Pensionsguiden

Pension - så funkar det

Unionen förklarar hur pension funkar, vilka delar din pension består av, hur du tjänar in till pensionen, vad du kan påverka och vad som händer om du inget gör.

Pensionspyramiden

Den allmänna pensionen - som är basen i pyramiden består av inkomstpension och premiepension. Den allmänna pensionen är lagstadgad och den tjänar du in till genom att betala skatt i Sverige. Tjänstepension är något som din arbetsgivare eventuellt betalar. Jobbar du på ett företag med kollektivavtal har du tjänstepension automatiskt. Saknar företaget du arbetar på kollektivavtal är det arbetsgivaren som bestämmer om det ska göras inbetalningar till tjänstepension eller inte. Toppen på pensionspyramiden består av ett eventuellt privat pensionssparande.

Allmän pension

Den lagstadgade allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension är botten på den pensionspyramid som ofta används när vi pratar om pensioner.

Genom att betala skatt och ha en inkomst upp till 47 748 kr/mån (2022) tjänar du till den allmänna pensionen.

Den allmänna pensionen består av två delar, inkomstpensionen som vi indirekt påverkar genom att jobba mycket, jobba länge och ha en hög lön och premiepensionen där du, om du vill, kan göra val. 

• Ditt val – Allmän pension
  Vill du påverka den allmänna pensionen är det premiepensionen, den mindre delen, du kan göra val kring. Det finns flera hundra olika fonder att välja mellan. På Pensionsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om fonderna, jämföra dem och göra dina val.

• Om du inte väljer- Allmän pension
  Om du inte vill välja placeras pengarna i Sjunde AP-fondens – Statens Årskullsförvaltningsalternativ AP 7 Såfa, som är icke valet inom den allmänna pensionen.

Kollektivavtalad tjänstepension - ITP

Steg två i pensionspyramiden är den kollektivavtalade tjänstepensionen. Genom att jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal får du tjänstepension. De flesta av Unionens medlemmar som omfattas av kollektivavtal har ITP och alla med ITP har en del i sin pension som man själv kan styra över, om man vill.

När det handlar om val inom tjänstepensionen ITP så kan du välja både vilken typ av förvaltningsform du önskar och vilket bolag du vill ska ta hand om pengarna. ITP finns i två olika varianter, ITP1 och den gamla ITP2.

Om din arbetsgivare tecknat kollektivavtal 2006 eller senare kan det vara så att alla tjänstemän på er arbetsplats har ITP1. Stäm av med din arbetsgivare om du är osäker på vad som gäller för dig.

ITP1

Är du född 1979 eller senare gäller ITP1 och då styr du över hela tjänstepensionen. Det innebär att hälften av tjänstepensionspremien placeras i en traditionell försäkring där du idag kan välja mellan fem upphandlade bolag med traditionell försäkring. Den andra halvan kan du placera i ett eller två av de upphandlade bolagen, där både traditionella- och fondförsäkringar erbjuds.

ITP1 är en premiebestämd pension. Det innebär att arbetsgivaren betalar in en förutbestämd premie till din pension varje månad. Här vet du inte hur mycket du får i pension, det beror på avkastning, avgifter och hur mycket pengar som betalas in.

ITP2

Om du är född 1978 eller tidigare gäller ITP2. Du kan då styra över den del av tjänstepensionen om kallas ITPK.

ITP2 är en förmånsbestämd pension. Det innebär att du är lovad en förmån. Förr var det här den vanligaste pensionstypen men den är lite mer stelbent och regeltyngd än en premiebestämd. Här kommer din framtida pension bero på vilken lön du har och hur länge du tjänar in pension i det här systemet. Tanken är att du ska få en procentsats på din slutlön i pension livet ut men för att få det krävs att du t ex. är i systemet den dagen du går i pension och att du har tjänat in ITP2 under nästan hela ditt arbetsliv.

Om det inte är så kommer du få de pengarna som arbetsgivaren betalt in. I en förmånsbestämd pension vet du inte vad arbetsgivaren betalar in utan bara vad du ska få, om du uppfyller kriterierna. 

• Ditt val – Kollektivavtalad pension ITP
  Du kan välja både vilken typ av förvaltningsform du önskar och vilket bolag du vill ska ta hand om pengarna.Speciellt med den kollektivavtalade tjänstepensionen är att du har ett begränsat antal bolag att välja mellan. Dessa bolag väljs ut genom en upphandling, vilket innebär att bara de bästa bolagen med bäst försäkringar/fonder och lägst avgifter får vara med och ta hand om pengarna. Du kan också välja hur mycket risk du vill ta genom att välja mellan traditionella försäkringar och fondförsäkringar, där fondförsäkringar inte har några garantier men samtidigt kanske en möjlighet att få bättre avkastning. I en traditionell försäkring finns garantier t e x att du får dina insatta pengar tillbaka. Alla val kring ITPn görs hos Collectum, det administrativa bolaget som har hand om ITPn.
• Om du inte väljer – Kollektivavtalad pension ITP
  Vill du inte välja själv finns i ITPn ett ickeval som är en traditionell försäkring hos Alecta. En tryggare sparform som har vissa garantier i ett bolag som är helt koncentrerat på ITP.

När det inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats.

Finns inget kollektivavtal är det upp till arbetsgivaren att bestämma om du ska ha tjänstepension. Arbetsgivare som väljer att köpa en tjänstepension åt sina anställda väljer ofta en premiebestämd pension, dvs de betalar in en procentsats av de anställdas lön till en försäkringsmäklare, bank eller försäkringsbolag. Den tjänstepensionen speglar ofta den kollektivavtalade ITP1-pensionen.

• Ditt val - utan kollektivavtal
  I vilken mån du kan påverka, välja olika fonder etc. skiljer sig från lösning till lösning. Vad vi återkommande ser när vi jämför pensionsplaner med den kollektivavtalade är att de har väldigt svårt att erbjuda lika bra produkter till så låga priser som den kollektivavtalade tjänstepensionen kan.
• Om du inte väljer - utan kollektivavtal
  Det är viktigt att du som har en icke kollektivavtalad tjänstepension tar reda på vad som är "ickevalsalternativet". Här är det inte lika säkert att det alternativ du får om du inte själv väljer är lika bra som det inom den allmänna eller kollektivavtalade pensionen.

Privat pensionssparande

Toppen på pensionspyramiden består av ett eventuellt privat pensionssparande. Om du vill spara själv till din pension finns det flera olika möjligheter.

Vill du spara i aktier och fonder kan du ha ett investeringssparkonto (ISK) som har den fördelen att du årligen skattar och att pengarna du har på kontot när du vill ta ut dem är skattade och klara. På t ex. ett värdepapperskonto skattar du istället för din vinst den dagen du vill sälja och ta ut dina pengar. Det finns också en möjlighet att köpa en kapitalförsäkring som gör att du på ett annat sätt binder pengarna till en viss tid. Villkoren för kapitalförsäkringar skiljer sig mycket åt så var uppmärksam på dem och vilka avgifter du får betala.

På konsumenternas.se kan du läsa mer om hur du kan spara privat till din pension. Ett tips är att vara tydlig för dig själv med vilka pengar som faktiskt sparas till din pension så du inte frestas att ta ut dem och använda dom till annat, till skillnad från hur privat pensionssparande har fungerat tidigare.

Flexpension

Unionen förhandlade 2017 fram en överenskommelse som betyder att nästan alla Unionens medlemmar med kollektivavtal nu har flexpension. Flexpension innebär två saker för dig som har kollektivavtal: mer pengar till din tjänstepension och en förstärkt möjlighet att gå ned i tid vid arbetslivets slut, för den som vill.

Som nybliven 25-åring börjar du tjäna in till flexpension så är du ung idag kommer du att tjäna in pengar till din pension under hela ditt arbetsliv. Därmed kommer du ha större möjlighet att ha råd att gå i pension när du själv vill.

Flexpensionen möjliggör ett flexiblare slut på arbetslivet på två sätt:

1. Mer pengar genom att din arbetsgivare betalar in en högre premie till din nuvarande tjänstepensionsplan - du behöver inte göra några nya val.
2. Mer fritid genom en förstärkt möjlighet att gå ned i arbetstid från 62 års ålder om du vill. 

Vad flexpensionen kan ge beror på en rad faktorer, till exempel ålder, löneutveckling , avgifter, inflation med mera. Faktorerna är osäkra och gör det svårt, till och med omöjligt att säga i förväg exakt vad du kommer få i pension.

• Ditt val - Flexpension
  Jobbar du på ett tjänsteföretag inom Almega kan din arbetsgivare erbjuda dig att avstå från flexpension. Läs på om att avstå från flexpension eller hör av dig till Unionen innan du tackar ja - eftersom det kan innebära att du tackar ja till 96 kr/mån idag istället för 6000 kr/mån imorgon.

Sparande - risk & avkastning

När du ska fatta beslut kring ditt pensionssparande är det bra att börja med att fundera på risk. För att få en bra avkastning, alltså vad du tjänar på din investering/placering så är alla experter överens om att du behöver ta lite risk. Risk kan man ju också kalla för chans eller möjlighet.

En god idé när det kommer till risk är att se över sin totala pension, hur stor del är det du faktiskt utsätter för ”risk” när du väljer? Och vilken typ av risk har du på de delar du själv kan påverka? Tar du hög risk överallt eller väljer du tvärtom att försöka placera allt så riskfritt som möjligt? Det kommer ha påverkan på din pension i slutändan.

Olika sparformer med olika hög risk

Olika sparformer har olika hög risk: 

Sparkonto
Sparkonton är ett sparande som har en låg risk eftersom man inte riskerar så mycket när pengarna vilar på banken. Har man tur kanske man får någon liten ränta.

Aktier
I motsatta ändan av skalan med risk hittar vi aktier. En aktie är en del av ett företag och du äger en liten del av ett bolag när du äger en aktie. En aktieinvestering är oerhört avhängig av hur det går för just det bolaget, dvs en väldigt specialiserad placering.

Fonder
Någonstans mittemellan sparkonto och aktier finns det en rad olika fonder att välja mellan. En räntefond placerar i räntebärande papper och är en  fond med ganska låg risk. En aktiefond placerar i aktier och då blir det en fond med ganska hög risk. Vill man ha en fond mittemellan är det ofta en blandfond som t ex. en generationsfond. När det kommer till blandfonder kan det dock vara bra att hålla koll på avgifterna, ibland kan de vara orimligt höga. 

• Aktivt förvaltade fonder
  Det är skillnad mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder. Aktivt förvaltade fonder innebär att någon på banken eller det bolag som har fonden aktivt jobbar med att köpa och sälja aktier och annat innehåll i fonden för att få den att prestera så bra som möjligt. 
• Indexfonder
  En indexfond är istället en fond som bara följer ett index, t ex. Stockholmsbörsen och som inte har någon person som gör investeringsbesluten utan där datorn köper och säljer för att matcha index. Fördelen med indexfonderna är att de är väldigt billiga, och många fonder har över tid svårt att slå index så att nöja sig med index kan vara ganska bra i vissa fall.

Tid – spara på kort eller lång sikt?

Perspektivet tid är också viktigt att ha med sig när du sparar. Om du sparar på kort tid så kan en utmaning vara att lyckas ”tajma börsen”. Sparar du på lång sikt behöver du inte vara orolig för detta utan du köper över en längre tid och är med i både upp och nedgångar på börsen.

Avkastning

Avkastning är det du tjänar på din placering/investering och viktig för hur mycket pengar du ska få ut i slutändan. Det är bra att med jämna mellanrum se över hur dina pengar utvecklas, alla fonder har t ex ett ”fondfaktablad” där det finns en jämförelse mellan fonden och ett utvalt index.

Kom ihåg är att man inte vet något om avkastningen i förhand, det går alltså inte att med säkerhet veta vilken fond eller aktie som kommer att gå bäst. Vi – inklusive de som jobbar på banken - kan bara gissa.

Avgifter

Något vi däremot vet något om är vilken avgift vi betalar för vårt sparande. Ett tips är att alltid titta på avkastning och avgifter tillsammans. Avgifterna påverkar ditt sparande oerhört mycket, vilket du kan se på olika digitala verktyg.

En avgift på 1,5 %, som kanske inte låter mycket, kan på 40 år äta upp halva kapitalet. Det är därför mycket viktigt att faktiskt veta vad man betalar för sina placeringar så man inte förlorar pengar på grund av för höga avgifter.

Vill du jämföra avgifter så gör man precis som när man jämför avkastning, titta på vad andra likvärdiga produkter kostar. Om du t ex. har ett sparande i en svensk småbolagsfond så tittar på du vad andra svenska småbolagsfonder har för innehåll och avgifter för att avgöra om just den fonden du har är dyr.

Ung och långt kvar till pension

Det är evigheter tills du ska gå i pension. Men det kan vara klokt att ändå lägga lite tid på det här med pension nu när du är ung - det kommer du tacka dig själv för i framtiden.

När du är ung och ny på arbetsmarknaden finns det ett riktigt smart val du kan göra för att säkra en bra pension: välj en arbetsplats med kollektivavtal . Med kollektivavtal på jobbet får du tjänstepension, det som - i en avlägsen - framtid kommer ge dig en bättre pension.

Sätt check i pensionsrutan

• Har du jobb?
• Finns det kollektivavtal där du jobbar?

Om svaret är ja är det bara att gratulera - du har kollektivavtalad tjänstepension. Det är helt klart det smartaste du kan göra för din framtida pension när du är ung.  

Kollektivavtal - ditt smartaste pensionsval

Om du har kollektivavtal och du tjänar 20 000 kronor sätter din arbetsgivare in motsvarande 4,5 procent av din lön till din tjänstepension. Varje månad fylls alltså ditt tjänstepensionskonto på med 900 kronor. När det är dags för dig att gå i pension kommer ditt tjänstepensionskapital - som ökar tack vare löneökningar, avkastning mm - att ha vuxit till ca 1 500 000 kronor.

Bättre än andra tjänstepensioner tack vare lägre avgifter

Det kan vara stora skillnader i pension, trots lika stora inbetalningar, när man jämför den kollektivavtalade tjänstepensionen med andra tjänstepensioner som inte är kollektivavtalade. Avgifterna för fonder och försäkringar i kollektivavtalad tjänstepension är betydligt lägre än vad du får betala för motsvarande privata sparande.

Ska du själv spara ihop ett motsvarande kapital på en och en halv miljon kronor behöver du lägga mer än 900 kronor för att kompensera för högre avgifter.

Tryggare

Den stora skillnaden mellan kollektivavtalad tjänstepension och arbetsgivarens ”egna lösningar” är framförallt tryggheten. Det är betydligt lättare för arbetsgivaren att göra förändringar eller säga upp försäkringslösningar som är  ”köpta på stan” än att säga upp ett kollektivavtal.

Tips - om du saknar kollektivavtal på jobbet

• Kolla upp om det finns en pensionslösning där du jobbar
  I värsta fall jobbar du på en arbetsplats där arbetsgivaren inte erbjuder någon tjänstepensionsförsäkring alls.
• Stäm av med din arbetsgivare om ni har någon annan pensionsförsäkring 
  Vissa arbetsgivare erbjuder likvärdiga eller bättre pensionsförsäkringar än vad kollektivavtalet ger.
• Byt jobb till en arbetsplats med kollektivavtal
  Långsiktigt är det det bästa valet för att säkra din pension ur ett ekonomiskt perspektiv. 

Så påverkar du din pension - gör rätt val

Det absolut smartaste du kan göra för att få en bra pension är att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal , eftersom du då är garanterad tjänstepension.

Den kollektivavtalade tjänstepensionen har genom upphandling säkerställt att pensionsbolagen är stabila, har låga avgifter och bra historisk avkastning.

