Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Annika, Mirjam och Nicklas pratar om vad som finns att lära från att som chef själv ha blivit utbränd.
Chefer måste arbeta proaktivt
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
Varför aktivt chefskap?
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Svårigheter med distansarbete
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Energi & glädje: Personen uttrycker “inget är roligt längre”, tappar intresse för uppgifter eller socialt sammanhang.
Gränser som eroderar: Övertid normaliseras, “jag ska bara…” blir standard, semestrar och pauser skjuts på framtiden.
Kognitivt brus: Ovanligt många missar i enkla uppgifter, svårt att prioritera, hoppar mellan saker utan att avsluta.
Prestation som svajar: Plötsliga dippar, ökade fel eller prokrastinering — se det som en signal om ohälsa, inte bara “låg disciplin”.
Relationssignaler: Tillbakadragande, minskad respons, eller ovanlig irritabilitet i möten och chattar.
Korttidsfrånvaro: Långvarig stress leder till ett nedsatt immunförsvar vilket ofta resulterar i korttidsfrånvaro.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Irritabilitet & missnöje: Återkommande friktion i samarbeten, suckar i möten och små konflikter som lätt eskalerar.
Starka känslolägen: Snabba svängningar mellan ilska och sorg; “det brister” över till synes små saker.
Syndabockstänk: Fokus på att hitta vem som gjort fel snarare än att lösa problemet; “vems är felet?” blir standardfrågan.
Initiativtapp & cynism: Färre egna förslag, “det spelar ingen roll”-attityd och negativt prat om arbetsgivaren.
Kränkande beteenden: Tecken på mobbning, diskriminering eller trakasserier—skämt på andras bekostnad normaliseras.
Riskbeteenden: “Det löser sig”-chanstagning, genvägar och säkerhetsrutiner som hoppas över—ökar olycksrisken.
Skadligt bruk: Alkohol, läkemedel eller droger används för att “orka” eller varva ned; från enstaka tillfällen till mönster.
Rama in uppdraget: Tydliggör mål, prioritering och vad som kan vänta. Säg vad som ska bort när något nytt ska in. Stöd finns i föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Normalisera tidiga flaggor: Belöna den som säger “det blir för mycket” — behandla det som professionell riskrapportering.
Använd rätt stöd tidigt: Koppla på HR och företagshälsovård innan sjukskrivning. Låt experterna hjälpa till med bedömning och anpassning.
Skydda fokus i miljön: Skapa tysta zoner, mötesdisciplin och pauser. Ingen ska behöva “gå hem för att kunna koncentrera sig.”
Gå före själv: Visa din egen gränssättning (paus, hemgång, fokusblock). Det du gör väger tyngre än det du säger. Självklart gäller samma för dig som chef – även du behöver rätt förutsättningar och en rimlig arbetsbelastning.
Varsel och omorganisation? Så leder du ditt team genom svåra perioder
Att vara chef när allt går bra är en sak. Den verkliga prövningen kommer när organisationen ska förändras, ekonomin pressas och kollegor riskerar att förlora sina jobb. Hur håller man ihop teamet när osäkerheten växer? Och hur transparent kan man vara som ledare?
Dag Bremberg, Nicklas Hermansson och Ann-Charlotte Baudin.
I det här avsnittet av Jobblivet pratar ledaren Ann-Charlotte Baudin och Unionens
ombudsman
Dag Bremberg om hur chefer kan navigera när verksamheten måste förändras.
Ann-Charlotte arbetar med tillväxt och att vända företag från minus till plus. I sådana situationer blir ledarskapet extra synligt.
”När det är tuffare tider blir jag mer närvarande. Jag checkar in oftare, lyssnar mer och försöker fånga upp stämningar och beteendeförändringar i teamet”, säger hon.
Lyft blicken när det blåser
När organisationer hamnar i motvind är det lätt att fastna i akuta problem. Ann-Charlotte menar att chefens viktigaste uppgift då är att hjälpa teamet att se helheten.
Det handlar om att tydliggöra nuläget och riktningen framåt. Var står vi i dag? Vart ska vi? Vad hindrar oss från att komma dit?
När utmaningen blir konkret och hanterbar minskar känslan av kaos. Enligt Ann-Charlotte kan korta, strukturerade workshops vara ett effektivt sätt att samla teamet kring lösningar.
”Om alla får bidra med sina idéer hittar man ofta vägar framåt som inte hade kommit upp annars.”
Synliggör de små framstegen
I svåra perioder är motivationen sällan konstant. Därför behöver chefer visa att arbetet faktiskt leder framåt genom att uppmärksamma alla framsteg. När teamet ser att insatserna ger resultat stärks tron på att förändringen går att genomföra.
Ett annat viktigt verktyg är prioritering. När resurserna är begränsade behöver fokus vara tydligt.
”Färre saker, men viktigare saker,” som hon uttrycker det.
När oro sprider sig i organisationen
När en omorganisation diskuteras uppstår ofta frågor och oro. I det läget menar både Ann-Charlotte och Dag att chefens närvaro är avgörande. Att vara tillgänglig, förklara processen och svara på frågor – även när alla svar inte finns ännu – kan göra stor skillnad.
”Det viktigaste är att inte försvinna”, säger Ann-Charlotte. ”Var synlig. Ta några extra varv. Visa att människor kan komma till dig.”
Dag Bremberg lyfter samtidigt att tydlig kommunikation är avgörande. Om förändringen upplevs som något som ”kommer uppifrån” utan dialog riskerar missnöjet att växa.
”Det är då korridorsnacket tar över. Och det kan bli väldigt kostsamt för organisationen,” säger han.
Lojalitet i rollen som chef
För mellanchefer kan omorganisationer vara särskilt svåra. De ska förmedla beslut som de kanske inte själva varit med och fattat. Dag menar att det värsta man kan göra är att försöka distansera sig från beslutet inför teamet. Att signalera att man själv egentligen tycker att förändringen är fel skapar snabbt förvirring och misstro.
”Som chef måste du vara lojal med beslutet. Annars behöver någon annan hålla i kommunikationen.”
Förändring är det nya normala
I en omvärld där teknik, marknader och affärsmodeller förändras snabbt blir organisationsförändringar allt vanligare. Ann-Charlotte beskriver arbetslivet som ”never normal”.
För chefer innebär det att bygga organisationer som är mer flexibla – och team som klarar förändring bättre. När riktningen är tydlig, dialogen öppen och människor känner sig delaktiga blir även svåra perioder lättare att ta sig igenom tillsammans.
Som medlem i Unionen Chef får du särskilda förmåner, kurser, verktyg, rådgivning via Chefslinjen, inspiration och mycket mer. Är du redan medlem i Unionen kan du uppdatera medlemskapet utan att det kostar något extra.