När kollektivavtalen - som till stora delar styr dina anställningsvillkor - ska omförhandlas med arbetsgivarna så kallas det avtalsrörelse. Unionen tecknar över 80 kollektivavtal med unika och anpassade villkor för olika branscher i arbetslivet.
Över 99 procent av Unionens medlemmar som omfattas av ett kollektivavtal har fått nya omförhandlade avtal i avtalsrörelsen 2020. Det återstår fortfarande några avtalsområden men för en majoritet går nu fokus över till att villkoren i de nya avtalen blir verklighet. Läs mer här.
Här är de avtal som hittills är klara i avtalsrörelsen 2020: (varje avtal är länkat till avtalssidan där det finns mer info bakom rubriken "Avtalsnytt - kortare nyheter om ditt kollektivavtal )
Biltrafikens Arbetsgivareförbund supplement Trafikskolor, Sveriges Bussföretag Trafikavtalet, Sveriges Bussföretag supplement Keolis Sverige AB, Sveriges Bussföretag supplement Merresor AB, Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sveriges Hamnar samt Svenska Flygbranschen Tjänstemannaavtalet för transportbranschen (ej kabin)
Osäker på vilket avtal du omfattas av? Här kan du hitta ditt kollektivavtal:
I Unionens podd - Studio Unionen - är det i det senaste avsnittet fokus på det avtal som Facken inom industrin har tecknat. Det som också kallas märket och är normerande för avtalsrörelsen på svensk arbetsmarknad.
Unionen jobbar för att du och alla andra medlemmar ska få så bra villkor som möjligt vad gäller lön, jämställdhet, flexpension och så vidare. Vi tog ansvar i kris och pausade förhandlingarna i våras. Nu är förutsättningarna annorlunda och det är dags för en rimlig löneökning! Och det här är en gemensam fråga. Unionen har 700 000 medlemmar, så tillsammans är vi en kraft att räkna med. Om vi står upp för varandra. Och ställer upp för varandra.
Så: Jag står upp för schyssta villkor. Har du ställt dig upp?
#avtal2020 #jagstårupp
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt kommenterar förhandlingarna om nya kollektivavtal som nu återupptas efter en paus från i våras.
När fackförbund och arbetsgivare ska komma överens om nya löner under en avtalsperiod är det den internationellt konkurrensutsatta industrin som är först ut. Den nivån på löneökningar som parterna enas om i industrin sätter märket för övriga branscher att hålla sig till. Läs mer om hur och varför "märket" är avgörande för svensk lönebildning på sidan alltommarket.se. Där hittar du även svar på frågorna:
Målet med 2020 års avtalsrörelse är att det ska bli mer pengar i plånboken och mer pengar ska betalas in till Flexpension. De gemensamma krav Unionen kommer driva på hela industriområdet är bland annat:
Du kan läsa mer om de gemensamma kraven inom industrin här.
Merparten av avtalen inom industrin löper ut sista mars 2020 och målet är att ha nya avtal på plats innan dess. Här hittar du branschdelegationerna och de branschspecifika krav som hittills har tagits fram.
Du kan följa avtalsrörelsen här på avtalswebben.
Under 2020 går de flesta av Unionens kollektivavtal ut, och det innebär att nya avtal ska förhandlas fram där dina anställningsvillkor ska försvaras och förbättras. Här kan du läsa mer om inom vilka områden vi fokuserar och så småningom formulerar våra krav i avtalsrörelsen. Varje område grundar sig på Unionens gemensamma politik.
Exempel på vad Unionen tycker är viktigt när det gäller lön och lönebildning . Du kan också läsa mer i Unionens lönepolitiska plattform.
För att skapa möjlighet till balans i arbetslivet tycker Unionen bland annat att detta är viktigt. Du kan också läsa mer i Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform.
Det behövs bättre förutsättningar för återhämtning. I föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö* nämns exempel på risker med arbetstidens förläggning i form av förväntningar på att vara ständigt nåbar.
