Avtal 2020

Målet med 2020 års avtalsrörelse är att det ska bli mer pengar i plånboken och mer pengar ska betalas in till Flexpension. De gemensamma krav Unionen kommer driva på hela industriområdet är bland annat:

• 3,0% löneökningsnivå samt lägsta löneökning om 530 kronor.
• Fortsatt avsättning till flexpension
• Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering
• Krav på att det upprättas en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra negativa effekter till följd av frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet.

Du kan läsa mer om de gemensamma kraven inom industrin här.

Merparten av avtalen inom industrin löper ut sista mars 2020 och målet är att ha nya avtal på plats innan dess. Här hittar du branschdelegationerna och de branschspecifika krav som hittills har tagits fram.

Du kan följa avtalsrörelsen här på avtalswebben.

Unionens konjunkturprognos: svensk industri oväntat stark

– Det finns ingenting som talar för att vi borde ha lägre löneökningstakt än vad vi fick i förra avtalsrörelsen, om man tittar på långsiktiga faktorer som svensk konkurrenskraft och kostnadsläget i Sverige.

Det säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, i samband med att förbundets konjunkturrapport presenterades på torsdagen. Läs mer om konjunkturrapporten och Katarinas kommentarer. 

3 % löneökning och mer till flexpension 

Den 4 november presenterade Facken inom industrin sina gemensamma krav inför 2020 års avtalsrörelse. De gemensamma kraven är bland annat:

• 3,0% löneökningsnivå samt lägsta löneökning om 530 kronor - löneökningar på en långsiktigt hållbar nivå kräver att konkurrenskraft och inflationsmål beaktas vilket görs i ställt krav.
• Fortsatt avsättning till flexpension/deltidspension
• Åtgärder för minskade arbetsskador och förbättrad rehabilitering
• Krav på att det upprättas en handlingsplan där det kartläggs vilka åtgärder som ska göras för att förhindra negativa effekter till följd av frånvaro från arbete på grund av föräldraledighet.

Läs mer om de gemensamma avtalskraven i pressmeddelandet från Facken inom industrin. (I Facken inom industrin ingår Unionen, Sveriges Ingenjörer, If Metall, GS och Livsmedelsarbetareförbundet)

"Syna arbetsgivarnas krav på lägre löneökningar"

Arbetsgivarna ropar just nu högt om kommande lågkonjunktur och lägre löneökningar i vårens avtalsrörelse. Den som ropar högst har dock inte alltid rätt och det är dags att titta närmre på vad som ligger bakom arbetsgivarnas krav. Läs Unionens chefsekonom Katarina Lundahls inlägg på Unionen Opinion.

"Svenskt Näringsliv skyller på konjunkturen - fast svensk industri står stark"

Nu har Svenskt Näringsliv presenterat sin syn på de ekonomiska förutsättningarna för avtalsrörelsen. Det är en dyster läsning om att konkurrenskraften utvecklats svagt och att framtiden är fylld av risker. Vi håller inte med: svensk industri står i de flesta avseenden stark. Läs Unionens chefsekonom Katarina Lundahls inlägg på Unionen Opinion.

Hur går det för svensk ekonomi?

Läget för svensk industri och ekonomi och även den internationella konjunkturen påverkar förutsättningarna för avtalsrörelsen. Ofta är arbetsgivarna och fackförbunden inte helt överens om hur läget är. Här kan du läsa mer om Unionens chefsekonom Katarina Lundahl syn på de ekonomiska förutsättningarna (Hur dåligt går det egentligen?) inför avtal 2020 på Unionen Opinion.

Uppstart – nu ska avtalskraven branschanpassas

I slutet av augusti samlades alla delegationsledamöter, förhandlingsledare, delegationsansvariga och delegationssekreterare till delegationsuppstart.

Därmed är det vi kallar formuleringsfasen i avtalsrörelsen igång. Det innebär att det är nu arbetet med att omvandla det övergripande inriktningsbeslutet (se nedan) och andra aktuella behov till branschspecifika krav anpassat till respektive avtalsområde sätter igång.