Oavsett om man pratar om allmän- eller tjänstepension så återkommer folk i pensionsbranschen till följande: jobba mycket, jobba länge och ha en hög lön. 

Jobba mycket

Genom att undvika att jobba deltid långa perioder i livet så kommer du att få en bättre pension. Att jobba deltid påverkar pensionen negativt. Självklart kan det vara så att man jobbar deltid för att man värdesätter den tid man får genom att inte jobba 8 till 17. Men man bör då vara medveten om att det får effekt på pensionen. Det här är också anledningen till varför det är bra om båda föräldrarna delar på att vara lediga och gå ner i tid när barnen är små. Delar man inte lika på föräldraledigheten bör man säkerställa att båda får en bra pension i framtiden genom att kompensera den föräldern som jobbar mindre.

Jobba länge

Att jobba ett extra år efter att man fyllt 65 år kan vara lika mycket värt som att spara drygt 300 kr i månaden till sin pension i 40 år. Det visade en uträkning som Pensionsmyndigheten gjorde 2019. Att det är bra för pensionen att jobba förbi 65 år beror dels på att du får ytterligare ett års intjänande och dels på att det blir ett år mindre som pensionen ska betalas ut.

Ha en hög lön

Inte så lätt kanske, men att ha en hög lön kommer påverka din pension positivt. Det finns ett tak för hur hög lön man kan ha och fortfarande tjäna in allmän pension, slår man i det taket så blir det ytterst viktigt att ha en tjänstepension för att säkerställa att man får kompensation för de delar som man inte får allmän pension för.

• Ditt val - premiepension

Den allmänna pensionen - botten på pensionspyramiden - består av två delar, inkomstpensionen som vi indirekt påverkar genom att jobba mycket, jobba länge och ha en hög lön och premiepensionen där du, om du vill, kan göra val. Vill du påverka den allmänna pensionen är det premiepensionen, den mindre delen, du kan göra val kring.

Hos Pensionsmyndigheten finns ett fondtorg där du hittar fonder i olika riskklasser, dvs. med olika innehåll, några kanske bara placerar i räntebärande papper, andra har en speciell inriktning mot exempelvis en viss världsdel/land eller mot en viss marknad.

Det finns flera hundra olika fonder att välja mellan och du kan välja upp till fem stycken. Du kan enkelt byta fonder hur många gånger du vill. Bytet tar två till tre helgfria vardagar och det kostar ingenting. På Pensionsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om fonderna, jämföra dem och göra dina val. 

• Om du inte väljer - premiepension
  Om du inte valt eller vill välja heter ickevalsalternativet AP7Såfa, sjunde AP-fondens årskullsförvaltningsalternativ. Här har statens fondförvaltare satt ihop en portfölj som ska vara anpassad utifrån din ålder, till exempel genom att byta bort aktier mot tryggare investeringar när du fyller 55 år. Det går bra att byta tillbaka till ickevalsalternativet om du så önskar.

Ge bort din premiepension – medan du tjänar in den

Du kan föra över dina intjänade ”pensionspengar” i din premiepension varje år till din maka, make eller registrerade partner. Detta kan vara ett sätt att kompensera om det är så att den ena partner får ett inkomstbortfall som kommer påverka pensionen i framtiden t ex för att hen jobbar deltid när barnen är små.

När pengarna förs över från dig så minskas beloppet med 6 procent, mottagaren får alltså 94 procent av beloppet för att kompensera att det är flest män som för över pensionsrätter till kvinnor. Eftersom kvinnor lever längre än männen går systemet annars miste om arvsvinster som uppstår när männen dör tidigt och inte hinner ta ut lika mycket livslång pension.

• Ditt val - tjänstepension

Om du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal vet du att du har tjänstepension. Den kollektivavtalade tjänstepensionen har genom upphandling säkerställt att pensionsbolagen och deras produkter är billiga, dvs. har låga avgifter och är stabila med en bra historisk avkastning.

Tjänstepension med kollektivavtal - ITP

De flesta av Unionens medlemmar som omfattas av kollektivavtal har tjänstepensionen ITP , industrins och handels tilläggspension. Genom att jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal får ITP (med några få undantag). I mitten av 00-talet gjorde man om den här pensionen och den finns numera i två olika varianter, ITP1 och den ”gamla” ITP2.

När du jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal vet du att du har en mycket bra tjänstepension.

Alla med ITP har en del i sin pension som man själv styr över, om man vill, men de skiljer sig åt genom hur mycket man själv kan påverka. För den som har ITP1 är det hela tjänstepensionen och för den som har ITP 2 är det en del av tjänstepensionen, den som kallas ITPK(2)

ITP1 - premiebestämd pension

Är du född 1979 eller senare gäller ITP1 som är vad man kallar en premiebestämd pension, det innebär att arbetsgivaren betalar in en förutbestämd premie till din pension varje månad. Här vet du på förhand hur mycket arbetsgivaren betalar in men inte vad du får i pension eftersom det beror på avkastning, avgifter och hur mycket pengar som betalas in.

Om din arbetsgivare tecknat kollektivavtal 2006 eller senare kan det vara så att alla tjänstemän på er arbetsplats har ITP1. Stäm av med din arbetsgivare om du är osäker på vad som gäller för dig.

ITP2 - förmånsbestämd pension

Om du är född 1978 eller tidigare gäller ITP2, som är en förmånsbestämd pension. Det innebär att du är lovad en förmån. Förr var det här den vanligaste pensionstypen men den är lite mer stelbent och regeltyngd än en premiebestämd pension. Här kommer din framtida pension bero på vilken lön du har och hur länge du tjänar in pension i det här systemet.

Tanken är att du ska få en del av din slutlön i pension livet ut. Hur mycket du får beror på din tid i systemet när du fyller 65 år. Du behöver 30 år för full förmån och har du kortare tid görs avdrag. Slutar du med ITP2 före 65 år får du den pension du redan tjänat in.

Välj sparform och bolag

Den tjänstepension du tjänar in till idag kan du påverka genom att välja vart pengarna ska placeras. Det handlar nästan alltid om att börja välja sparform och därefter bolag.

Collectum

På collectum.se ser du vilka bolag du kan välja mellan och även göra dina val. Collectum är det administrativa bolaget som har hand om ITPn och alla val du kan göra. Collectum gör en upphandling för att pressa priser och få fram så bra produkter som möjligt. 2018 gjordes den senaste upphandlingen och den gäller fem år. 

Sparformer att välja mellan:

• Fondförsäkring
  Fondförsäkringar, dvs en mix av olika aktier och/eller räntor. En räntefond är en fond med ganska låg risk och en aktiefond har ganska hög risk. Vill man ha en fond mittemellan är det ofta en sk. Blandfond.
• Traditionell försäkring
  En traditionell försäkring är en tryggare sparform med mindre risk. Du kan då inte själv välja vilka fonder du vill ha eller vilka bolag du ska investera i, det gör försäkringsbolaget åt dig. En traditionell försäkring är sammansatt av försäkringsbolaget för bästa resultat och kan innehålla såväl räntor och aktier som andra typer av investeringar som t ex. fastigheter. Det som utmärker den traditionella försäkringen är att spararen är garanterad sina pengar till viss del. För vissa försäkringar finns en garanti om att man får tillbaka sina insatta pengar, men försäkringsbolaget jobbar på att det ska gå bättre än så. Här får man titta på respektive traditionell försäkring för att dels se hur mycket risk den tar samt vilken garanti den ger.

Om du inte väljer - Kollektivavtalad pension ITP
Vill du inte välja själv finns i ITPn ett "ickeval" som är en traditionell försäkring hos Alecta. Pengarna hamnar då i en tryggare sparform som har vissa garantier i ett bolag som är helt koncentrerat på ITP.

Tidigare intjänad tjänstepension – fribrev

Det sparandet du eventuellt haft tidigare, kallas för fribrev , alltså tidigare intjänad tjänstepension. Det kan vara hos samma arbetsgivare som du jobbar hos idag men där du genom val eller t ex. genom att arbetsgivaren tecknat kollektivavtal idag har dina”gamla” pengar i en annan påse.

• Ditt val – fribrev

Vill du se i vilka bolag dina fribrev finns ser du detta på minpension.se. När du sedan vet vilket bolag som har pengarna försöker du logga in på den sidan och tittar på din pension (fribrev) och detaljerna om avgifter m m som finns där.

Tjänstepension - när det inte finns kollektivavtal

För dig som inte har kollektivavtalad tjänstepension så kan det se ut på lite olika sätt. Kanske har din arbetsgivare ett avtal med en försäkringsmäklare, Söderberg och Partner, Säkra, Max Matthiesen eller någon annan. Då kan det vara så att du har ett ”fondtorg” att välja på via mäklaren. Har din arbetsgivare istället valt att köpa din tjänstepension direkt hos en bank eller ett försäkringsbolag kan du ofta bara välja på deras produkter.

Om det inte finns kollektivavtal är det upp till arbetsgivaren om du har tjänstepension.

För dig utan kollektivavtalad tjänstepension är det extra viktigt att kolla dina avgifter! Upphandlingarna har under 10 års tid pressat priserna för den kollektivavtalade tjänstepensionen med 78 % vilket tyder på att det finns en del marginaler du som enskild individ kan behöva betala själv i form av högre avgifter.

Flexpension

Du som har kollektivavtal kan glädja dig lite extra åt flexpensionen. Den består av två delar där den ena handlar om din förstärkta möjlighet att gå ner i tid när du närmar dig pension. Den andra delen handlar om en extra insättning till ditt pensionskonto. När systemet för flexpension är helt utbyggt blir det ca 2% extra till tjänstepensionen.

Löneväxla

Löneväxling innebär att du istället för lön får en annan förmån, t ex tjänstebil, bidrag för ögonoperationer eller extra insättning till tjänstepensionen. Det är din arbetsgivare som bestämmer om det är möjligt att löneväxla eller inte.

Du kan avstå från lön för att få extra inbetalningar till din tjänstepension. Det är viktigt att tänka på att inte göra detta om du har en inkomst under 47 748 kr/mån (2022). Växlar du lön mot annan förmån och har en inkomst under den här gränsen (här med lite sömsmån) så kommer du förlora intjänande till den allmänna pensionen. Det är också bra att se över hur löneväxlingen sker. Det är möjligt att göra det till ITP och då kommer du åt de billiga upphandlade bolagen, något som ger dig mer pension för pengarna. Löneväxlar du till en annan lösning måste du hålla koll på t.ex. förvaltningsavgiften själv.

