Många uppgifter ingår inte i någons arbetsbeskrivning. Ändå blir de gjorda. Så vem gör dem? Främst kvinnor, har det visat sig. Problemet är att det sinkar deras karriärer. Så hur kan du som chef göra upp med det här en gång för alla? Unionen tipsar!
Publicerad 25 jan. 2023
Det finns en berättelse om att gör det själv-tänket är så starkt i Sverige att till och med statsministern plockar i diskmaskinen på kontoret. Om Ulf Kristersson faktiskt gör det vill vi låta vara osagt. Vad vi vet är att verkligheten ser ganska annorlunda ut. Alla tar inte hand om sin egen kaffekopp, vattnar blommorna på kontoret eller ser till att det finns finfika när Lisa fyller 40. Det är i realiteten ofta en liten grupp kvinnor som fixar dessa saker. Trevligt, kan tyckas, men dessa uppgifter kan uppta mycket av deras arbetstid, samtidigt som de varken lönesätts eller ger din karriär en boost.
– Som chef är det ditt ansvar att fördela arbetet på ett rättvist sätt. Om det här är uppgifter som ligger på ”alla” är det viktigt att de inte landar på några få personer, som därmed får det stressigt att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, säger Peter Tai, jämställdhetsexpert på Unionen.
Peter Tai uppmanar också chefer att inte blunda för problemet.
– Det är visserligen bekvämare, för när du tar i frågan och säger att det här är allas ansvar, kan det initialt bli obehaglig stämning. När den medelålders mannen, som anser att hans jobb är viktigast, plötsligt också ska plocka disk eller föra protokoll får du räkna med protester.
Svårt att få grepp om vad som faktiskt görs? Här är tips på hur du kan lyfta fram det osynliga arbetet i ljuset, för att sedan fördela det jämnare.
Nästa artikel
Ett vanligt misstag är att se lönesamtalet som startpunkten. I själva verket är det slutpunkten på en dialog som borde ha pågått hela året. När prestation, mål och förväntningar följs upp löpande minskar risken för missförstånd. Då vet medarbetaren redan var hen står.
”Lönefrågorna är egentligen någonting som bör vara med under hela året”, säger Patrik Blomér, som har lång erfarenhet av chefspositioner inom försäljning och media, i Unionens podd Jobblivet.
Från känsla till saklighet
Många pratar om rättvisa löner, men rättvisa är subjektivt. Det som däremot går att skapa är saklighet. Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, lyfter vikten av struktur:
”Vill man undvika att lönen uppfattas som godtycklig, då behöver man jobba med saklig och systematisk lönesättning.”
Det handlar om tydliga kriterier, uppföljning och en lönepolicy som faktiskt används, inte bara finns på papper.
Undvik överraskningar
Det som oftast skapar frustration är inte nivån på lönen, utan glappet mellan förväntan och utfall. Om en medarbetare får höra att allt fungerar bra, men möts av en låg ökning, uppstår en krock.
”Det (nivån på löneökningen) ska inte komma som en överraskning”, menar Ia Hamn.
Här blir chefens roll avgörande. Att vara tydlig, även när det är obekvämt, är en förutsättning för att kunna motivera lönen.
Lön som förtroendefråga
Det finns tendenser som visar att allt fler medarbetare talar öppet och jämför sina löner, vilket ökar kraven på transparens från ledningen. För chefer blir det alltså ännu viktigare att tydligt kunna motivera varför någon får den lön den får.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare.
