När de anställda på en tandläkarklinik tillsammans framförde krav på bättre arbetstider och modernare utrustning svarade arbetsgivaren med att avskeda initiativtagaren. Så kan man inte göra, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren i tingsrätten.
När personalen på en tandläkarklinik uppmanades att jobba längre pass - längre än åtta timmar om dagen - och ta emot ännu fler patienter gick en grupp anställda samman och framförde krav på rimligare arbetstider. De bad även om att få jobba med modernare utrustning.
Kort därefter avskedades en av initiativtagarna till gruppen - en tandsköterska som också var medlem i Unionen och därför kunde få förbundets stöd i processen.
Avskedandet saknar saklig grund menar Unionens förbundsjurist som nu stämt kliniken för brott mot lagen om anställningsskydd (Las). Tandsköterskan har skött sitt arbete korrekt och inte agerat på något sätt som kunde skada arbetsgivaren, understryks i stämningsansökan.
Arbetsgivaren har tidigare hävdat att tandsköterskan brutit mot tystnadsplikten genom att sprida känslig information i en sms-grupp, men enligt Unionen finns det inga belägg för detta.
Förbundet kräver därför 190 000 kronor i allmänt skadestånd samt att avskedandet ogiltigförklaras.
Lagen om anställningsskydd
skyddar arbetstagare som blir uppsagda eller avskedade. Den innehåller regler om anställningsformer och om uppsägning. Vissa delar av LAS är tvingande och de går inte att ändra genom avtal.
Andra delar kan kompletteras och ersättas med
kollektivavtal
, till exempel när det gäller uppsägningstider och turordningsregler.
Läs om fler lagar inom arbetsrätten här.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
