Färre får kompetensutveckling samtidigt som behovet ökar

Hela 7 av 10 uppger att de behöver uppdatera sina kompetenser inom de närmsta två åren för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden. Samtidigt sjunker andelen som genomfört någon slags kompetensutveckling med sex procentenheter jämfört med föregående år. Det visar Unionens kompetensundersökning 2020.

2020-09-01

– En välfungerande kompetensutveckling är en förutsättning för att Unionens medlemmar och landet i helhet ska må bra. Möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, stärka sin kompetens och ta sig an nya utmaningar behövs för att möta en ständigt förändrande arbetsmarknad. Intresset och lusten bland anställda finns, nu måste arbetsgivare och stat ta sitt ansvar så att Sveriges konkurrenskraft inte minskar, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Unionens kompetensundersökning är en årligt återkommande undersökning där Novus på uppdrag av Unionen kartlägger hur det står till med kompetensutvecklingen bland tjänstemän i privat sektor.

Pandemin har ökat behovet, men andelen som genomför kompetensutveckling minskar

Arbetslivet har påverkats drastiskt på många sätt av Covid-19 och den pågående pandemin. Många har fått ställa om, antingen i arbetssätt eller miljö. Av de tillfrågade i Unionens undersökning svarar 7 av 10 att de ser ett behov av kompetensutveckling för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden de närmaste två åren. Behovet av kompetensutveckling för att anställda på Sveriges arbetsmarknad ska vara konkurrenskraftiga är tydligt.

Samtidigt ser vi hur antalet som genomfört en kompetensutveckling går åt fel håll och sjunker. Hela 47 % svarar att de inte genomfört någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna, det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2019.

Kompetensutveckling är underanvänt, riskerar sänka Sveriges konkurrenskraft

Tjänstemän utgör idag hälften av de på arbetsmarknaden, deras kompetens är en av de starkaste konkurrensfördelarna vi har gentemot andra länder på den globala marknaden. Om vi halkar efter i vilken kunskap de anställda besitter riskerar det att drastiskt påverka Sveriges ekonomi och välfärd.

För att möta det ökande behovet och komma tillrätta med underanvändningen av kompetensutveckling måste fler parter ta sitt ansvar.

– Vi vill se lösningar i flera olika delar, säger Martin Wästfelt. För det första ökade skyldigheter för arbetsgivaren att faktiskt genomföra kompetensutveckling inom ramen för anställningen. För det andra, ett starkare omställningssystem med möjlighet till stöd och råd under hela anställningen. Och för det tredje, reella möjligheter att kunna vara studieledig mitt i livet, kanske utbilda sig på halvfart under ett år för att på så sätt kunna gå vidare i yrket eller byta karriär .

Om undersökningen

”Arbetsmiljö och kompetensutveckling under covid-19 perioden 2020” bygger på en undersökning som har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen i juni/juli 2020. Totalt deltog 2057 personer i undersökningen. De som svarat är tjänstemän i privat sektor.

Resultat

  • Nära en av fem har under de senaste fem åren avstått från att söka jobb för att deras utbildning/ kompetens inte var tillräcklig.
  • En av tre upplever inte att arbetsgivaren har en övergripande plan för att säkra upp att medarbetarna har den kompetens som företaget/organisationen behöver.
  • Andelen som genomfört en kompetensutveckling de senaste tolv månaderna minskar med 6 procentenheter från 2019.
  • Sju av tio ser behov av att uppdatera sina kompetenser inom de närmsta två åren för att vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden.
  • 16 procent anser att Covid-19 pandemin hittills ökat deras behov av kompetensutveckling .

Pressjour

Funktion
Unionens pressjour för journalister