Det pågår ett krig i Europa, inflationen har spunnit iväg, och vi har höga energipriser. Ändå går svenska näringslivet bra. Varför? Här är fem anledningar till att vi står så stadiga – kriser till trots.
Publicerad 18 maj 2022
Tillvaron kantas just nu av dystra rubriker om krig och inflation . Ja, sedan Rysslands invasion av Ukraina har priset på såväl olja, som gas och matvaror ökat, och inflationen spunnit iväg. Men trots det är framtidstron i det svenska näringslivet stor, enligt Unionens klubbar. Och Sverige kommer att klara den nuvarande turbulensen bättre än många andra länder, visar Unionens senaste konjunkturanalys.
– Utan kriget kanske vi hade haft en ännu bättre utveckling, men vi ser ändå att många saker tar fart nu när pandemin har klingat av. Om vi jämför med för ett år sedan då vi satt hemma för jämnan, så är det inte konstigt att Unionens fackklubbar inom exempelvis tjänstesektorn är rekordpositiva nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Men priserna ökar ju även för företagen, så hur kan de klara sig så bra?
– I viss mån tänker sig företagen höja priserna, men framförallt ser man en tillväxt i försäljningen, vilket skapar vinster.
En anledning till de positiva tongångarna är att svensk industri klarar sig bra, trots oron i omvärlden – och den är en viktig motor för svenskt näringsliv i stort, genererar uppdrag även åt underleverantörer och konsulter. Enda delbranschen som tydligt drabbas av de globala problemen tycks vara fordonsindustrin, där man tror att försäljningen kommer att backa lite.
– Men även här är självförtroendet stort, man fortsätter anställa och investera. Det beror på att orderingången är stark. Det är alltså inte efterfrågan som är problemet, utan svårigheter med underleverantörer och fraktproblem.
Ett tydligt tecken på företagens framtidstro är att många planerar att anställa, framkommer när Unionen har frågat sina förtroendevalda.
– Delvis handlar det om en uppstuds efter pandemin, men de positiva anställningsplanerna finns i alla branscher, även de som gick bra under corona-krisen, säger Katarina Lundahl.
Nästa artikel
I podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar konsulten Magnus Nilsson och Unionens Per Lund om hur du skapar en affärsmodell som håller – även när livet händer.
Från timjakt till långsiktighet
I början av företagandet beskriver Magnus hur han jagade korta uppdrag. Mycket tid gick åt till försäljning för att få in några få fakturerbara timmar.
Med tiden förändrades affären. Längre uppdrag och återkommande kunder skapade stabilitet och med tiden blev det lättare att planera tiden långsiktigt, ta ledigt utan att känna ekonomisk stress och att faktiskt säga nej till uppdrag som inte kändes rätt.
En hållbar affärsmodell bygger inte på maximal beläggning – utan på rätt beläggning.
Räkna på både din privatekonomi och bolagsekonomi
Per Lund lyfter ett råd som många missar: Gör en privat ekonomisk plan parallellt med affärsplanen.
– Det räcker inte att göra en budget för företaget. Du behöver också fundera på när det är dags att börja ta ut lön så att företagandet fungerar långsiktigt för dig som person, säger han.
Hur mycket behöver du ta ut i lön för att täcka dina fasta kostnader, bygga en buffert och även klara sjukdom eller arbetslöshet under en period? Om prissättningen inte inkluderar utrymme för pension, semester och sjukdagar känner du dig ofta tvingad att tacka ja till allt.
Flera uppdragsgivare ger frihet
Att vara beroende av en enda kund kan skapa både ekonomisk och psykologisk stress, men med flera uppdragsgivare minskar sårbarheten. Det ger en tryggare grund att stå på och större förhandlingsutrymme. Det kan ge möjligt att välja bort uppdrag som inte matchar din kompetens, dina värderingar eller din livssituation.
Egenföretagande kan kännas ensamt – men det behöver inte vara det. Att ha någon att bolla med – affärscoach, rådgivare eller juridiskt stöd – kan göra det lättare att justera kursen innan belastningen blir för hög.
Lyssna på hela avsnittet för fler perspektiv på hur du bygger ett företag som fungerar både i med- och motvind.
