Egenföretagare vittnar ofta om frihet, flexibilitet och möjligheten att styra sitt eget arbete. Men företagarlivet kommer också med vissa juridiska risker, ekonomiska fallgropar och socialförsäkringsfrågor som många tyvärr upptäcker för sent.
I podden Jobblivet för chefer och egenföretagare delar konsulten Magnus Nilsson och Per Lund från Unionen Egenföretagare med sig av erfarenheter och råd som kan bespara dig både tvister och tråkiga överraskningar.
Den goda relationen räcker inte
Många egenföretagare bygger upp sin verksamhet genom gott förtroende och fina relationer med klienter. Det är naturligtvis en bra sak – men det detsamma som att vara juridiskt skyddad.
Magnus Nilsson minns hur han i början av sin bana resonerade kring ansvar. I hans värld räckte de goda relationerna han hade med sina uppdragsgivare, men en anhörig med erfarenhet från arbete på större bolag gav honom ett bryskt uppvaknande.
“Hade du jobbat för oss och något hände så hade vi inte tvekat att krossa dig”, återberättar Magnus.
En ansvarsförsäkring kan vara skillnaden mellan en hanterbar incident och ett skadestånd som hotar hela verksamheten. För den som driver enskild firma kan det i värsta fall leda till personlig konkurs eftersom den enskilda firman inte är särskild från den privata ekonomin.
Ta ut lön – annars saknas skyddsnätet
En annan vanlig miss gäller den egna tryggheten.
– Många blir förvånade när de inser hur socialförsäkringssystemet fungerar, säger Per Lund, ansvarig för Unionen Egenföretagare.
Sjukpenning, föräldrapenning och framtida pension baseras på din inkomst. I aktiebolag på lönen du faktiskt tar ut och i enskild firma på det eventuella överskottet vid årets slut.
Att låta pengarna stå kvar i bolaget kan kännas tryggt på kort sikt. Men utan deklarerad inkomst riskerar du att stå utan ersättning den dag du blir sjuk eller arbetslös. Affärsplanen för företaget bör därför kompletteras med en plan för dig som privatperson.
Avtal – även när allt är frid och fröjd
Tvister uppstår sällan när samarbetet är som bäst. De uppstår när något förändras: en leverans blir fel, en betalning uteblir eller ett delägarskap spricker.
Magnus beskriver hur han som delägare i ett mindre bolag hamnade i omfattande juridiska diskussioner.
– Alla mina värsta mardrömmar besannades från dag ett.
Att i förväg reglera ansvar, ägande och beslutsordning kan kännas onödigt, men om saker går fel kan det vara skillnaden mellan att kunna fortsätta och att behöva lägga ner.
Det gäller inte bara kundavtal. Driver du bolag med andra behövs kompanjonavtal. Är du gift kan ett äktenskapsförord vara avgörande för att företaget inte ska ingå i en bodelning.
Långsiktighet är professionellt
Stora företag arbetar systematiskt med riskminimering men som egenföretagare är det lätt att skjuta de frågorna framför sig. Rätt försäkringar, genomtänkta avtal och en tydlig löneplan ger dig trygghet att fokusera på själva verksamheten.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du minimerar riskerna och bygger ett stabilt fundament för ditt företagande.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