Här på sidorna om avtal 2020 kan du läsa mer om avtalsrörelsens olika faser och vilka de olika delegationerna är.

Inriktningsbeslut för avtalsrörelsen 2020

Inriktningsbeslutet - som det fattades beslut om på förbundsrådet det 18 juni - innebär att det nu finns en riktning och ramar för det arbete branschdelegationerna sätter igång med efter sommaren. Då ska det övergripande inriktningsbeslutet omvandlas till branschspecifika krav anpassat till respektive avtalsområde och delegationerna ska även hantera och prioritera bland andra aktuella behov i branschen när det gäller avtalskrav.

Löner & Ersättningar

• Fortsatt reallöneutveckling genom centrala avtal med siffersatta årliga löneökningar på arbetsplatserna och höjda lägsta löner.
• Tryggad individuell löneutveckling.
• Lönerevisioner på arbetsplatserna, med sakliga kriterier för lönesättning och löneökningar, som stödjer individens och verksamhetens utveckling. Med fackligt inflytande och möjlighet till individuell påverkan. 

Arbetstiderna & Arbetsmiljön

• Bättre arbetsmiljö, balans i livet och rätt till återhämtning utifrån de särskilda behoven på olika avtalsområden genom både avtal och systematiskt arbete.
• Bibehållen och/eller stärkt arbetstidsförkortning utifrån behoven på respektive avtalsområde. 

Utveckling & Trygghet

• Utveckla och säkerställa förutsättningarna för framtida anställningsbarhet genom ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete.
• Anpassning av kollektivavtalen till förändringar i pensionssystemet.
• Bra förutsättningar är grunden för det fackliga arbetet och åtgärder, i avtal eller partsgemensamt, behöver övervägas på alla avtalsområden.      

Jämställdhet & Mångfald

• Jämställda och inkluderande arbetsplatser genom att synliggöra, systematiskt förebygga och åtgärda förhållanden som innebär eller kan leda till ojämställdhet eller diskriminering.  ​

Pensionerna

• Ökade avsättningar till flexpension.​

Förbundsråd 17-18 juni 2019

Under Unionens förbundsråd, årsmötet, träffas förtroendevalda medlemmar under två dagar och diskuterar och fattar beslut om bl a frågor som påverkar avtalsrörelsen.

Ett huvudsyfte med mötet är bland annat att landa i det grundläggande och viktiga inriktningsbeslut som i sin tur ska ligga till grund för de branschvisa krav vi kommer ställa i avtalsrörelsen. Även ledamöter till de tretton branschdelegationer som ska branschanpassa inriktningsbeslutet ska utses.

Lön – Bra jobb ska löna sig

Exempel på vad Unionen tycker är viktigt när det gäller lön och lönebildning . Du kan också läsa mer i Unionens lönepolitiska plattform.

• En grundläggande del av att verka för fortsatt reallöneutveckling är att behålla vår lönebildningsmodell och låta den konkurrensutsatta industrin normera löneökningarna då modellen är bevisat framgångsrik och visat sig gynna både företag och anställda. Vi kan genom statistiken slå fast att en viktig förklaring till den stabilitet vi haft på arbetsmarknaden sedan mitten av 90-talet och, kanske ännu viktigare, till den goda reallöneutvecklingen som kommit hela arbetsmarknaden till del är just vår lönebildningsmodell.
• Utgångspunkten när det gäller lön är att alla anställda bidrar till verksamhetens utveckling och därmed ska ha del av löneökningsutrymmet. De centrala kollektivavtalens uppgift är att säkerställa en garanti genom bestämmelser om till exempel lägsta löner, löneökningar jämte allmänna anställningsvillkor.
• För Unionen är det självklart att anställda ska kunna se resultatet av arbetsprestation, kompetensutveckling och viljan att ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter i form av högre lön.
• Lönesättningen ska vara individuell, sakligt grundad, det ska finnas tydliga kriterier och lönen ska därmed uppfattas som rättvis. 
• Alla ska veta på vilka grunder lönen är satt och hur den kan påverkas och en viktig pusselbit för att uppnå detta är att ha fungerande utvecklings- och lönesamtal .
• I kommande avtalsrörelse vill Unionens se löneökningar som säkerställer att medarbetare får ta del av framgångar och produktivitetsutveckling . Samtidigt behöver ökningarna hålla en nivå som kan säkra företagens fortsatta konkurrenskraft.