*Fakta OSA
Mycket av det som innefattar arbetsmiljöfrågor regleras till stor del i lag och föreskrifter och inte i våra kollektivavtal. Därför är vår främsta uppgift ofta att säkerställa kännedom om detta och jobba för efterlevnad. Till exempel har vi sedan den 31 mars 2016 en föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Syftet med föreskriften är att göra det tydligare vad som förväntas av din arbetsgivare i frågor som till exempel tydlighet kring arbetsuppgifter du ska utföra, vad du ska prioritera när tillgänglig tid inte räcker till och var du kan få stöd om du behöver. Föreskrifterna säger också att chefer ska ha kunskaper om hur man hanterar och förebygger ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
Det här tycker Unionen exempelvis är viktigt för ett utvecklande arbetsliv. Du kan också läsa mer i Unionens politiska plattform för kompetensutveckling.
Vi behöver en arbetsmarknad med goda möjligheter för de som vill byta jobb, inte bara när man måste, utan med en hög grad av frivillig rörlighet. I de fall arbetsuppgifter förändras helt eller försvinner behövs en omställning som fungerar så effektivt, bra och smidigt som möjligt.
*Fakta Flexpension
Sedan 2017 omfattas 99,6% av Unionens medlemmar med kollektivavtal av det vi kallar flexpension. Det innebär att arbetsgivare betalar in mer pengar till din tjänstepension och att du får en förstärkt möjlighet att gå ned i tid mot slutet av arbetslivet. Det är en gemensam ambition att flexpensionpremien ska byggas ut till totalt 2 % utöver nuvarande tjänstepensionsavsättningar och där har vi kommit olika långt i olika avtal. Premienivån byggs ut stegvis och är en av de sakerna som bestäms under de kommande centrala avtalsförhandlingarna. Läs mer om flexpension.
Det här tycker Unionen utgör förutsättningar för jämställdhet och mångfald i arbetslivet.
Utöver att utveckla kollektivavtalen görs ett brett arbete på området. Till exempel genom opinionsbildning och kampanjer, politisk påverkan för att få till politiska beslut eller lagstiftning som förbättrar arbetslivet utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och även samverkan genom olika branschinitiativ.
Förenklat består avtalsrörelsen av fyra olika faser i arbetet med att få fram nya kollektivavtal .
Varje avtalsrörelse börjar med en insamlingsfas där synpunkter, åsikter och medskick inför förhandlingarna samlas in från medlemmar och förtroendevalda. Det är i denna fas vi diskuterar vad som är viktigast att driva utifrån vad som redan fungerar i respektive avtal, vilka behov som finns och vilka förändringar och förbättringar vi har behov av i olika branscher.
Förutom avtalskonferenser diskuteras avtalsfrågor på arbetsplatser, det genomförs enkäter bland förtroendevalda och vi samlar in åsikter från medlemmar via unionen.se. Det gemensamma resultatet ligger sedan till grund för det inriktningsbeslut som fattas på Förbundsrådet den 17-18 juni.
I denna fas är det branschdelegationernas (förtroendevalda medlemmar som är valda) uppgift att omvandla det övergripande inriktningsbeslutet till branschspecifika krav anpassat till respektive avtalsområde och även hantera och prioritera bland andra aktuella behov i branschen när det gäller avtalskrav.
I formuleringsfasen förs dialog och samarbete med andra fackliga organisationer och när kraven är formulerade är det förbundsstyrelsen som fastställer avtalskraven.
Förhandlingsfasen inleds med kravväxling, det vill säga vi lämnar över våra krav till respektive arbetsgivarorganisation och vi får samtidigt deras krav på vilka förändringar de vill göra. Efter detta sätts förhandlingarna igång och branschdelegationerna utgör förhandlingsdelegation till förhandlingsledaren och som slutligen rekommenderar förbundsstyrelsen att anta eller förkasta avtalsförslag.
När avtalet är påskrivet och klart är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, lokala löneförhandlingar ska genomföras till exempel och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns