Många uppgifter ingår inte i någons arbetsbeskrivning. Ändå blir de gjorda. Så vem gör dem? Främst kvinnor, har det visat sig. Problemet är att det sinkar deras karriärer. Så hur kan du som chef göra upp med det här en gång för alla? Unionen tipsar!
Publicerad 25 jan. 2023
Det finns en berättelse om att gör det själv-tänket är så starkt i Sverige att till och med statsministern plockar i diskmaskinen på kontoret. Om Ulf Kristersson faktiskt gör det vill vi låta vara osagt. Vad vi vet är att verkligheten ser ganska annorlunda ut. Alla tar inte hand om sin egen kaffekopp, vattnar blommorna på kontoret eller ser till att det finns finfika när Lisa fyller 40. Det är i realiteten ofta en liten grupp kvinnor som fixar dessa saker. Trevligt, kan tyckas, men dessa uppgifter kan uppta mycket av deras arbetstid, samtidigt som de varken lönesätts eller ger din karriär en boost.
– Som chef är det ditt ansvar att fördela arbetet på ett rättvist sätt. Om det här är uppgifter som ligger på ”alla” är det viktigt att de inte landar på några få personer, som därmed får det stressigt att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, säger Peter Tai, jämställdhetsexpert på Unionen.
Peter Tai uppmanar också chefer att inte blunda för problemet.
– Det är visserligen bekvämare, för när du tar i frågan och säger att det här är allas ansvar, kan det initialt bli obehaglig stämning. När den medelålders mannen, som anser att hans jobb är viktigast, plötsligt också ska plocka disk eller föra protokoll får du räkna med protester.
Svårt att få grepp om vad som faktiskt görs? Här är tips på hur du kan lyfta fram det osynliga arbetet i ljuset, för att sedan fördela det jämnare.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
