Den snabba samhällsutvecklingen kräver ny kompetens. Med den så kallade trygghetsöverenskommelsen, även kallad las-förhandlingen, finns nu en gemensam linje för att du ska få bra ekonomiska möjligheter och tid att fortsätta att uppgradera din kompetens genom arbetslivet.
Behovet av att hänga med och kontinuerligt utveckla sina kunskaper blir större och större. Vi ser bland annat hur digitaliseringen ställer nya kunskapskrav och automatiseringen gör att vissa yrken är på väg bort och nya växer fram. Vi ser också hur klimatkrisen kräver ett nytt tänk och högre krav på flera arbetsplatser, vilket kräver ny kompetens.
För dig som vill fortsätta att utveckla din kompetens och växa i arbetslivet finns stora fördelar med trygghetsöverenskommelsen:
Det nya studiestödet och övriga delar i trygghetsöverenskommelsen har förhandlats fram mellan Unionen och flera andra fackförbund tillsammans med arbetsgivarsidans Svenskt Näringsliv. Överenskommelsen träffades i oktober 2020 och har nu lämnats över till regeringen för att nödvändiga lagändringar och ekonomiska förutsättningar ska falla på plats. Unionen bedömer att överenskommelsen kan bli verklighet under 2022.
Unionen gick i början av 2019 - genom PTK där Unionen ingår - in i en förhandling tillsammans med Svenskt Näringsliv och LO i syfte att förbättra anställningstryggheten för privatanställda tjänstemän . Sedan oktober 2020 finns ett förhandlingsresultat och en överenskommelse.
Sammantaget utgör överenskommelsen ett mycket kraftfullt och historiskt paket som svarar upp mot yrkesverksammas behov. Parternas bedömning är också att den ger ett betydande bidrag till rörligheten och kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden.
Hela överenskommelsen kan du läsa på PTK:s webbsida.
Trygghetsöverenskommelse innebär att parterna står bakom att ett nytt offentligt studiestöd införs för etablerade på arbetsmarknaden. För att avtalet slutligen ska antas krävs att regeringen och riksdagen nu genomför de lagändringar och avsätter de resurser som kommer att krävas.
Stödet är kopplat till den minskade inkomsten under studieledigheten. För den som är arbetslös är det kopplat till tidigare lön.
Studiestödet består av ett bidrag som ersätter 80 procent av inkomster upp till 25 000 konor i månaden, vilket som mest ger 20 000 kronor per månad. Det kan jämföras med bidraget i befintligt studiemedel på 3 500 kronor per månad. Ett lån kan tas i samma omfattning som i befintligt studiemedel, upp till drygt 12 000 kronor per månad. Totalt går det att få ut 32 000 kronor i månaden.
Om du omfattas av kollektivavtal på din arbetsplats får dessutom ta del av ett kompletterande studiestöd. Ett kompletterande studiestöd fyller på det nya offentliga studiestödets bidragsdel upp till 80 procent av inkomsten vid löner upp till 30 600 kronor i månaden. Vid högre löner än så fyller det kompletterande stödet på upp till 65 procent av inkomsten upp till ett tak på 66 800 krononor i månaden. Totalt ger det offentliga studiestödets bidragsdel och det kompletterande studiestödet som mest 43 400 kronor i månaden.
Även med det kompletterande studiestödet kan du ta ett studielån på upp till 12 000 kronor i månaden för att nå upp till 80 procent av din inkomst.
Alla anställda på arbetsmarknaden, som har arbetat i minst 8 år från 19 års ålder omfattas av stödet.
Stödet ges i upp till 220 studiedagar, vilket motsvarar två terminer på heltid. Det kan tas ut i block på minst fem studiedagar, som kan spridas ut under maximalt fem veckor. Den minsta studietakten är därmed 20 procent, eller en dag i veckan, vilket gör det mer flexibelt än nuvarande studiemedel där kravet är studier på minst 50 procent i minst tre sammanhängande veckor. Stödet är därmed lätt att kombinera med deltidsarbete.
Individen kan få ytterligare 110 dagar efter 15 år. Totalt går det under ett arbetsliv att få 330 studiedagar.
Arbetslösa tjänstemän kan även få ett annat något lägre studiestöd, TRR studiersättning, i maximalt två år tillsammans med kompletterande studiestöd.
Parternas överenskommelse ligger nu till grund för det fortsatta arbetet där riksdag och regering behöver genomföra lagstiftning i linje med överenskommelsen.
De nödvändiga lagändringarna omfattar bland annat ett nytt offentligt studiestöd, en ny offentlig omställningsorganisation för personer vars arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal , förtydliganden i avstängningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen och förändringar av regelverket i LAS, bland annat nya regler om tidsbegränsade anställningar, turordning, och uppsägningar vid personliga skäl.
Arbetet förväntas kunna vara klart under första halvåret 2022.