Tänk på det här vid löneväxling:

• Om du tjänar under taket (förändras varje år) sänker du din allmänna pension.
• Säkerställ att arbetsgivaren kommer betala tjänstepension på din oväxlade lön.
• Arbetsgivaren spar pengar på att betala in till pension istället för att betala ut pengarna som lön. När du löneväxlar så slipper arbetsgivaren betala sociala avgifter på de pengarna som istället sätts in till din pension och ”sparar då” 5,7%. Om ni kommer överens om att du får denna ”besparing” blir det vid en löneväxling på 1 000 kronor 57 kronor extra varje månad till din pension.  
• Försök få dessa pengar insatta som kompletterande premie till din ITP så kan du placera pengarna i några av marknadens bästa och mest prisvärda placeringsalternativ.
• Reglera löneväxlingen i ett avtal där det tydligt framgår när och hur du kan säga upp löneväxlingen om du så önskar.

Så planerar du smartast inför uttag

Har du börjat fundera på när du vill sluta jobba? Oavsett om du vill gå före, vid eller efter 65 kan du göra smarta val för att anpassa din arbetstid och maximera din pension.

Under ditt arbetsliv samlar du ihop pensionspengar från flera olika håll - allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. Hur länge du arbetar spelar också stor roll. Förenklat kan man säga att ju längre du arbetar desto mer pengar blir det till pensionen. 

Men livet handlar ju inte bara om pengar. Du kanske har andra andra prioriteringar? Det är bara du själv som kan svara på hur länge du vill jobba och hur mycket pengar du behöver för att finansiera det liv du vill leva som pensionär.

Hur ser din pensionsbudget ut?

Hur mycket pengar kommer du behöva som pensionär, dvs hur ser din pensionsbudget ut? Vet du hur mycket pengar du behöver så är det enklare att räkna ut när du har råd att gå i pension.

Under ditt arbetsliv samlar du ihop pensionspengar som presenteras antingen som kapital eller månadsbelopp i ditt pensionsbesked. Ju mer du arbetar desto mer pengar.

En av de stora utmaningarna för pensionssystemet är att medellivslängden i Sverige ökar. Medellivslängden och tidpunkten för uttag av din pension är av stor betydelse när det är dags att räkna ut hur mycket pension du får. Om du börjar plocka ut din pension tidigt så blir pensionen helt enkelt lägre, eftersom det intjänade pensionskapitalet ska fördelas på fler månader.

Din pension beror alltså på:  

• Hur mycket pengar behöver du som pensionär?
• Hur mycket pengar har du sparat totalt?
• När vill du gå i pension?

Hur mycket pengar har du i din pensionssäck?

Ditt totala pensionskapital utgörs av pengar du har lite här och där. På minpension.se hittar du en bild av helheten, dvs. både allmän pension och tjänstepension samt till viss del tidigare insparad privat pension. På minpension.se finns även ett prognosverktyg.

För en del personer räcker det med att titta på minpension.se, men det är alltid en bra idé att också titta på pensionsbolagens egna uttagssnurror för att dubbelkolla siffrorna du får på minpension.se. Ju mer säker du vill vara på att siffran du ser är rätt, desto viktigare att gå direkt till källan, dvs pensionsbolaget där du har dina pengar.

Vilka olika regler finns för uttag av pension? Vad gäller om du vill gå i pension före 65 år, vid 65 år eller efter 65 år.

Uttag av allmän pension

Den allmänna pensionen kan du ta ut från olika åldrar beroende på hur gammal du är efter ett beslut i Riksdagen i oktober 2019.

• 2020 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till 62 år. Född 1959 eller 1960

  2023 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till 63 år. Född 1961 eller 1962

  2026 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension till 64 år. Född 1963 eller senare

Som det ser ut idag finns andra pensioner som man kan ta ut tidigare än den allmänna pensionen. Du kan bli pensionär utan att ta ut allmän pension, alltså helt enkelt sluta arbeta. Men för de allra flesta så är det dock den allmänna pensionen som utgör bottenplattan i pensionen och som behövs för att ha råd att leva.

Hur kan du ta ut den allmänna pensionen?

När det gäller uttag av den allmänna pensionen är det alltid livslångt uttag. Vare sig du jobbar eller inte får du ta ut allmän pension från en viss ålder och när du tar ut den oavsett hur mycket så är den alltid livslång. Det finns inget krav på pensionering.

Jobba samtidigt som du tar ut allmän pension?

Det går också att jobba samtidigt som du tar ut allmän pension. Det förekommer att försäkringsrådgivare söker upp dig för att ”tipsa” om att ta ut din allmänna pension och placera den medan du fortfarande arbetar. Det kan också vara så att man väljer att ta ut en del av den allmänna pensionen för att få ett pensionärsintyg som t ex kan ge billigare biljetter i kollektivtrafiken etc.

Några viktiga saker att komma ihåg om du tar ut allmän pension, helt eller delvis, medan du fortfarande arbetar:

• Risk för högre skatt då din lön och pension slås ihop och skattas tillsammans.
• Du börjar ta av ditt pensionskapital tidigare vilket kommer leda till lägre pensionsutbetalningar livet ut. 
• Om du blir arbetslös så samordnas ersättningen från a-kassan med din pension och sänker a-kassan med motsvarande summa som du får i pension. Sedan en tid är det möjligt att stoppa utbetalningen av pension och på detta sätt slippa samordningen.

Uttag av tjänstepension - ITP2

ITP2 är den pension du har om du har kollektivavtal på din arbetsplats och om du är född -78 eller tidigare. ITP2 är en förmånsbestämd pension, alltså en pension där man på förhand vet vad man ska få. Då spelar både hur lång tid man har pensionen och hur hög lön man har stor roll.

Löftet du får i en förmånsbestämd pension är att du ska få en procentsats på din slutlön. Under tiden du arbetar betalas det in pengar till din pension i relation till hur hög lön du har. Storleken på vilken pension du sen får kommer bero på hur länge du har tjänat in pension i detta system, därför är även tid viktigt.

Ditt livs viktigaste löneförhandling när du är 59 år

Har du ITP2 kommer du ha din livs viktigaste löneförhandling när du är 59 år. Eftersom det förmånsbestämda pensionssystemet lovar dig en procentsats på din slutlön har inbetalningarna under ditt yrkesliv anpassats för detta.

Därför har man bestämt att efter 60 år fyllda får din lön bara stiga med ungefär den genomsnittliga löneökningen i Sverige. Om lönen skulle stiga med ”för mycket” kommer en automatisk lönekapning sänka den pensionsmedförande lönen.

Om du höjer din lön rejält efter 60 kan lönekapning påverka din pension negativt.

För de allra flesta innebär detta inga problem, men om du får en ny tjänst efter att du fyllt 60 år och därmed höjer din lön rejält så kan lönekapningen påverka din pension negativt. Det kan också vara bra för dig som löneväxlat för att få t ex. tjänstebil eller tjänstepension att växla tillbaka, dvs avstå förmånen för att åter höja lönen, innan du fyller 60 år.

När du fyller 62 år - inbetalningar tack vare kollektivavtalet

Många vet att det händer någonting speciellt runt 62-års åldern för den som har tjänstepension ITP2. Du kan få samma ITP2-pension som om du arbetat fram till 65 år. Detta kallas för 62-års-regeln eller slutbetalningsregeln. 

Gå i pension vid 62 och få pensionsinbetalningar som om du jobbat till 65 år.

Om du intygar att du inte kommer jobba mer, kan då få hela din ITP2 inbetald som om du haft kvar din anställning till 65 år. Då kommer de premier som din arbetsgivare annars hade betalat in fram till din 65-års dag betalas in av kollektivavtalet (via Alecta). Det finns särskilda pengar avsatta för detta ändamål. Du kan alltså gå i pension månaden efter du fyller 62 år och ändå få lika mycket inbetalt som du hade fått om du jobbat till 65 år.

Viktigt att tänka på:  

• Du lovar i stort sett att inte jobba mer. Du kan fortfarande jobba upp till 7,59 timmar i veckan 
• Du måste gå direkt från en anställning till så kallad ”slutbetalning”. Du kan alltså inte vara arbetslös ett halvår och sen bli pensionär. Du kan dra nytta av slutbetalningen när som helst mellan 62,1 år och 65 år.

Värdet på slutbetalningen varierar

Värdet på denna slutbetalning varierar mycket från individ till individ. Om du tjänat in ITP under i stort sett hela ditt arbetsliv och du har haft en normal linjär löneutveckling kanske skillnaden mellan slutbetalning eller inte, är mycket liten.

Har du däremot inte haft ITP under en längre tid, kan även de sista åren vara värdefulla, speciellt om du har höjt din lön mycket sent i livet. Det kan med andra ord vara så för en person med stort tidigare intjänande att slutbetalningen inte är så värdefull och att det är mer värdefullt att ha kvar möjligheten att jobba fritt fram till 65 år även om man går i pension. Man måste med andra ord inte välja slutbetalning.

Vill du titta på värdet för just dig kan du se ”Hittills intjänad tjänstepension” och ”Framtida tjänstepension” på Alectas webbplats. "Framtida tjänstepension" visar hur mycket det blir om du är kvar i systemet tills du fyller 65 år antingen genom att jobba eller genom slutbetalning.

Efter att du fyllt 65 år är det åter fritt att jobba hur/så mycket du vill.

Påverka din pension på fler sätt

Du behöver ha så mycket pengar som möjligt i din spargris för att få en hyggligt bra pension. Och det finns ytterligare möjligheter att få mer pengar till din tjänstepension. 

• Flexpension
  Ger förutom en förstärkt möjlighet att gå ner i tid också en extra påfyllnad till ITPK/ITP1 vilket ger en högre pension. 
• Familjepension
  Om du har en månadslön över 43 648kr/mån (2022) och har ITP2 så betalar arbetsgivaren in pengar till en speciell livförsäkring som kallas Familjepension där pengarna bara kan betalas ut till make, maka samt barn under 20 år. Om du vill öka på din egen pension eller/och inte har någon förmånstagare kan du styra om inbetalningen till familjepensionen genom att "avstå från familjepension" och pengarna istället blir då istället insatta till din ITPK. 
• Löneväxling
  Du kan avstå från lön för att få en annan förmån t ex. extra inbetalningar till din tjänstepension. Det är viktigt att tänka på att inte göra detta om du har en inkomst under 47 748 kr/mån (2022). Växlar du lön mot annan förmån och har en inkomst under den här gränsen (här med lite sömsmån) så kommer du förlora intjänande till den allmänna pensionen. Det är också bra att se över hur löneväxlingen sker. Det är möjligt att göra det till ITP och då kommer du åt de billiga upphandlade bolagen, något som ger dig mer pension för pengarna. Löneväxlar du till en annan lösning måste du hålla koll på t.ex. förvaltningsavgiften själv.
• Arbetstid
  Arbetsgivare och fackförbund kan i olika avtal ha enats om att man kan växla in arbetstidsförkortning mot pension eller extra lön alternativt ledighet. De som väljer att växla den minskade arbetstiden mot pension får då istället en extra premie inbetald till sitt pensionskonto. 
• Efterlevandeskydd
  För de delar du själv kan påverka, ITPK och ITP1 så kan du välja till skydd till din familj, återbetalningsskydd och/eller familjeskydd . Det kan vara bra att se över detta skydd om du inte behöver det längre då det påverkar storleken på pensionen.

Gå ned i tid

Hur påverkas din pension av att gå ned i tid?

Allmän pension
Den allmänna pension påverkas lite av att gå ned i tid eftersom det mesta redan är intjänat. Av det som återstår så är det bara den del av lönen som du avstår som kan påverkas. För den som efter ett löneavstående (gå ned i tid och lön) fortfarande har en lön över maxtaket (47 748 kr/mån 2022) för intjänande i allmän pension, påverkas inte alls.

Tjänstepension
En premiebestämd pension följer din lön upp eller ned hela tiden om inget annat överenskommits. Inte heller här behöver det påverka pensionen så mycket i slutänden om du har en vanlig lön. Det går bra att själv räkna ut vilka pengar som inte betalas in om man vet hur stor premien är vid heltid.

Har du förmånsbestämd pension innebär en lägre slutlön teoretiskt lägre pension. Kontakta Alecta för att få reda på hur det påverkar dig som individ. Kom om möjligt överens med arbetsgivaren om att fortsätta rapportera in lönen du hade innan du gick ner i tid till Collectum för din ålderspension. Omfattas du av flexpension så förpliktigar sig din arbetsgivare att rapportera in din gamla lön som pensionsgrundande. 

Om du vill gå, före, vid eller efter 65 år

En sammanfattning utifrån när du vill gå i pension:

När du vill gå i pension före 65 år

Du måste själv ansöka om alla de pensioner du önskar ta ut. Rekommendationen är att göra detta tre månader innan du önskar din första utbetalning.

Den allmänna pensionen kan du ta ut enligt ovan och de flesta tjänstepensioner t ex. ITPn kan du ta från 55 år.

Tänk på att ju tidigare du tar ut din pension desto lägre utbetalning per månad livet ut, då pengarna ska räcka över en längre tid. Något annat som är värt att komma ihåg är att du kommer få en högre skatt. Det blir den eftersom pension beskattas annorlunda än lön, du får inget jobbskatteavdrag och skatten är högre på pensionen fram till det år du fyller 66 år.

När du vill gå i pension vid 65 år

Du måste ansöka om den allmänna pensionen. För din tjänstepension gäller följande: Har du ITP2 så betalas tjänstepensionen ut vid 65 år om du inte meddelar annat. Har du ITP1 behöver du kontakta de försäkringsbolag som förvaltar din ITP1 och ansöka om uttag.

När det gäller den förmånsbestämda ITP2 så kommer Alecta kontakta dig tre till sex månader innan du fyller 65 år. Har du pensionspengar hos andra bolag gör de på samma sätt. Du behöver ansöka tre månader innan du vill ha din första utbetalning. Skulle du vilja vänta med att ta ut din tjänstepension måste du meddela pensionsbolagen detta, annars så kommer första utbetalningen samma månad som du fyller 65 år.

När du vill gå i pension efter 65 år

Vill du jobba förbi 65-års dagen och gå i pension efter 65 år? Ansök om den allmänna pensionen tre månader innan du vill ta ut den.

För tjänstepension gäller att du måste skjuta upp utbetalningarna gäller om du har ITP2  annars kommer den betalas ut när du fyller 65 år.

Har du ITP1 fortsätter din arbetsgivare att betala till den fram tills du fyller 66 år. Fortsätter du arbeta efter 66 år med ITP1 behöver du skjuta upp utbetalningarna, som annars då kommer betalas ut när du fyller 66 år.

Annat att tänka på vid jobb efter 65 år

• Fortsätter du att jobba så är din ITP2 färdigbetald vid 65 år. Du kan dock förhandla med arbetsgivaren om fortsatta inbetalningar men då blir det till ITP1. Har du ITP1 fortsätter din arbetsgivare att betala tills du är 66 år. Du kan dock förhandla med arbetsgivaren om fortsatta inbetalningar till ITP1 även efter 66 år om du fortsätter jobba.
• Blir du sjuk när du är kvar på jobbet efter att du fyllt 66 år får du sjuklön som vanligt av din arbetsgivare de första 14 dagarna. Därefter kan du ha möjlighet att få sjukpenning av Försäkringskassan, även om vissa begränsningar gäller. Information om villkoren för sjukpenning finns hos Försäkringskassan
• För ITP sjukpension omfattas du av den fram till 66 år. Detta gäller oavsett om du omfattas av ITP1 eller ITP2 och om du insjuknar efter 1 januari 2023 då nya villkoren träder i kraft, förutsatt att du får sjukpenning från Försäkringskassan.