Vad innebär korttidsarbete med statligt stöd?

Korttidsarbete är en överenskommelse som i normalfallet träffas mellan fack och arbetsgivare om att anställda under en begränsad tid ska kunna gå ner i arbetstid och lön med anledning av en ekonomisk kris.

Reglerat i lag

Den 7 april 2020 trädde det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete i kraft. Reglerna återfinns i lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (korttidsarbetslagen). Lagen kan under 2020 sägas ha bestått av tre delar. Dessa tre delar utgörs av regler om möjlighet till stöd vid en synnerligen djup lågkonjunktur efter särskild aktivering av regeringen (5 §), regler om möjlighet till permanent stöd för arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter (5 a §) samt tillfälliga regler för stöd enligt korttidsarbetslagen som har tillämpats under 2020 och 2021. Det tillfälliga regelverket under 2020 och 2021 har varit en viktig del av regeringens åtgärder för att motverka de negativa ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete innebär enligt de permanenta reglerna i korttidsarbetslagen att en enskild arbetsgivare kan söka och erhålla stöd vid korttidsarbete om sex kalendermånader, med en möjlig förlängning på tre månader. Totalt kan därför stöd utgå med maximalt 9 månader enligt det ordinarie systemet. Efter att en stödperiod har upphört gäller enligt den ordinarie lagen att karens om 24 kalendermånader inträder innan samma arbetsgivare kan söka stöd på nytt. Sedan den 1 april 2022 gäller att ansökan ska göras till Skatteverket. Tidigare var Tillväxtverket handläggande myndighet.

Regeringen aviserade den 7 december 2021 att regeringen avser att föreslå att karenstiden i lagen tillfälligt slopas. Detta innebär i praktiken att samtliga arbetsgivare, efter att lagändring har skett, har möjlighet att ansöka om korttidsarbete även om arbetsgivaren erhållit stöd vid korttidsarbete under 2020 och 2021. För att kvalificera sig för stöd måste naturligtvis arbetsgivaren uppfylla övriga villkor i lagen.

De kriterier som gäller för att en enskild arbetsgivare ska kunna beviljas statligt stöd vid korttidsarbete är i huvudsak följande:

• Arbetsgivaren ska ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
• De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.
• Arbetsgivaren ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft, till exempel  uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, exempelvis konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal.

I lagen gäller följande nivåer av nedgång i arbetstid och lön vid korttidsarbete:

Centrala kollektivavtal krävs

För att en arbetsgivare med kollektivavtal  ska kunna få statligt stöd krävs att ett centralt avtal om korttidsarbete finns mellan den fackliga organisationen och arbetsgivarorganisationen. Omfattningen av korttidsarbetet ska sedan regleras av de lokala parterna i lokala avtal. Centrala kollektivavtal som gäller tillsvidare har sedan tecknats på en rad avtalsområden.

Här hittar du de centrala avtalen. Sortera efter bransch. 

För dig som är förtroendevald i Unionen och ska förhandla om lokala avtal finns mer information här (klicka på rubriken "Avtalsinformation" för att komma till stödmaterial på ditt avtalsområde - inloggning krävs)

Om kollektivavtal saknas 

Har man inte kollektivavtal, så ska minst 70 procent av medarbetarna på driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare.

Läs mer hos Tillväxtverket

Mer om vad som gäller för att ansöka om korttidsarbete finns hos Skatteverket.

Svar: Ja, även tidsbegränsat anställda arbetstagare kan omfattas av lagen om stöd för korttidsarbete. Dock har lagstiftaren utgått ifrån att en arbetsgivare för att kunna få stöd i första hand måste ha undersökt om det är möjligt att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Det här kan resultera i att viss personal måste sägas upp medan andra får korttidsarbete.

Stödet omfattar endast de som var anställda under ”jämförelsemånaden”, dvs. den kalendermånad som infaller tre månader innan ansvarig myndighet fattade beslut om godkännande av stöd.

Svar: Ett arbetsmarknadsstöd kan vara till exempel lönebidragsanställning, nystartsjobb och introduktionsjobb. Dessa anställningar ska behandlas som alla andra, så länge de uppfyller övriga villkor i lagen om stöd vid korttidsarbete. 

Svaret beror på om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal eller inte.

Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal så ska minst 70 procent av medarbetarna inom driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten, vilket alltså innebär att man inte kan göra olika för olika personer.

Om det finns ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete kan arbetsgivaren införa korttidsarbete för en utvald skara arbetstagare förutsatt att det lokala facket och arbetsgivaren kommer överens om ett lokalt avtal där det bland annat regleras vilka som ska omfattas.  

Behovet av att införa korttidsarbete kan därmed variera från befattning till befattning. I synnerhet gäller detta tjänstemannabefattningar där arbetsuppgifterna kan vara av sådan karaktär att de är knutna till en viss arbetsuppgift eller kund. Det finns inte något krav på att korttidsarbete ska införas i turordning eller liknande. Korttidsarbete innebär inte någon omreglering av anställningsavtalet eller anställningsvillkoren utan arbetstiden och lönen minskas temporärt.

Arbetsgivaren kan alltså som utgångspunkt välja vem eller vilka som denne bedömer bör omfattas av korttidsarbete så länge behovet kan motiveras, men det lokala facket kan i sin tur i de lokala förhandlingarna ställa följdfrågor, be om tydliggöranden och lämna synpunkter bland annat på vilka som eventuellt bör undantas från korttidsarbete på arbetsplatsen. Unionens rekommenderar till exempel  att den som är deltidssjukskriven eller partiellt föräldraledig inte bör omfattas.

För att korttidsarbete med statligt stöd ska bli aktuellt krävs som sagt att  arbetsgivaren och det lokala facket träffar ett lokalt kollektivavtal och det innebär att arbetsgivaren inte helt ensidigt och fritt kan välja vilka som ska omfattas.

Svar: Vid korttidsarbete med statligt stöd är utgångspunkten att anställningsavtalet i grunden är oförändrat. Korttidsarbetet innebär ju att du är arbetsbefriad under viss del av din arbetstid och att lönen temporärt sänks. Övriga rättigheter och skyldigheter som följer av anställningsavtalet är oförändrade även under tiden som korttidsarbetet varar.

Kolla ditt anställningsavtal och kollektivavtal
I ditt anställningsavtal följer en grundläggande lojalitetsplikt som bland annat innebär ett förbud mot att jobba med konkurrerande verksamhet (samma marknad och/eller efterfrågan som ordinarie arbetsgivare). Många kollektivavtal har även regler om så kallade bisysslor. Ditt kollektivavtal hittar du här. 

Godkännande från arbetsgivare
Om du vill söka annat tillfälligt arbete under tiden korttidsarbetet varar, och det fungerar med dina nya arbetstider, bör du få godkännande från din ordinarie arbetsgivare. Se till att få ett skriftligt godkännande - i annat fall riskerar du att bryta mot lojalitetsplikten i anställningsavtalet och bli skyldig till att anses ha en otillåten bisyssla. I båda fallen kan du bli skadeståndsskyldig. 

Svar: Det finns lagkrav på vad arbetsgivaren måste uppfylla för att det statliga stödet ska utgå. Ett sådant krav är att det sker en faktisk arbetstidsminskning för dig som arbetstagare.

En arbetsgivare som söker statligt stöd för korttidsarbete måste ha klart för sig hur arbetstiden ska reduceras. Det bör därför vara möjligt för arbetsgivaren att i ett avtal ange vilka arbetsuppgifter som du med oreglerad arbetstid inte ska utföra under korttidsarbete.

Om du upplever att det som är avtalat inte efterlevs bör du kontakta Unionen på din arbetsplats eller om det inte finns kontakta Unionens fackliga rådgivning.  

Om du är deltidsanställd på exempelvis 75 procent, så utgör 30 timmar per vecka din ordinarie arbetstid. Utifrån den tiden minskas din lön med den procentsats som följer av lagen, se ovan.

Arbetsgivaren får i normala fall under korttidsarbete inte kräva att arbetstagaren arbetar mer än den avtalade tiden. Stödet avser kostnader som arbetsgivaren har för den minskade arbetstiden. Om det inträffat något oförutsett som gör att det krävs extra insatser kan korttidsarbetet avbrytas för de aktuella personerna tillfälligt, vilket kan rapporteras vid avstämningen.

Det är arbetsgivaren som fattar beslut om hur de löser en oförutsedd arbetsmängd och om behovet av övertid om det uppstår. Handlar det inte om övertid utan snarare om en mer konstant högre arbetsbelastning än beräknat behöver arbetsgivaren dock förhandla om avtalet om korttidsarbete så att det överensstämmer med det faktiska behovet.

Vad som gäller vid övertid kan du läsa mer om här. 

Många tjänstemän som jobbar heltid har sin arbetstid förlagd till sedvanliga kontorsarbetstider under måndag-fredag och är lediga om det infaller en röd dag under arbetsveckan. De centrala kollektivavtalen anger ofta den maximala ordinarie arbetstiden för heltidsarbete under en period, de olika viloregler som ska beaktas och inte specifikt hur arbetstiden ska vara förlagd (se dock mer om det i det avtal som gäller på ditt avtalsområde då det varierar). Förläggningen kan ofta i stället följa av lokalt avtal, tillämpningen hos din arbetsgivare utifrån den verksamhet som bedrivs eller utifrån ditt anställningsavtal . När korttidsarbete införs så är förläggningen av korttidsarbetstiden en av de frågor som bör diskuteras och regleras.

Normalt begränsar Unionens kollektivavtal den ordinarie arbetstiden till 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en viss period, till exempel fyra veckor eller den längre eller kortare period som kan följa av ditt kollektivavtal. Vid korttidsarbete så har du arbetsbefrielse motsvarande 20, 40 eller 60 procent av din ordinarie arbetstid*. Om du är heltidsanställd och din normala arbetstid är 40 timmar per helgfri vecka så motsvarar det 160 timmar under en fyraveckorsperiod där inga röda dagar infaller under arbetsveckorna. Korttidsarbete med 40 procent arbetsfri tid innebär då att arbete ska förläggas med i genomsnitt 24 timmar per vecka. Röda dagar som infaller under arbetsveckorna under begränsningsperioden reducerar den tid som ska arbetas. Vid jämn förläggning av 24 timmar per vecka under måndag-fredag är arbetstiden 4,8 timmar varje dag. Det är också den tid som den ordinarie arbetstiden under begränsningsperioden reduceras med då röd dag infaller under arbetsvecka. När den ordinarie arbetstiden däremot ska utföras bestäms av förläggningen.

Har förläggningen inte bestämts i korttidsavtalet eller styrs av lokalt avtal eller ditt eget avtal så utgår tillämpningen från hur din arbetsgivare förlägger tiden. Ofta kommer det följa den sedvanliga förläggningen med eventuell anpassning utifrån förhållandena som har föranlett korttidsarbetet. Arbetstidsförläggningen måste följa det centrala avtalets regler om när du ska få besked om arbetstid, förläggning och viloregler. Korttidsavtalet utgör normalt också begränsningsperiod för den genomsnittliga arbetstiden om inte annat reglerats och det är också under den perioden som arbetstidsminskningen ska vara 20, 40 eller 60 procent*.     

Om du har avtalat (i centralt eller lokalt kollektivavtal) om så kallade klämdagar så gäller dessa. Ibland är dock ”klämdagar” endast ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och då har arbetsgivaren rätt att ta tillbaka dessa.

Det finns lagkrav som arbetsgivaren måste uppfylla för att det statliga stödet ska utgå. Ett av kraven är att det sker en faktisk arbetstidsminskning för den arbetstagare som omfattas av avtal om korttidsarbete. Hur arbetstidsminskningen ska ske i praktiken kan variera beroende på vad som överenskommits och en arbetstagares arbetstid behöver inte vara förlagd lika under hela tiden som korttidsarbete pågår.

Om du upplever att avtalet inte efterlevs och du inte får gehör hos din arbetsgivare bör du kontakta Unionen på din arbetsplats eller om det inte finns kontaktar du Unionens fackliga rådgivning.

Om korttidsarbete införs på din arbetsplats inom ramen för lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som du hade innan du gick ner i tid. 

