En medlem fick sin provanställning avslutad omedelbart – bara minuter efter att hennes chef fått veta att hon kontaktat Unionen för hjälp att få ut sin lön. Därför stämmer nu Unionen företaget - för tionde gången på tre år.
Efter att ha jobbat på i ett par månader på ett företag - utan att få ut någon lön - vände sig en medlem till Unionen, precis som man bör göra. Då reagerade arbetsgivaren: genom att säga upp henne per mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”.
Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för den tid någon arbetat, konstaterar Unionens förbundsjurist Franziska Brüggemann, som nu driver medlemmens ärende till tingsrätten både för utebliven lön och för att uppsägningen kan vara ett brott mot föreningsrätten.
"Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet", säger hon till Unionens medlemstidning Kollega.
Utöver föreningsrättskränkning stämmer Unionen även företaget för brott mot Las, lagen om anställningsskydd . Arbetsgivaren var nämligen skyldig att varsla både arbetstagaren och facket två veckor i förväg – något som inte skedde.
Men det är inte första gången den arbetsgivaren kallas till rätten. Inte mindre än tio gånger under de senaste tre åren har Unionen stämt samma företag och ett annat företag med samma ägare, för utebliven lön och ersättning. Ägaren har flera konkurser bakom sig. Hur många gånger till ska det behöva göras?
Malin Wulkan är chefsjurist på Unionen:
"Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget", säger hon till Kollega.
Unionen kräver nu 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet, samt ersättning till medlemmen för utebliven lön och semesterersättning .
Nästa artikel
Restaurangchefen, som också var medlem i Unionen, hade jobbat några månader på sin nya arbetsplats när hen blev sjuk och fick lov att sjukskriva sig, några kortare perioder i omgångar, under hösten.
Hen fick ingen sjuklön under sjukskrivningen - och ingen annan lön heller.
I november sa hen upp sig, fortfarande utan att ha fått ut sin lön. Då menade arbetsgivaren att de kunde kvitta löneskulden mot de vinflaskor restaurangchefen skulle ha plockat på sig under tiden som anställd. En grundlös anklagelse, menar restaurangchefen.
Företaget hade inte heller följt lagen, innan de beslöt ”kvitta” löneskulden. Enligt paragraferna tre och fyra i kvittningslagen krävs ett förbehållsbelopp från Kronofogdemyndigheten (läs mer nedan). Det hade inte fullföljts här.
- Arbetsgivaren har utan grund påstått att medlemmen tillgripit vinflaskor till ett mycket stort värde. Medlemmen förnekar detta, konstaterar Unionens förbundsjurist Carl Siljehamre och fortsätter:
- Förutsättningarna för kvittning av lön, som dessutom i övrigt är ytterst begränsade, är inte heller uppfyllda.
Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på skadestånd för brott mot kvittningslagen och ersättning för utebliven lön, sjuklön samt utebliven semesterersättning .
Första paragrafen i lagen om sjuklön lyder:
”En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).”
Kvittningslagen, eller lag om arbetsgivares kvittningsrätt som den egentligen heter, utgör ett slags ramverk för i vilka fall det är godkänt för arbetsgivaren att göra avdrag på en anställds lön för att täcka olika oförutsedda kostnader.
I korthet gäller detta:
När du slutar din anställning ska du ha semesterersättning för semesterdagar som du har tjänat in, men inte har tagit ut.
