5. Fördjupning: Långtidsarbetslöshet

Den nedgång i arbetslöshet som skett under det senaste dryga året har inte motsvarats av en liknande nedgång i långtidsarbetslöshet. Den fortsatte istället att öka fram till sommaren 2021.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Den nedgång i arbetslöshet som skett under det senaste dryga året har inte motsvarats av en liknande nedgång i långtidsarbetslöshet. Den fortsatte istället att öka fram till sommaren 2021. Den senaste tiden ser dock trenden ut att ha vänt och vi bedömer att det finns goda förutsättningar för att långtidsarbetslösheten ska komma att fortsätta minska framöver. För gruppen som står längst ifrån arbetsmarknaden är situationen dock fortsatt besvärlig. I den här fördjupningen går vi igenom hur långtidsarbetslösheten har utvecklats, vad den består av och hur vi bedömer utvecklingen framöver.

Det finns olika källor som beskriver långtidsarbetslösheten och definitionerna skiljer sig åt. Vi använder i denna fördjupning data från Arbetsförmedlingen över hur länge personer som är inskrivna som arbetslösa har varit arbetssökande. Arbetsförmedlingen har detaljerade registerdata som gör det möjligt att dela upp långtidsarbetslösa i undergrupper för att nå en djupare förståelse av hur långtidsarbetslösheten ser ut och hur den utvecklas.*

Även den längd på arbetslöshet som klassas som långtidsarbetslöshet varierar. När inte annat anges avser vi här arbetslöshet längre än 12 månader vid benämningar som ”långtidsarbetslöshet” eller ”långtidsarbetslösa”.

Diagram 23 Konjunkturrapport 2021 I samband med finanskrisen 2008–09 ökade antalet långtidsarbetslösa med cirka 85 000 personer. Fram till 2019 sjönk sedan den totala arbetslösheten tillbaka men motsvarande utveckling ägde inte rum för antalet långtidsarbetslösa, som istället bet sig kvar på den högre nivån. Under pandemikrisen ökade antalet långtidsarbetslösa med cirka 35 000 personer mellan februari 2020 och juli 2021. Sedan mitten av augusti har trenden vänt och antalet långtidsarbetslösa har börjat minska. Från mitten av augusti till mitten av november minskade antalet långtidsarbetslösa med 7 000 personer.

I diagram 23 framgår också att ökningstakten av antalet långtidsarbetslösa började tillta redan vid halvårsskiftet 2019, alltså innan pandemin slog till. Det sammanfaller med en liknande utveckling för den totala arbetslösheten som visades tidigare i rapporten. Den totala ökningen av antalet långtidsarbetslösa mellan juli 2019 och juli 2021 var 47 000 personer.

I förhållande till den totala arbetslösheten har andelen långtidsarbetslösa ökat över tid. Från att innan finanskrisen ha utgjort cirka 25 procent av de arbetslösa ökade andelen till cirka 40 procent innan pandemin och i oktober 2021 utgjorde de långtidsarbetslösa 48 procent av det totala antalet arbetslösa. 

De arbetslösa kan även grupperas efter flera längder på arbetslöshetsperioden, vilket görs i diagram 24. Där framgår att antalet personer som varit arbetslösa i 0-6 månader började minska redan vid halvårsskiftet 2020. Gruppen som varit arbetslösa i 6-12 månader började minska vid årsskiftet 2020/2021. De som varit arbetslösa 12-24 månader började sedan minska vid halvårsskiftet 2021 medan gruppen med längst arbetslöshet, mer än 24 månader, fortsatte att öka. Det följer ett logiskt konjunkturellt mönster att de med kortast tid i arbetslöshet fått arbete först när läget på arbetsmarknaden förbättrats. Arbetsförmedlingen har också sett att det i gruppen som varit arbetslösa i 12-24 månader hittills främst är personer med arbetslöshetstider på 12-14 månader som stått för den senaste tidens nedgång. Högst sannolikt kommer den gränsen fortsätta att förflyttas mot allt längre arbetslöshetstider i takt med att allt fler arbetslösa får arbete. Den senaste veckodatan från Arbetsförmedlingen antyder även att antalet personer i gruppen med längst arbetslöshetstid inte längre ökar utan att en utplaning har börjat ske även där. Noterbart för den gruppen är att det är personer som blev arbetslösa redan innan pandemin slog till.

