Det pågår ett krig i Europa, inflationen har spunnit iväg, och vi har höga energipriser. Ändå går svenska näringslivet bra. Varför? Här är fem anledningar till att vi står så stadiga – kriser till trots.
Publicerad 18 maj 2022
Tillvaron kantas just nu av dystra rubriker om krig och inflation . Ja, sedan Rysslands invasion av Ukraina har priset på såväl olja, som gas och matvaror ökat, och inflationen spunnit iväg. Men trots det är framtidstron i det svenska näringslivet stor, enligt Unionens klubbar. Och Sverige kommer att klara den nuvarande turbulensen bättre än många andra länder, visar Unionens senaste konjunkturanalys.
– Utan kriget kanske vi hade haft en ännu bättre utveckling, men vi ser ändå att många saker tar fart nu när pandemin har klingat av. Om vi jämför med för ett år sedan då vi satt hemma för jämnan, så är det inte konstigt att Unionens fackklubbar inom exempelvis tjänstesektorn är rekordpositiva nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Men priserna ökar ju även för företagen, så hur kan de klara sig så bra?
– I viss mån tänker sig företagen höja priserna, men framförallt ser man en tillväxt i försäljningen, vilket skapar vinster.
En anledning till de positiva tongångarna är att svensk industri klarar sig bra, trots oron i omvärlden – och den är en viktig motor för svenskt näringsliv i stort, genererar uppdrag även åt underleverantörer och konsulter. Enda delbranschen som tydligt drabbas av de globala problemen tycks vara fordonsindustrin, där man tror att försäljningen kommer att backa lite.
– Men även här är självförtroendet stort, man fortsätter anställa och investera. Det beror på att orderingången är stark. Det är alltså inte efterfrågan som är problemet, utan svårigheter med underleverantörer och fraktproblem.
Ett tydligt tecken på företagens framtidstro är att många planerar att anställa, framkommer när Unionen har frågat sina förtroendevalda.
– Delvis handlar det om en uppstuds efter pandemin, men de positiva anställningsplanerna finns i alla branscher, även de som gick bra under corona-krisen, säger Katarina Lundahl.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