Balans i arbetslivet – Arbetstid och arbetsmiljö

För att skapa möjlighet till balans i arbetslivet tycker Unionen bland annat att detta är viktigt. Du kan också läsa mer i Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform.

• En grundläggande förutsättning för ett gott arbets­liv är delaktighet och arbetsgemenskap.
• En viktig aspekt på området är att ha inflytande över arbetsuppgifternas utformning och möjlighet att inom vissa gränser påverka arbetst­idens förläggning. Den arbetstid vi ställer till förfogande utöver ordinarie arbetstid ska vara väl kompenserad och det lokala fackliga inflytandet över arbetstidsuttag och arbetsbelastning ska stärkas.
• För att uppnå en god arbetsmiljö krävs bland annat ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där arbetsgivare, anställda och valda arbetsmiljöombud samverkar.
• Vi behöver motverka stress och för hög arbetsbelastning. I dagens arbetsliv och arbetsorganisation skapar faktorer som för hög arbetsbelastning, otydlig­het i mandat, befogenheter och ansvar, slimmade organisationer, ständig tillgänglighet och otydligt ledarskap ökad risk för ohälsa. Arbetet riskerar att bli en för stor del av livet och det är ohållbart.

Det behövs bättre förutsättningar för åter­hämtning. I föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö* nämns exempel på risker med arbetstidens förläggning i form av förväntningar på att vara ständigt nåbar.

*Fakta OSA 

Mycket av det som innefattar arbetsmiljöfrågor regleras till stor del i lag och föreskrifter och inte i våra kollektivavtal. Därför är vår främsta uppgift ofta att säkerställa kännedom om detta och jobba för efterlevnad. Till exempel har vi sedan den 31 mars 2016 en föreskrift från Arbetsmiljö­verket om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Syftet med föreskriften är att göra det tydligare vad som förvän­tas av din arbetsgivare i frågor som till exempel tydlighet kring arbetsuppgifter du ska utföra, vad du ska prioritera när tillgänglig tid inte räcker till och var du kan få stöd om du behöver. Föreskrifterna säger också att chefer ska ha kunskaper om hur man hanterar och förebygger ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

Ett utvecklande arbetsliv – Kompetens, trygghet, pension

Det här tycker Unionen exempelvis är viktigt för ett utvecklande arbetsliv. Du kan också läsa mer i Unionens politiska plattform för kompetensutveckling.

• Fortsatt utbyggnad av flexpensionspremien*
• Bättre förutsättningar för yrkesverksamma att kompetensutvecklas. Ett livslångt lärande är en nödvändighet eftersom digitalisering, automatise­ring och globalisering förändrar arbetsmarknaden.
• Arbetsgivaren har ansvar för att alla medarbetare ges möjlighet att genomföra den kompetensutveck­ling som krävs för att möta både nuvarande och framtida kompetenskrav inom företaget/organi­sationen. Arbetsgivaren ska även skapa förutsätt­ningar för att den uppdaterade kompetensen tas till vara.
• Att ha regelbundna utvecklingssamtal och en indi­viduell utvecklingsplan som tar sikte på både pla­nering, genomförande och implementering av den uppdaterade kompetensen är en grundläggande del av processen.
• Det är viktigt med stabila former för anställning och Unionens ståndpunkt är att tillsvidareanställning är utgångspunk­ten. Det behöver vara tydligt reglerat under vilka förutsättningar former av tidsbegrän­sade anställningar kan ske.