För arbetsgivare som inte kommer omfattas av Huvudavtalets regler blir det möjligt att, oberoende av storleken på företaget undanta högst tre arbetstagare från turordningen. Detta kan jämföras med dagens regelverk som tillåter arbetsgivare med högst tio anställda att göra två undantag, eller med förslaget i den statliga LAS-utredningen som föreslår att samtliga arbetsgivare ska kunna göra fem undantag. Om undantaget har utnyttjats får det inte åter utnyttjas vid en ny arbetsbrist som inträffar inom tre månader.
För arbetsgivare som kommer omfattas av Huvudavtalet, gäller följande:
Utgångspunkten är att förhandling mellan parterna ska ske innan undantag får göras. Det innebär att parterna först ska nå en överenskommelse om någon av parterna begär det. Först om det har konstaterats att en sådan överenskommelse inte kan träffas får arbetsgivaren undanta tre arbetstagare vid varje berörd driftsenhet och avtalsområde . Om det finns både tjänstemän och arbetare på driftsenheten som berörs får alltså arbetsgivaren undanta tre tjänstemän och tre arbetare. Arbetsgivare som endast har ett driftställe och enbart har arbetare eller tjänstemän får ta undan fyra anställda.
Ett alternativ för arbetsgivaren är att undanta 15 procent av de som omfattas av uppsägningen (dock max 10 % av det totala antalet arbetare eller tjänstemän vid berörd driftsenhet).
Exempel: Om det finns 100 tjänstemän på en driftsenhet och 20 av dessa ska sägas upp, och arbetsgivaren och det lokala facket inte kommer överens om en avtalsturlista, så får tre personer undantas från listan, medan 97 ska turordnas som idag. Om istället 25 tjänstemän ska sägas upp i motsvarande exempel får fyra personer undantas och övriga 96 ska turordnas som idag.
En arbetsgivare som har undantagit en eller flera arbetstagare får inte undanta ytterligare arbetstagare inom de närmaste tre månaderna.
Möjligheten för en facklig organisation att begära sammanläggning av driftsenheter vid en arbetsbristsituation finns kvar. För det fall sammanläggning sker får arbetsgivaren undanta tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten.
Begreppet tillräckliga kvalifikationer kvarstår oförändrat i 22 § LAS.
Unionens utgångspunkt är att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för omställning och att stärka tryggheten på arbetsmarknaden, samtidigt som partsmodellen och det fackliga inflytandet värnas. Genom överenskommelsen kan det behovet tillgodoses samtidigt som flera av de förändringar som arbetsgivarsidan särskilt efterfrågat och som också varit föremål för den statliga LAS-utredningen (den så kallade Toijerutredningen), istället genomföras på ett sätt som parterna har kunnat komma överens om.
En förhandling innebär förstås ett givande och ett tagande. Om överenskommelse inte kan träffas vid förhandlingar lokalt får arbetsgivarna ökade möjligheter att göra undantag från turordningen vid arbetsbristuppsägningar, men behöver samtidigt betala mer för ett kraftigt förstärkt omställningssystem.
Det innebär å ena sidan att företagen får större utrymme att påverka vilka anställda man vill behålla vid en neddragning, å andra sidan att både uppsagda och fortsatt anställda får bättre möjligheter att studera vidare, skola om sig och på andra sätt stärka sin kompetens. Samtidigt innebär förslaget att den nuvarande regleringen om tillräckliga kvalifikationer vid omplacering i samband med turordning bibehålls, vilket är centralt för att bibehålla skyddet för arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling i anställning.
Även möjligheten för det lokala facket att begära sammanläggning till en gemensam turordning för flera enheter på orten bibehålls.
Sammantaget bedöms de förändringar som föreslås i överenskommelsen vara anpassade till vårt förhandlingssystem och innebära att balansen mellan parterna även fortsatt upprätthålls.
Rätten till heltidsanställning som norm förstärks genom att LAS tillförs en ny bestämmelse som säger att huvudregeln är att anställningsavtal gäller tillsvidare och med ett arbetstidsmått på heltid. Om parterna i anställningsavtalet kommer överens om ett annat arbetstidsmått än heltid ska arbetsgivaren på begäran av arbetstagaren skriftligen ange skälet till att anställningen är en deltidsanställning.
En ny reglering införs som innebär att en arbetsgivare som omorganiserar sin verksamhet på ett sådant sätt att en eller flera tjänster får nya lägre sysselsättningsmått (hyvlas) måste erbjuda omplacering till de nya anställningarna i turordning bland de anställda på driftsenheten som har lika arbetsuppgifter. Om det avser flera tjänster ska erbjudandena ske i en ordning där tjänster med lägre sysselsättningsgrad erbjuds till den med kortast anställningstid.
En ny reglering införs om rätt till omställningstid för den som accepterat ett omplaceringserbjudande till en anställning med lägre sysselsättningstid.
Begreppet ” saklig grund ” byts ut mot ”sakliga skäl”. Även fortsättningsvis ska det krävas att anställd som sägs upp av personliga skäl ska ha brutit mot anställningsavtalet på ett tillräckligt allvarligt sätt i enlighet med den praxis som Arbetsdomstolen utvecklat. Arbetsgivarens skyldighet att innan uppsägningen vidta stödjande åtgärder, tillrättavisningar och varning om att anställningen är i fara kvarstår.
Förändringarna innebär att arbetsgivarens skyldighet att omplacera arbetstagare innan uppsägning preciseras. Som utgångspunkt ska arbetsgivaren efter omplacering inte vara skyldig att erbjuda ytterligare omplacering om arbetstagaren inte kan visa att sådan varit möjlig och kunnat göra mer sannolikt att en ny omplacering skulle avhjälpt det som arbetsgivaren lagt denne till last.
De avvägningar som idag görs av den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen, eller prognoser om huruvida den anställde i framtiden kan tänkas återfalla i brott mot skyldigheter i anställningen tas bort. Men, även fortsatt ska hänsyn tas till bakgrunden och orsaken till de omständigheter som läggs arbetstagaren till last och till hur arbetsgivaren agerat i det enskilda fallet. I huvudavtalet förtydligas och justeras i delar kraven på vad som ska anses vara bristande prestationer, samarbetssvårigheter eller misskötsamhet.
Det nuvarande systemet för omställning inom ramen för TRR Trygghetsrådet blir kvar men förstärks och öppnas för grupper som idag inte har rätt att ta del av TRRs tjänster. Särskilt betydelsefullt blir möjligheten till omställningsstöd , exempelvis rådgivning, vägledning, förstärkt stöd för sjuka och möjlighet till studiestöd, för tjänstemän med tidsbegränsade anställningar,.
Möjligheten för en arbetstagare att ogiltigförklara en uppsägning eller ett avskedande finns kvar. Arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvistetiden (efter uppsägningstiden) tas bort, men, den uppsagda arbetstagaren föreslås istället få snabbare och säkrare rätt till a-kassa samt rätt till en utfyllnadsersättning från TRR.
Om en domstol kommer fram till att en uppsägning eller ett avskedande ska ogiltigförklaras måste arbetsgivaren betala ut lön retroaktivt för hela tvistetiden, i likhet med vad som idag gäller vid avskedande då anställningen inte består under tvist.
Nivån för de allmänna skadestånden vid ogiltigförklaring ska höjas och i normalfallet uppgå till 135 000 kr för en lagstridig uppsägning och 190 000 kr för ett lagstridigt avskedande.
Ett undantag när det gäller anställningens bestående vid tvist gäller för fackliga förtroendemän med särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Vid tvist om uppsägning av en sådan facklig förtroendeman består anställningen som utgångspunkt under tvisten och arbetsgivaren är skyldig att betala lön under tvistetiden. Vid tvist om avskedande av en sådan facklig förtroendeman kan en domstol besluta att anställningen ska bestå under tvistetiden.
Allmän visstidsanställning tas bort och ersätts med en ny reglering om särskild visstidsanställning. En särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning sammanlagt mer än 12 månader under en 5-årsperiod. Enligt dagens regelverk omvandlas en allmän visstid först efter 24 månader.
Arbetstagare som haft en särskild visstidsanställning under sammanlagt mer än 9 månader under en 3-årsperiod får företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning. Enligt dagens regelverk krävs 12 månaders anställningstid innan företrädesrätt uppnås. De allmänna reglerna om företrädesrätt kvarstår oförändrade.
En ny reglering införs enligt vilken en arbetsgivare som anställer någon i särskild visstidsanställning är skyldig att skriftligen upplysa arbetstagaren om anställningsformen.
En ny reglering som helt saknar motsvarighet i dagens regelverk införs som innebär att en arbetstagare som har haft fler än två anställningar i särskild visstidsanställning hos samma arbetsgivare under en kalendermånad ska få tillgodoräkna sig även tiden mellan de anställningarna som anställningstid. Regeln kompletteras med en uttrycklig skadeståndssanktion i de fall regeln missbrukas.
En ny reglering införs som innebär att den arbetsgivare som hyr in någon på samma driftsenhet under en sammanlagd tid om mer än 24 månader under en period om 36 månader måste erbjuda den inhyrde en tillsvidareanställning alternativt välja att ge arbetstagaren en ersättning motsvarande två månadslöner.
Tjänstemän får inom ramen för TRR Trygghetsrådet rätt och möjlighet till kompetensutveckling under pågående anställning i syfte att kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Kompetensstödet innefattar exempelvis rådgivning, vägledning, köpt utbildning, köpt validering och möjlighet till studiestöd.