Diagram 24 Konjunkturrapport 2021

Stora regionala skillnader

Uttryckt i procent av arbetskraften var det i september i år 3,6 procent som hade varit arbetslösa i minst 12 månader. Innan pandemikrisen var andelen 3,0 procent och kring den nivån hade långtidsarbetslösheten då varit sedan slutet av 2010. Det råder stora skillnader mellan olika delar av Sverige, både gällande andelen långtidsarbetslösa nu och hur den har utvecklats över tid. Lägst är långtidsarbetslösheten i de nordligaste länen och där har det heller inte skett någon större ökning under pandemikrisen. Högst är långtidsarbetslösheten i Södermanland följt av Västmanland, Skåne och Gävleborg, vilka också haft en stor ökning under krisen.

En annan tydlig trend under krisen är att långtidsarbetslösheten har ökat mycket i storstadsregionerna. Framförallt i Stockholm och Uppsala men även i Västra Götaland. Gemensamt för storstadsregionerna är att de är tjänstetunga och därmed har påverkats relativt sett mer av de negativa effekterna av restriktionerna under krisen.

Tabell 5 Konjunkturrapport 2021 Även om vi anlägger en längre sikt på utvecklingen framträder skillnader mellan olika län. Till exempel är skillnaden mellan norr och söder tydlig, vilket exemplifieras av utvecklingen i Skåne respektive Norrbottens län i diagram 25. Under finanskrisen utvecklades långtidsarbetslösheten väldigt likartat i de två länen med en ökning från cirka 1,5 till 3,5 procent. Sedan dess har utvecklingen gått åt olika håll. I Skåne fortsatte långtidsarbetslösheten att öka och fick sedan en ytterligare skjuts under pandemin. I Norrbotten skedde istället en ganska snabb minskning efter finanskrisen och långtidsarbetslösheten föll tillbaka till cirka 2 procent. Under pandemin ökade den tillfälligt men vände nedåt igen tidigare än i många andra län. En liknande utveckling som i Norrbotten har även skett i Västerbotten och Jämtlands län.

Diagram 25 Konjunkturrapport 2021 Ett annat exempel på regionala skillnader är utvecklingen i de två största länen, Stockholm och Västra Götaland. Under finanskrisen, som främst drabbade industrin och inte minst den i Västra Götaland så viktiga fordonsindustrin, ökade långtidsarbetslösheten klart mer där än i Stockholm. Under pandemikrisen har förhållandet varit det omvända med en större negativ effekt i Stockholm, även om det skett en relativt stor ökning även i Västra Götaland.

Diagram 26 Konjunkturrapport 2021 De länsvisa skillnaderna i långtidsarbetslöshet sammanfaller i hög utsträckning med motsvarande skillnader gällande den totala arbetslösheten. De fyra länen med högst långtidsarbetslöshet i tabell 5 är också de fyra län som har högst total arbetslöshet, över 9 procent i alla de länen. De fyra län som har lägst långtidsarbetslöshet i tabell 5 är också de som har lägst total arbetslöshet, under 6 procent. I länen med högst arbetslöshet är dessutom andelen långtidsarbetslösa högre (cirka 50 procent) än i länen med lägst arbetslöshet (cirka 40 procent).

Sammansättning av de långtidsarbetslösa

Utvecklingen gällande de olika arbetslöshetstiderna visar på det välkända faktumet att ju längre tid en person har varit utan arbete – desto svårare är det att lämna arbetslösheten. Gruppen som har varit arbetslös i mer än 24 månader befinner sig i en mer besvärlig situation än gruppen som varit arbetslös i 12-24 månader. Vi kommer därför i fortsättningen i denna fördjupning, där det bedöms intressant och data finns, att särredovisa de två grupperna.

I september 2021 var 186 400 personer långtidsarbetslösa enligt Arbetsförmedlingen. Könsfördelningen var i stort sett jämn men det fanns en liten skillnad i att männen utgjorde en knapp majoritet i gruppen som varit arbetslösa i 12-24 månader, medan det i gruppen som varit arbetslösa i mer än 24 månader var en knapp majoritet kvinnor.

Även åldersfördelningen bland de långtidsarbetslösa är totalt sett relativt jämn med ungefär lika många personer i åldersgrupperna under 35 år, 35-44 år, 45-54 år samt 55 år eller äldre. Bland de som varit arbetslösa mer än 24 månader är det dock en mer tydlig tyngdvikt åt äldre medan det bland de som varit arbetslösa 12-24 månader relativt sett är fler yngre. Det indikerar att äldre har svårare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden efter en tid i arbetslöshet jämfört med yngre grupper.

Diagram 27 Konjunkturrapport 2021 Utbildningsnivån bland de långtidsarbetslösa är klart lägre än för arbetsmarknaden i stort. Nästan 40 procent har endast en förgymnasial utbildning, motsvarande andel för de som har ett arbete är 8 procent.

Men det finns även en relativt stor grupp, nästan 50 000 personer, bland de långtidsarbetslösa som har en eftergymnasial utbildning. Hälften av dessa har varit arbetslösa i mer än 24 månader.

Diagram 28 Konjunkturrapport 2021 Andelen med eftergymnasial utbildning har varit relativt konstant över tid. Mellan 2006 och 2021 har den varierat mellan som lägst 22 procent och som högst 27 procent. Under pandemin har antalet långtidsarbetslösa med eftergymnasial utbildning ökat med cirka 10 000 personer, men gruppens storlek som andel av de långtidsarbetslösa har i stort sett varit oförändrad. 

Desto större förändring över tid har skett bland övriga utbildningsnivåer, där det blivit relativt sett fler med endast förgymnasial utbildning. Den andelen har ökat från drygt 30 procent under åren runt finanskrisen till att ha varit runt 40 procent de senaste fem åren.

De senaste månadernas nedgång i långtidsarbetslöshet har skett för samtliga utbildningsnivåer men den har varit relativt sett mindre för de med förgymnasial utbildning och relativt sett större för de med eftergymnasial utbildning, vilket medfört att gruppernas andelar har ökat respektive minskat något.

Diagram 29 Konjunkturrapport 2021

Andelen utrikes födda ökar

En tydlig förändring som har skett över tid är att antalet och andelen utrikes födda bland de långtidsarbetslösa har ökat. 2006 utgjorde utrikes födda en knapp tredjedel av de långtidsarbetslösa, 2021 hade de ökat till cirka två tredjedelar. Noterbart är att antalet långtidsarbetslösa längre än 12 månader börjat minska den senaste tiden även för utrikes födda. En mindre nedgång skedde också under 2018 och en bit in i 2019, i slutet av den senaste högkonjunkturperioden. Motsvarande nedgångar har inte skett för gruppen som varit arbetslösa längre än 24 månader.

Diagram 30 Konjunkturrapport 2021 Diagram 31 Konjunkturrapport 2021 För inrikes födda har utvecklingen av långtidsarbetslösheten över tid följt ett konjunkturellt mönster med en tydlig uppgång i samband med finanskrisen, sedan en minskning fram till mitten av 2019 då den återigen började öka. För utrikes födda har det skett en mer varaktig trendmässig ökning. Det är inte förvånande, då det här varit en period som präglats av en stor invandring till Sverige.

Det är i det avseendet positivt att det under de senaste åren har skett en succesiv minskning av tiden det tar för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. För de som anlände till Sverige 2010 tog det drygt 8 år innan hälften var etablerade på arbetsmarknaden.** Bland de som anlände 2015 var motsvarande tid knappt 4 år. Nyanländas etablering på arbetsmarknaden avspeglas också i sysselsättningsstatistiken där 70 procent av de senaste tio årens sysselsättningsökning har kommit bland utrikes födda.

Det har alltså både skett en uppgång i antalet utrikes födda långtidsarbetslösa, samtidigt som fler utrikes födda fått jobb och nyanlända snabbare kommit in på arbetsmarknaden. Det hänger ihop med att den befolkningsökning som sker i Sverige främst består av utrikes födda. Utvecklingen av den gruppen förklarar därför mycket av utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Att utrikes födda utgör merparten av ökningen i både sysselsättning och långtidsarbetslöshet speglar också att det rör sig om en stor och heterogen grupp med stora skillnader i egenskaper som är viktiga för etablering på svensk arbetsmarknad, till exempel gällande utbildningsnivå och kunskaper i det svenska språket.

