Antalet medarbetare som arbetar sig sjuka växer i Sverige. Framför allt märks de ökade sjuktalen bland unga, högpresterande kvinnor. Men de psykosociala orsakerna till sjukskrivningar ökar hos alla grupper av medarbetare.
Kostnaderna är stora för såväl arbetsgivare och samhället. För att inte tala om det personliga lidandet som är resultat av att vara sjukskriven en lång tid.
Det kan mycket väl vara du som ställs inför en situation där någon av dina nyckelmedarbetare blir sjuk och inte kommer till jobbet. Helt plötsligt har du förlorat en medarbetare som det vilar massor av jobb, ansvar, kunskap och kundkontakter på. Vad ska du göra? Vems är ansvaret? Hade du kunnat förebygga och förhindra detta?
Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder för att få bort eller minska risker för ohälsa och olycksfall i arbetet så att arbetsmiljön blir bra.
Som chef behöver du kontinuerligt uppdatera dina kunskaper om arbetsmiljöarbetet
Enligt AML (Arbetsmiljölagen) så ligger detta ansvar formellt på arbetsgivaren, det vill säga bolaget och bolagets styrelse. Ansvaret ska dock vara fördelat på de personer i verksamheten som har kompetens och möjlighet att göra de relevanta riskbedömningarna. Vanligt är därför att den som befordras till ett chefsjobb också får skriva på att hen tar på sig arbetsmiljöuppgifter för sin del av verksamheten. Det är alltså viktigt att du som chef har förstått vad detta ansvar innebär, och att du kontinuerligt uppdaterar dina kunskaper om arbetsmiljöarbetet.
Två bra källor är Unionens chefssida: Arbetsmiljöansvar för dig som chef och Arbetsmiljöverket
Om du har en tät relation till dina medarbetare, så har du också möjlighet att observera tidiga tecken på stress och utbrändhet. Medarbetarna själva brukar inte vara lika bra på att erkänna dessa tecken, eftersom de ofta är högpresterande individer som, ”dopade av endorfiner”, ligger högt på engagemangsskalan. Men var observant på följande tecken:
Om du misstänker att någon av dina medarbetare är på väg att bli utbränd eller drabbas av en stressrelaterad sjukdom är din första åtgärd att boka ett möte och ta ett allvarligt samtal med din medarbetare. Fråga hur hen upplever arbetssituationen, och berätta om vilka observationer du själv gjort och vilka farhågor du har.
Är det några arbetsuppgifter som du genast kan avlasta medarbetaren eller på annat sätt göra hens arbetsbelastning mer rimlig?
Eftersom det är vanligt att det är de högpresterande medarbetarna som drabbas mest, så måste du räkna med att du möts av förnekande och motstånd. ”Jag är visserligen lite trött och utarbetad just nu, men om bara sex veckor är ju det här projektet klart och då kommer allt att bli bra igen.” Det är vanligt att inte själv se sjukdomen förrän den blivit riktigt allvarlig.
Det är inte självklart att man ska komma tillbaka till exakt samma jobb som orsakade sjukdomen
De som drabbats av utbrändhet behöver professionell hjälp och stöd. Företagshälsovården har ofta de resurser som krävs, så se till att din medarbetare tidigt tar kontakt med dem. Kanske du behöver följa med medarbetaren dit för att hen ska förstå vikten av tidig rehabilitering.
Rehabilitering från utbrändhet tar många månader, inte sällan år. Den som blir utbränd kommer att behöva omdefiniera mycket som tidigare tagits för givet, både i jobbet och privat. Det är inte självklart att man ska komma tillbaka till exakt samma jobb som orsakade sjukdomen, utan det krävs i många fall att arbetsgivare och medarbetare samarbetar för att hitta en ny roll.
Det låter lite tråkigt, men det har praktiskt visat sig att det Systematiska arbetsmiljöarbetet (”SAM”) är det som ger reella resultat. SAM innebär att du behöver ha en plan för hur ni på företaget aktivt ska arbeta med att kartlägga, dokumentera, bedöma, åtgärda, och följa upp risker i verksamheten. Det gäller alla slags risker, fysiska såväl som psykologiska och sociala förhållanden, och det ska göras i samverkan med de fackliga organisationernas skyddsombud . Dessa riskbedömningar ska göras regelbundet, och inte minst viktigt att göra dem vid förändringar i verksamheten.
Här är en checklista på områden som du bör hålla koll på, eftersom de ofta är dessa som utlöser negativ stress:
I grunden handlar det både för dig själv och dina medarbetare, om att ha arbetsuppgifter som man klarar av och hinner med. Som känns meningsfulla och där man har visst eget inflytande över sitt arbete. Där man känner sig uppskattad och behövd.
Ett förebyggande arbetsmiljöarbete minimerar kostnaderna för verksamheten och bygger en attraktiv arbetsmiljö där dina medarbetare vill och kan leverera på topp
Det gäller att sova tillräckligt, för de flesta människor 7–9 timmer per natt. Det gäller att äta en varierad och nyttig kost, anpassad efter sin ålder och sin energiförbrukning. Det gäller att motionera och röra på sig för att hålla kroppen igång. Och det gäller att ha ett socialt liv både i jobbet och privat som stimulerar och stödjer. Allt detta är viktigt för dig och dina medarbetare att vara uppmärksamma på.
Det förebyggande arbetsmiljöarbetet som du som chef aktivt måste jobba med, gör att du minimerar kostnaderna för verksamheten och bygger en attraktiv arbetsmiljö där dina medarbetare vill och kan leverera på topp. Utan att bli sjuka. Och du kommer dessutom att lättare kunna attrahera nya, duktiga medarbetare när du behöver.
Anders Kinding, Ledarskapskonsult och författare