Vi behöver en arbetsmarknad med goda möjligheter för de som vill byta jobb, inte bara när man måste, utan med en hög grad av frivillig rörlighet. I de fall arbetsuppgifter förändras helt eller försvinner behövs en omställning som fungerar så effektivt, bra och smidigt som möjligt.

*Fakta Flexpension

Sedan 2017 omfattas 99,6% av Unionens medlemmar med kollektivavtal av det vi kallar flexpension. Det innebär att arbetsgivare betalar in mer pengar till din tjänstepension och att du får en förstärkt möjlighet att gå ned i tid mot slutet av arbetslivet. Det är en gemensam ambition att flexpensionpremien ska byggas ut till totalt 2 % utöver nuvarande tjänstepensionsavsättningar och där har vi kommit olika långt i olika avtal. Premienivån byggs ut stegvis och är en av de sakerna som bestäms under de kommande centrala avtalsförhandlingarna. Här kan du läsa mer om flexpension.

Jämställdhet och mångfald - Ett arbetsliv för alla

Det här tycker Unionen utgör förutsättningar för jämställdhet och mångfald i arbetslivet. 

• Ett arbetsliv där alla har lika möjligheter och rättig­heter, kan och får arbeta och utvecklas till sin fulla potential utan att hindras av stereotypa normer, föreställningar och traditioner.
• En viktig sakfråga i sammanhanget är att förekom­sten av diskriminerande eller omotiverade löne­skillnader ska undanröjas. En årlig lönekartlägg­ning och analys är ett bra och viktigt verktyg för att uppmärksamma löneskillnader på arbetsplatsen.
• Långsiktigt behöver vi verka för att skapa normer, värderingar och praxis som bidrar till likvärdiga möjligheter gällande yrkesval, utveckling och kar­riär.
• Unionens arbete med jämställdhet och mångfald är omfattande och sker på flera olika nivåer. Ett exem­pel på en fråga som Unionen tidigare drivit igenom i kollektivavtalen är frågan om föräldralön , det vill säga de extra pengar du som är föräldraledig får via kollektivavtalet.
• Som småbarnsförälder är det viktigt att inte halka efter när det gäller lön eller kompetensutveckling vid föräldraledighet och det behöver säkerställas.

Utöver att utveckla kollektivavtalen görs ett brett arbete på området. Till exempel genom opinionsbildning och kampanjer, politisk påverkan för att få till politiska beslut eller lagstiftning som förbättrar arbets­livet utifrån ett jämställdhets- och mångfalds­perspektiv och även samverkan genom olika branschinitiativ.

Varje avtalsrörelse börjar med en insamlingsfas där synpunkter, åsikter och medskick inför förhandlingarna samlas in från medlemmar och förtroendevalda. Det är i denna fas vi diskuterar vad som är viktigast att driva utifrån vad som redan fungerar i respektive avtal, vilka behov som finns och vilka förändringar och förbättringar vi har behov av i olika branscher. Förutom avtalskonferenser diskuteras avtalsfrågor på arbetsplatser, det genomförs enkäter bland förtroendevalda och vi samlar in åsikter från medlemmar via unionen.se. Det gemensamma resultatet ligger sedan till grund för det inriktningsbeslut som fattas på Förbundsrådet den 17-18 juni.

I denna fas är det branschdelegationernas* uppgift att omvandla det övergripande inriktningsbeslutet till branschspecifika krav anpassat till respektive avtalsområde och även hantera och prioritera bland andra aktuella behov i branschen när det gäller avtalskrav. I formuleringsfasen förs dialog och samarbete med andra fackliga organisationer och när kraven är formulerade är det förbundsstyrelsen som fastställer avtalskraven.

När avtalet är påskrivet och klart är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, lokala löneförhandlingar ska genomföras till exempel och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.