arbetsgivaren utan motivering använda särskild visstidsanställning , men efter tolv månaders sammanlagd särskild visstidsanställning under fem år övergår anställningen till en tillsvidareanställning . Mer om anställningsformer

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg