Att vara egenföretagare förknippas ofta med frihet. Samtidigt vittnar många om motsatsen: känslan av att aldrig kunna tacka nej och att inte ha råd med vare sig sjukdagar eller semester.
I podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar konsulten Magnus Nilsson och Unionens Per Lund om hur du skapar en affärsmodell som håller – även när livet händer.
Från timjakt till långsiktighet
I början av företagandet beskriver Magnus hur han jagade korta uppdrag. Mycket tid gick åt till försäljning för att få in några få fakturerbara timmar.
Med tiden förändrades affären. Längre uppdrag och återkommande kunder skapade stabilitet och med tiden blev det lättare att planera tiden långsiktigt, ta ledigt utan att känna ekonomisk stress och att faktiskt säga nej till uppdrag som inte kändes rätt.
En hållbar affärsmodell bygger inte på maximal beläggning – utan på rätt beläggning.
Räkna på både din privatekonomi och bolagsekonomi
Per Lund lyfter ett råd som många missar: Gör en privat ekonomisk plan parallellt med affärsplanen.
– Det räcker inte att göra en budget för företaget. Du behöver också fundera på när det är dags att börja ta ut lön så att företagandet fungerar långsiktigt för dig som person, säger han.
Hur mycket behöver du ta ut i lön för att täcka dina fasta kostnader, bygga en buffert och även klara sjukdom eller arbetslöshet under en period? Om prissättningen inte inkluderar utrymme för pension, semester och sjukdagar känner du dig ofta tvingad att tacka ja till allt.
Flera uppdragsgivare ger frihet
Att vara beroende av en enda kund kan skapa både ekonomisk och psykologisk stress, men med flera uppdragsgivare minskar sårbarheten. Det ger en tryggare grund att stå på och större förhandlingsutrymme. Det kan ge möjligt att välja bort uppdrag som inte matchar din kompetens, dina värderingar eller din livssituation.
Egenföretagande kan kännas ensamt – men det behöver inte vara det. Att ha någon att bolla med – affärscoach, rådgivare eller juridiskt stöd – kan göra det lättare att justera kursen innan belastningen blir för hög.
Lyssna på hela avsnittet för fler perspektiv på hur du bygger ett företag som fungerar både i med- och motvind.
Nästa artikel
Ett vanligt misstag är att se lönesamtalet som startpunkten. I själva verket är det slutpunkten på en dialog som borde ha pågått hela året. När prestation, mål och förväntningar följs upp löpande minskar risken för missförstånd. Då vet medarbetaren redan var hen står.
”Lönefrågorna är egentligen någonting som bör vara med under hela året”, säger Patrik Blomér, som har lång erfarenhet av chefspositioner inom försäljning och media, i Unionens podd Jobblivet.
Från känsla till saklighet
Många pratar om rättvisa löner, men rättvisa är subjektivt. Det som däremot går att skapa är saklighet. Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, lyfter vikten av struktur:
”Vill man undvika att lönen uppfattas som godtycklig, då behöver man jobba med saklig och systematisk lönesättning.”
Det handlar om tydliga kriterier, uppföljning och en lönepolicy som faktiskt används, inte bara finns på papper.
Undvik överraskningar
Det som oftast skapar frustration är inte nivån på lönen, utan glappet mellan förväntan och utfall. Om en medarbetare får höra att allt fungerar bra, men möts av en låg ökning, uppstår en krock.
”Det (nivån på löneökningen) ska inte komma som en överraskning”, menar Ia Hamn.
Här blir chefens roll avgörande. Att vara tydlig, även när det är obekvämt, är en förutsättning för att kunna motivera lönen.
Lön som förtroendefråga
Det finns tendenser som visar att allt fler medarbetare talar öppet och jämför sina löner, vilket ökar kraven på transparens från ledningen. För chefer blir det alltså ännu viktigare att tydligt kunna motivera varför någon får den lön den får.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare.
