En arbetsplats där kompetensutveckling är centralt blir mer attraktiv och lockar till sig drivna medarbetare. Som chef blir du också mer uppskattad när du ständigt uppmuntrar och driver kompetensutveckling hos dina medarbetare. Det här menar Pär Lager, en av Nordens ledande innovatörer och experter inom lärande och utveckling.
Publicerad 17 jan. 2022
Pär har en bred och unik erfarenhet inom omvärldsanalys, ledarskap, utbildning och kommunikation. Han har nyligen gett ut boken Upskill och Reskill. Upskill handlar om att uppdatera den kunskap och kompetens man redan har med Reskill handlar om att skaffa helt ny kunskap och kompetens för en helt ny roll.
Du vill vara företagsledaren som är med på tåget
- I det här sammanhanget kan man även nämna begreppet Noskill, som talar sitt egna språk. 80% av oss tycker att den kunskap vi har idag är ok men det räcker inte, säger han. Med den snabba förändringstakt som samhället har idag går det inte att vara fast, varken vad gäller medarbetarnas kompetensnivå eller verksamhetens utveckling som helhet. Det är helt enkelt en dålig idé. Du vill inte vara den företagsledare som står med dina medarbetare på perrongen när tåget går – du vill vara med på tåget.
Pär har en lika bred som unik erfarenhet inom ledarskap, utbildning, omvärldsanalys och kommunikation. Han är aktuell som författare till boken Upskill och Reskill. (Fotograf: Carl-Magnus Fagerholm)
Pär beskriver en tydlig trend av en stigande sense of urgency.
- Alla pratar om att lära sig och det handlar om all typ av kunskap. Kompetens handlar kort sagt om färdigheter för att lösa de utmaningar som finns idag och i morgon. Du som chef behöver alltså se till att dina medarbetare har tillräckligt med kunskap för det ni gör idag. Du behöver också vara en katalysator för att de ska utvecklas och ha tillräcklig kompetens även för den verksamhet som ditt företag kommer driva i framtiden.
I Svenska Akademins ordlista beskrivs begreppet kompetens som ”tillräcklig skicklighet; behörighet”, en förklaring som Pär refererar till.
- Kompetens om vad du behöver kunna för att göra det du vill uppnå. Man kan lösa samma sak på många olika sätt. Någon löser sin uppgift genom att ta hjälp av kollegor eller medarbetare. Andra löser det genom att göra det själv. Tredje vägen skulle kunna vara att automatisera det du ska göra, exempelvis genom att programmera.
Koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden
Ett tips Pär har är att ständigt koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden och den egna rollen idag.
- Genom omvärldsbevakning får du indikationer vilka framtida kunskapsbehov en roll behöver idag, om den ens kommer finnas kvar i framtiden. Med det som utgångspunkt i samtalet med dina medarbetare kan ni gemensamt skapa en bild av behovet för den enskilda individen. Det här är nog något som jag också tycker att du som chef kan kräva av dina medarbetare – att ha koll på hur omvärlden utvecklas för den egna rollen och identifiera behov i den egna kunskapen. Men du som chef behöver vara där och uppmuntra och kanske ibland även ställa krav.
Det största hindret för att lägga tid på kompetensutveckling är tid. Det blir tydligt vid de många föreläsningar om lärande som Pär håller, både för ledare och medarbetare i olika organisationer.
- Du som chef behöver vara en förebild i ett nyfiket och lärande förhållningssätt. Vill du verkligen skapa en framgångsrik verksamhet så behöver du prioritera lärandet och göra det till en naturlig del i din arbetsgrupp, menar Pär. Skapa enkla möjligheter till lärandet i arbetsgruppen. Ställ frågan vid möten om vad medarbetarna har lärt sig under veckan som gått. Be medarbetarna berätta om intressanta artiklar, referera till poddar och digitala föreläsningar. Det finns hur mycket som helst som kan bidra till lärandet. Och självklart även vanliga kurser och utbildningar.
Du som chef behöver belöna lärandet
Pär trycker också på vikten av att belöna lärandet och att hela tiden vara en stöttande chef.
- Fråga hur det går, om de har tagit till sig den nya kompetens som ni kom överens om. Bejaka och återkoppla!
Sammanfattningsvis förklarar han att det i all enkelhet handlar om att identifiera vad man behöver lära sig där omvärldsbevakning är viktigt, hur man vill lära, att prioritera lärandet och helt enkelt bara göra det. Ett konkret tips han vill skicka med är öppna nätbaserade utbildningar som finns hos många av världens universitet och går under namnet MOOC (Massive Open Online Courses).
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
