Dina rättigheter och skyldigheter i arbetslivet

Du har rätt till att få lön i enlighet med vad som står i ditt anställningsavtal . 

Omfattas arbetsplatsen av kollektivavtal ska din lön också ses över en gång om året och höjas i linje med de centrala avtalsförhandlingarna och dina prestationer under året som gått.  I samband med lönehöjning eller lönesamtal ska du också få chefens motivering till varför du har den lön du har och hur du kan höja lönen framöver.

Lönehöjning kan i undantagsfall utebli ett enstaka år - om du får veta anledningen. Om du inte får en lönehöjning eller en godtagbar motivering till varför din lön står still bör du kontakta de förtroendevalda i Unionenklubben på din arbetsplats, eller Unionens rådgivare.

Utan kollektivavtal har du ingen reglerad rätt till höjd lön. Du ska förstås ändå argumentera för en högre lön när du av olika anledningar tycker att du gjort dig förtjänt av det eller hamnar efter i löneutvecklingen.

Du har rätt till skriftlig information om vilka villkor som gäller i din anställning. Det gäller allt från arbetstider till förmånsbil, friskvård och tjänstedator.

När arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal räcker det ofta att anställningsavtalet hänvisar dit, där villkoren anges i detalj.

I anställningsavtalet ska det framgå vilket kollektivavtal som gäller.
Här kan du hitta ditt kollektivavtal.

Om det saknas kollektivavtal är det arbetstidslagen som gäller. Där regleras arbetstidens längd samt viloperioder som rast, paus, dygns- och veckovila.

När det finns kollektivavtal är det där det regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid samt hur arbete utöver ordinarie arbetstid ersätts.
Hitta ditt kollektivavtal här.

Arbetsmiljön regleras både i Arbetsmiljölagen, i föreskrifterna och i kollektivavtal.

Det är i första hand arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa genom att se till att det råder en god arbetsmiljö, men även du som arbetstagare har ansvar att säga till och säga ifrån och föreslå förbättringar av arbetsmiljön.

Enligt arbetsmiljölagen ska det utses ett arbetsmiljöombud, Amo, på varje arbetsplats med minst fem anställda. Vill du engagera dig för en bättre arbetsmiljö?

Du har rätt till 25 dagar semester, varav fyra veckors sammanhängande semester mellan den 1 juni och den 31 augusti, varje år, enligt semesterlagen.

Om du inte vill ta ut all semester har du möjlighet att spara upp till fem semesterdagar per år. Läs mer om hur du kan styra förläggningen av din semester här. 

Du har rätt till särskild semesterlön och/eller semesterersättning . Semesterlön är summan av din vanliga månadslön plus ett tillägg för utgifter kopplade till semestern.

Finns kollektivavtal på arbetsplatsen beräknas semestertillägget med 0,8 procent av din månadslön. Saknas kollektivavtal gäller 0,43 procent av månadslönen. Räkna ut din semesterlön här!

Avslutar du din anställning innan du tagit ut dina intjänade eller sparade semesterdagar så har du rätt till ekonomisk ersättning, semesterersättning.

Din anställning är din, så länge arbetsgivaren saknar saklig grund att säga upp dig.

Saklig grund kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. Det senare kräver att du ska ha misskött dig ganska ordentligt. Det förra att arbetsgivaren inte längre har användning för dina insatser, men det behöver inte råda brist på arbete.

När du sägs upp på saklig grund följer uppsägningstid enligt kollektivavtal eller Las.

Den allvarligaste formen av uppsägning är avskedande, vilket innebär att du kan få gå på dagen. Det krävs mycket allvarlig misskötsel för avskedande.

Om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du också göra anspråk på din förtur till återanställning. 

När arbetsgivaren senare rekryterar till en tjänst som matchar din kompetens ska du då erbjudas den tjänsten, det vill säga, du har förtur till nästa lediga, lämpliga tjänst.

