Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Annika, Mirjam och Nicklas pratar om vad som finns att lära från att som chef själv ha blivit utbränd.
Chefer måste arbeta proaktivt
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
Varför aktivt chefskap?
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Svårigheter med distansarbete
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Energi & glädje: Personen uttrycker “inget är roligt längre”, tappar intresse för uppgifter eller socialt sammanhang.
Gränser som eroderar: Övertid normaliseras, “jag ska bara…” blir standard, semestrar och pauser skjuts på framtiden.
Kognitivt brus: Ovanligt många missar i enkla uppgifter, svårt att prioritera, hoppar mellan saker utan att avsluta.
Prestation som svajar: Plötsliga dippar, ökade fel eller prokrastinering — se det som en signal om ohälsa, inte bara “låg disciplin”.
Relationssignaler: Tillbakadragande, minskad respons, eller ovanlig irritabilitet i möten och chattar.
Korttidsfrånvaro: Långvarig stress leder till ett nedsatt immunförsvar vilket ofta resulterar i korttidsfrånvaro.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Irritabilitet & missnöje: Återkommande friktion i samarbeten, suckar i möten och små konflikter som lätt eskalerar.
Starka känslolägen: Snabba svängningar mellan ilska och sorg; “det brister” över till synes små saker.
Syndabockstänk: Fokus på att hitta vem som gjort fel snarare än att lösa problemet; “vems är felet?” blir standardfrågan.
Initiativtapp & cynism: Färre egna förslag, “det spelar ingen roll”-attityd och negativt prat om arbetsgivaren.
Kränkande beteenden: Tecken på mobbning, diskriminering eller trakasserier—skämt på andras bekostnad normaliseras.
Riskbeteenden: “Det löser sig”-chanstagning, genvägar och säkerhetsrutiner som hoppas över—ökar olycksrisken.
Skadligt bruk: Alkohol, läkemedel eller droger används för att “orka” eller varva ned; från enstaka tillfällen till mönster.
Rama in uppdraget: Tydliggör mål, prioritering och vad som kan vänta. Säg vad som ska bort när något nytt ska in. Stöd finns i föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Normalisera tidiga flaggor: Belöna den som säger “det blir för mycket” — behandla det som professionell riskrapportering.
Använd rätt stöd tidigt: Koppla på HR och företagshälsovård innan sjukskrivning. Låt experterna hjälpa till med bedömning och anpassning.
Skydda fokus i miljön: Skapa tysta zoner, mötesdisciplin och pauser. Ingen ska behöva “gå hem för att kunna koncentrera sig.”
Gå före själv: Visa din egen gränssättning (paus, hemgång, fokusblock). Det du gör väger tyngre än det du säger. Självklart gäller samma för dig som chef – även du behöver rätt förutsättningar och en rimlig arbetsbelastning.
Mer än hälften av alla chefer har haft medarbetare med någon form av psykisk ohälsa i sin arbetsgrupp. Det visar forskning vid Göteborgs universitet. Men hur ska du agera som chef? Vilka förutsättningar har du – och vad behöver du?
Psykiska problem, som depression och ångest, är vanliga bland yrkesverksamma, och personer som drabbas av det har en högre risk att bli sjukskrivna än andra.
Vid Göteborgs Universitet pågår ett arbete med arbetsnamnet New Ways. Syftet med studierna är att öka kunskapen hos bland annat chefer för att på sikt minska sjukskrivningarna bland medarbetare som drabbas.
- Det finns idag nästan ingen forskning som inkluderar cheferna själva när det gäller hur chefer bäst hanterar en medarbetare med någon form av psykisk sjukdom, där tillför vår forskning viktig kunskap, säger Monica Bertilsson som är medicine doktor och leder det här forskningsområdet.
Monica Bertilsson
Med dr, lektor, leg arbetsterapeut
Ingår i forskningsprogrammet New Ways - mental health at work.
Hon menar att de flesta chefer vill gott och stödja sina medarbetare, men att kunskapen behöver öka. Först och främst handlar det om att ha kunskap för att upptäcka att en medarbetare inte mår bra.
- Alla har vi dagar då vi inte är på topp, men ett varningstecken är när en medarbetare inte presterar på sin vanliga kapacitet under en längre period. Eller om medarbetaren har ett beteende som den inte brukar ha och kanske blir mer upprörd eller irriterad än vanligt eller drar sig undan. Då är det dags att chefen agerar, säger Monica.
”Agera som chef – inte pseudopsykolog”
Hon ger några tips om vad du som chef bör tänka på i sammanhanget:
Gör en plan för dig själv i ditt eget ledarskap för just den här individen. Vad behöver du själv tänka på för att vara en bra ledare både för den individ som mår dåligt samtidigt som du är chef för en verksamhet och för övriga medarbetare i gruppen.
Ta kontakt med medarbetaren som du anar mår dåligt, våga fråga hur hen mår och våga lyssna.
Kräv att medarbetaren är delaktig i att lösa den situation som uppkommit. Gör en plan gemensamt.
En erfarenhet är att ta bort mer av arbetsuppgifterna än medarbetaren själv vill.
Undvik att vara någon form av pseudopsykolog. Låt psykologen vara psykolog, medan du agerar chef.
Medarbetare med psykisk ohälsa kan ge fördelar i gruppen
Det finns studier som visar att chefer drar sig för att anställa medarbetare som har haft någon form av psykisk ohälsa. Monica förklarar att det finns vinster med att kanske trotsa sin spontana tveksamhet i det här fallet.
- En person som har varit sjukskriven på grund av någon form av psykisk ohälsa känner antagligen sin egen kapacitet bättre och vågar kanske också prata om psykisk ohälsa i större utsträckning, menar hon. Att dra nytta av en persons erfarenheter kan bidra till hela gruppens utveckling. Och att göra anpassningar för en individ har visat sig göra nytta även för alla andra medarbetare som får en bättre arbetsmiljö.
Ditt ansvar kring stress och utmattningssyndrom hos medarbetare
Här hittar du som är chef råd och stöd för att förebygga stress och utmattningssyndrom hos medarbetare, information om vilket ansvar du har och vad du behöver göra om någon drabbas.
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.