En stor majoritet av de utrikes födda är födda i ett land utanför Europa. I september 2021 var 83 procent av de utrikesfödda långtidsarbetslösa födda utanför Europa. Utbildningsnivån skiljer sig markant mellan utomeuropeiskt jämfört med inrikes födda långtidsarbetslösa. Diagram 32 visar den fördelningen för de som varit arbetslösa längre än 24 månader (bilden är likartad även för 12 månader).

Diagram 32 Konjunkturrapport 2021 Bland de utomeuropeiskt födda som har varit arbetslösa längre än 24 månader var det 55 procent (29 000 personer) som endast hade förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för de inrikes födda var 22 procent (7 000 personer). För inrikes födda var det istället de med gymnasial utbildning som var den största gruppen.

Långtidsarbetslösa efter yrke

Det går i Arbetsförmedlingens statistik även att dela upp de arbetslösa efter senast sökta yrke. Av de totalt 186 000 långtidsarbetslösa i september hade över 90 procent en sådan klassificering. Eftersom uppdelning sker efter senast sökta jobb behöver det inte spegla faktiska kvalifikationer, men det ger ändå en fingervisning om yrkesfördelningen bland de långtidsarbetslösa. Tabell 6 visar de 20 vanligaste sökta yrkena, inom dessa återfinns drygt hälften av de långtidsarbetslösa.

Tabell 6 Konjunkturrapport 2021 Det vanligaste yrket som de långtidsarbetslösa sökt är städare följt av restaurang- och köksbiträden. Även ett par andra yrken kopplade till restaurangbranschen finns med på listan. Det kan sannolikt förklaras både av att många personer i den branschen blev arbetslösa i inledningen av krisen, och av att branschen nu är i en fas av återanställning och antalet lediga jobb därmed stort.

Många andra yrken är även de sådana utan krav på längre utbildning, dels inom vård och omsorg, dels inom lager, industri och fordon.

De enda två yrken på listan som klassas som tjänstemannayrken är ekonomiassistenter och övriga kontorsassistenter och sekreterare. Det är exempel på yrken som det strukturellt har blivit färre av på svensk arbetsmarknad och som ofta anses ha svaga framtidsutsikter. En förklaring till det är att det är yrken där delar av arbetsuppgifterna har automatiserats under en följd av år och ytterligare arbetsuppgifter kommer att kunna rationaliseras bort framöver.*** Samma strukturella trend gäller även för flera av arbetaryrkena på listan.

Totalt sett har 26 procent av de långtidsarbetslösa senast sökt ett jobb inom vad som klassas som ett tjänstemannayrke och 74 procent ett arbetaryrke. En uppdelning av de långtidsarbetslösa efter huvudnivån i yrkesklassificeringen SSYK återfinns i tabell 7.

Tabell 7 Konjunkturrapport 2021 Totalt har knappt 30 000 av de långtidsarbetslösa senast sökt ett jobb inom ett yrke med krav på högskolekompetens. Nästan 90 000 av de långtidsarbetslösa har senast sökt ett jobb inom service, omsorg och försäljning eller ett yrke med krav på endast kortare utbildning eller introduktion, där återfinns bland annat städare samt restaurang- och köksbiträden.

Långtidsarbetslösheten fortsätter att minska

Den svenska arbetsmarknaden har återhämtat sig snabbt det senaste året, långtidsarbetslösheten har börjat minska igen och de negativa effekterna av pandemin ser ut att bli kortvariga. Vår bedömning är att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver. Det innebär att långtidsarbetslösheten troligtvis inte kommer bita sig fast på den högre nivån på samma sätt som skedde efter finanskrisen. Anledningen till det är flera.

Den starka konjunkturutvecklingen har gjort att den totala arbetslösheten har gått ner snabbt och enligt våra bedömningar fortsatt kommer att minska. Även personer som varit arbetslösa längre än 12 månader har börjat få jobb och när arbetslösheten går ner än mer kommer arbetslösheten att minska även för personer med allt längre arbetslöshetstider.

En stor andel av ökningen av antalet långtidsarbetslösa har ägt rum i storstadsområdena. En förklaring är att dessa har en stor tjänstesektor, inte minst inom sådana branscher som drabbats hårt av restriktionerna under krisen. När restriktionerna nu är släppta kommer många av de jobb som försvann i krisens inledning komma tillbaka. Många av dessa är vanliga instegsjobb på svensk arbetsmarknad – arbeten där man inte behöver någon längre formell utbildning utan kan läras upp på jobbet. De som hade jobben tidigare har ofta rört sig vidare till andra jobb eller studier. Det lämnar utrymme för personer med mindre erfarenhet att kliva in i deras ställe.

Att det tar allt kortare tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden talar också för att långtidsarbetslösheten kan falla tillbaka bland de utrikes födda. Det starka konjunkturläget kan sannolikt också förstärka den utvecklingen i närtid. I och med att den gruppen utgör en allt större andel av de långtidsarbetslösa får det stor påverkan på den totala långtidsarbetslösheten. En annan faktor som talar för det är att antalet nyanlända till Sverige väntas bli färre de kommande åren än det genomsnittliga antalet under 2010-talet. I regeringens budgetproposition för 2022 anges att antalet personer inom etableringsprogrammet fortsätter att minska som en följd av att färre beviljas uppehållstillstånd. Genomsnittligt antal deltagare per månad sjönk från 38 800 personer 2019 till 22 700 personer 2020 och väntas fortsätta att successivt minska till 11 400 personer 2024. Inflödet till långtidsarbetslösheten från nyanlända kan därför antas bli lägre framöver.

Samtidigt ser det fortsatt relativt tufft ut för gruppen som varit arbetslösa i längre än två år. Gruppen ser inte längre ut att öka i storlek men den har heller inte börjat minska. I takt med att arbetslösheten minskar för de som varit arbetslösa i 12-24 månader kommer den här gruppen att utgöra en allt större andel av de långtidsarbetslösa. Det är en grupp som har varit arbetslösa sedan innan krisen och som kan anses ha särskilt svag ställning på arbetsmarknaden. Till exempel utgörs nästan en tredjedel av gruppen av utomeuropeiskt födda personer med endast förgymnasial utbildning. Även gruppen med arbetslöshetstider på två år eller mer tror vi kommer att börja minska något under nästa år, men nedgången sker sannolikt i långsam takt. Här behövs extra insatser för att gruppen ska kunna dra nytta av den starka konjunkturutvecklingen och högtrycket på arbetsmarknaden som ligger i korten för nästa år. Reformen med etableringsjobb kan därför bli ett viktigt verktyg för att lyckas få ner långtidsarbetslösheten.

 

 

*En alternativ källa är SCB:s AKU som även ligger till grund för internationella jämförelser av långtidsarbetslöshet hos till exempel Eurostat. Enligt den öppet tillgängliga datan från AKU går det dock endast att se alla som varit arbetslösa längre än sex månader som en och samma grupp. Definitionerna skiljer sig också betydligt mot Arbetsförmedlingens, vilket innebär att antalet långtidsarbetslösa är betydligt färre enligt AKU. Den främsta förklaringen är att en person enligt AKU avbryter sin arbetslöshetstid även vid korta tillfälliga anställningar på ett fåtal timmar per vecka och en ny arbetslöshetstid påbörjas efter det. Enligt Arbetsförmedlingen är gränsen för att inte längre räknas som arbetslös hårdare och arbetslöshetstiderna blir därför längre där. Det är också oklart hur metodförändringen av AKU, som beskrivits tidigare i rapporten, påverkar långtidsarbetslösheten.

**Etablerad på arbetsmarknaden definieras som individer som är 20–64 år, har varit anställda under året med en löneinkomst som uppgår till minst 60 procent av medianinkomsten för individer som har förgymnasial utbildning.

***Se till exempel Unionens rapport ”Ny teknik, automatisering och coronakris – så förändras tjänstemännens arbetsmarknad”, september 2020.