Men kom ihåg att du måste göra anspråk på förturen själv, och det innan din sista dag som anställd. 

Reglerna om förtur ( företrädesrätt ) finns i lagen om anställningsskydd, Las, 25§.

Den rätten har du i studieledighetslagen . Det finns också andra lagar som reglerar rätten att begära tjänstledighet, som föräldraledighet, militär tjänstgöring, för att prova på att driva eget företag eller för vård av nära anhörig.

När det är dags att göra något annat – tre lagar som ger dig rätt till tjänstledighet.

Din sjuklön ska vara 80 procent av lönen, efter karensavdraget. Tidigare drogs den första sjukdagen, karensdagen, av innan du fick sjuklön.

Sedan den 1 januari 2019 görs istället ett genomsnittligt avdrag på 20 procent av veckolönen, enligt sjuklönelagen.

Efter två veckor med sjuklön får du istället din sjukpenning från Försäkringskassan. 

Du har rätt till ersättning om du skadas i arbetet, enligt socialförsäkringsbalken.

Det gäller oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär du fått av ditt arbete, till exempel genom olycksfall, skadlig exponering på jobbet eller på väg till och från.

För att kunna ansöka om ersättning är det viktigt att du och din arbetsgivare anmäler arbetsskada så snart som möjligt, även om det är oklart hur skadan påverkar ditt arbete. Så här anmäler ni arbetsskada.

Kvittningslagen utgör ett slags ramverk för när det är okej för arbetsgivaren att kvitta kostnader mot avdrag på lönen.

Kortfattat krävs ett medgivande från dig som arbetstagare för att din chef ska kunna dra kostnader från din lön. Men du kan när som helst återta ett sådant medgivande, även om det gjorts skriftligt.

Du har enligt lag rätt att kräva arbetsgivarintyg, alltså ett intyg på att du är eller har varit anställd under en viss period. Det intyget behöver du bland annat för att kunna ansöka om a-kassa.

Även tjänstgöringsbetyg kan du begära när det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Ett sådant betyg kan du behöva när du söker ny anställning.

Om det saknas kollektivavtal kan du ändå be om ett tjänstgöringsbetyg och hänvisa till sed och praxis på arbetsmarknaden. Där finns dock inget stöd i lagen.

Enligt förmånsrättslagen har du som anställd rätt till statlig lönegaranti i fall att din arbetsgivare skulle gå i konkurs.

Lönegarantin ger dock aldrig mer än fyra prisbasbelopp (för 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr), och en utveckling mot konkurs och följande konkursförvaltning kan dra ut på tiden. Det drabbade Amina, som förlorade omkring 100 000 kronor på att inte ha reagerat i tid.

Du som är med i Unionen eller ett annat fackförbund har dessutom rätt till information och förhandling före alla beslut om förändring av dina arbetsvillkor, enligt Medbestämmandelagen.

Som medlem i Unionen eller ett annat fackförbund har du också rätt till förhandling före uppsägning och omplacering. Det ger trygghet och rättssäkerhet.

Men du får också stöd med omställning, kompetensutveckling och inkomstförsäkring , om det är vad du behöver. Är du inte medlem i Unionen än? Kolla om du kan bli det här. 

Du är skyldig att utföra arbetet själv, det vill säga, du får inte ta anställning och sedan låta lillebror göra jobbet, eller lägga ut det på en frilansare i Bangalore.

Du är skyldig att följa anställningsavtalet, som reglerar överenskommelsen mellan dig och din arbetsgivare. Så läs det noga innan du skriver under.

Om du vill kan du som är eller blir medlem i Unionen höra av dig till dina rådgivare och få hjälp att kolla avtalet innan du undertecknar det. Du kan också jämföra ditt anställningsavtal mot våra mallar.

Du är skyldig att hålla arbetstiderna. Står det i anställningsavtalet att arbetstiden är reglerad vardagar mellan 9-17 så ska du vara i tjänst vardagar mellan 9-17.

