Att vara egenföretagare förknippas ofta med frihet. Samtidigt vittnar många om motsatsen: känslan av att aldrig kunna tacka nej och att inte ha råd med vare sig sjukdagar eller semester.
I podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar konsulten Magnus Nilsson och Unionens Per Lund om hur du skapar en affärsmodell som håller – även när livet händer.
Från timjakt till långsiktighet
I början av företagandet beskriver Magnus hur han jagade korta uppdrag. Mycket tid gick åt till försäljning för att få in några få fakturerbara timmar.
Med tiden förändrades affären. Längre uppdrag och återkommande kunder skapade stabilitet och med tiden blev det lättare att planera tiden långsiktigt, ta ledigt utan att känna ekonomisk stress och att faktiskt säga nej till uppdrag som inte kändes rätt.
En hållbar affärsmodell bygger inte på maximal beläggning – utan på rätt beläggning.
Räkna på både din privatekonomi och bolagsekonomi
Per Lund lyfter ett råd som många missar: Gör en privat ekonomisk plan parallellt med affärsplanen.
– Det räcker inte att göra en budget för företaget. Du behöver också fundera på när det är dags att börja ta ut lön så att företagandet fungerar långsiktigt för dig som person, säger han.
Hur mycket behöver du ta ut i lön för att täcka dina fasta kostnader, bygga en buffert och även klara sjukdom eller arbetslöshet under en period? Om prissättningen inte inkluderar utrymme för pension, semester och sjukdagar känner du dig ofta tvingad att tacka ja till allt.
Flera uppdragsgivare ger frihet
Att vara beroende av en enda kund kan skapa både ekonomisk och psykologisk stress, men med flera uppdragsgivare minskar sårbarheten. Det ger en tryggare grund att stå på och större förhandlingsutrymme. Det kan ge möjligt att välja bort uppdrag som inte matchar din kompetens, dina värderingar eller din livssituation.
Egenföretagande kan kännas ensamt – men det behöver inte vara det. Att ha någon att bolla med – affärscoach, rådgivare eller juridiskt stöd – kan göra det lättare att justera kursen innan belastningen blir för hög.
Lyssna på hela avsnittet för fler perspektiv på hur du bygger ett företag som fungerar både i med- och motvind.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