Är arbetstiden däremot oreglerad ska du se till att vara tillgänglig för möten och telefonsamtal och i övrigt vara på plats anpassat efter verksamheten, samt förstås jobba det antal timmar du förväntas jobba enligt anställningsavtalet.

Ofta kopplas begreppet oreglerad arbetstid till att man har förhandlat bort rätten till övertidsersättning . Det innebär inte att man ska jobba dygnet runt.

Hur mycket övertid du får jobba regleras fortfarande i lag och kollektivavtal . Det är bara den särskilda ersättningen för övertidsarbete som då förhandlats bort, mot exempelvis en veckas extra semester, eller något annat. Hur mycket övertid är en veckas semester värd?

Du ska inte ta ledigt utan beviljad ansökan. Oavsett om du ska till tandläkaren eller resa på semester måste du ansöka om ledighet, och får inte lämna din tjänst utan att ha fått din ansökan beviljad av din chef.

När det gäller semester ska du lämna din ansökan om semester i tid så att arbetsgivaren kan lämna besked senast två månader innan din första semesterdag.

Ibland finns en policy på arbetsplatsen gällande sådant som läkarbesök och andra ärenden som måste tas under arbetstid, då gäller den. Prata med de förtroendevalda på din arbetsplats eller med din chef och ta reda på vad som gäller.

Om du är för sjuk för att komma till jobbet ska du så snart som möjligt meddela arbetsgivaren detta.

Det duger inte att berätta nästa dag att du uteblev för att du mådde illa – såvida ditt insjuknande inte var så akut att du inte hade rimlig möjlighet att kontakta arbetsgivaren.

Också om du har någon sjukdom som påverkar dina arbetsinsatser på annat sätt, även om du kommer till jobbet, har du skyldighet att informera arbetsgivaren om det. 

Om du är sjuk en längre tid ska du kunna styrka detta med ett läkarintyg. Det vanliga är att arbetsgivaren kräver läkarintyg från den åttonde sjukdagen 

I vissa fall kan faktiskt en arbetsgivare kräva sjukintyg från första dagen, men det hör till undantagen.

Om du tycker att reglerna på arbetsplatsen är otillräckliga, överdrivna eller felriktade kan du ta upp det med din arbetsgivare eller engagera dig fackligt för att få bättre insyn och möjlighet att påverka regler och policys, men så länge reglerna gäller ska du följa dem.

Så här kan du få bättre insyn och möjlighet att påverka!

Lojalitetsplikten innebär att du i ditt yrkesutövande ska sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget, och det gäller även under eventuell uppsägningstid . (Även om uppsägningstiden skulle vara arbetsbefriad.)

Du ska också självmant upplysa arbetsgivaren om sådant som kan behövas för att verksamheten ska fungera.

Rekommendation: vill du starta eget vid sidan av din anställning bör du först kolla av det med arbetsgivaren.

Som anställd inom privat sektor har du en mer långtgående tystnadsplikt än inom offentlig sektor. Du får inte säga eller skriva något som skadar företaget, till exempel i sociala medier.

Se punkt 10 i listan över viktiga prövningar i Arbetsdomstolen,

Om du säger upp dig eller blir uppsagd ska du respektera uppsägningstiden.
Enligt lagen om anställningsskydd , Las, har du mellan 1-6 månaders uppsägningstid beroende på hur länge du har varit anställd (det vanliga är en månad).

Omfattas arbetsplatsen av kollektivavtal regleras ofta uppsägningstiden där.

Under uppsägningstiden ska du jobba på lojalt, försåvitt du inte ges arbetsbefriad uppsägningstid . I så fall behöver du inte komma till jobbet.  

Direkt efter din sista dag som anställd, oavsett om du är arbetsbefriad eller inte, kan du anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och a-kassan och därefter ansöka om kompletterande inkomstförsäkring .