Om det införs korttidsarbete som inte omfattas av lagen om korttidsarbete kan du inte räkna med att få behålla din sjukpenninggrundande inkomst. Om överenskommelsen är att korttidsarbetet inte ska överstiga sex månader har du emellertid sannolikt större möjlighet att behålla din tidigare SGI. Du har sannolikt också större möjlighet att behålla din tidigare SGI om du anmäler dig till Arbetsförmedlingen och ställer dig till arbetsmarknadens förfogande för den del som du inte arbetar.

Fortfarande råder dock viss osäkerhet kring vad som gäller kring SGI om den tillfälliga nedsättningen av arbetstiden inte omfattas av lagen om korttidsarbete. Därför bör du alltid  undersöka med Försäkringskassan vad som gäller i just ditt fall. 

Om din arbetsgivare försätts i konkurs så kan statlig lönegaranti under vissa förutsättningar betalas ut för dina lönefordringar. 

Lönegaranti kan i normalfallet utgå för dina lönefordringar som:

1. intjänats tre månader före konkursansökan lämnades in till domstolen,
2. intjänats under tiden från det att konkursansökan lämnades in till domstolen tills dess att konkursbeslut meddelats av domstolen,
3. intjänats en månad efter domstolens konkursbeslut, samt
4. intjänats i tid efter en månad från konkursbeslutet om det avser uppsägningslön, dock under vissa begränsade förutsättningar.

Lönegaranti gäller för arbetstagarens lönefordran även om denne deltar i korttidsarbete som omfattas av statligt stöd. Lönegarantin uppgår till det som du skulle ha fått om din arbetsgivare inte försatts i konkurs, det vill säga att den löneminskning som beslutats för ditt deltagande i korttidsarbete även beaktas vid senare utbetalning genom lönegaranti. Det betyder att du inte kommer att få din ursprungliga ordinarie lön om inte avtalet om korttidsarbete sagts upp.

Uppsägningslönen betalas genom den statliga lönegarantin i enlighet med regelverket i lönegarantilagen. För mer information om uppsägningslön under korttidsarbete, se frågan kan jag omfattas av korttidsarbete om jag är uppsagd?

Svar:  Löneavdraget inom ramen för korttidsarbete med statligt stöd görs utifrån din ordinarie lön, alltså den lön som du skulle ha haft om du inte hade deltagit i korttidsarbete. Oavsett om du tjänar under eller över det så kallade taket på 44 000 kr i månaden så görs löneavdrag på hela din lön. 

När det gäller rörliga lönedelar som står i direkt relation till utfört arbete, som ersättning för förskjuten arbetstid eller OB, gäller normalt samma inkomstminskning. För att säkert veta vad som gäller för just din anställning bör du ta del av det kollektivavtal om korttidsarbete med statligt stöd som träffats med din arbetsgivare. Men det är vanligt att följande gäller:

• Ersättningar i form av provision eller bonus kan påverkas av den lönesänkning som ska göras inom ramen för korttidsarbete. Detta beror dock på vad som följer av det aktuella kollektivavtalet, om ett sådant finns eller vad du kommit överens om med arbetsgivaren om kollektivavtal saknas.
• Om kollektivavtalet på din arbetsplats innehåller villkor om garantilön/lägstlön gäller dessa även vid korttidsarbete. Om det finns villkor i ditt anställningsavtal om en viss garanterad provisionsnivå som utgår regelmässigt varje månad, kan även en sådan ersättning anses som en del av din ordinarie lön och därmed omfattas av löneminskningen.  

För din arbetsgivare gäller att denne får statligt stöd för att kunna ersätta din lön upp till taket på 44 000 kr, men inget stöd för lönedelen som överstiger taket.  

Vid korttidsarbete, där arbetstiden minskas till 80%, 60% eller 40% så erhåller du 88%, 84% respektive 80% av din lön oavsett vilken lönenivå du har. Det är enbart arbetsgivarens ersättning från staten som minskar för löner över 44.000 kronor.

Du ska alltid utgå från att din kollektivavtalade tjänstepension ( ITP ) påverkas av nedgången i lön i samband med korttidsarbete, om inget annat har blivit överenskommet med din arbetsgivare.

Inbetalning till din tjänstepension grundar sig normalt på lönen efter löneväxlingen men du kan i vissa fall komma överens med din arbetsgivare om att den ska grunda sig på lönen före. Båda fallen kan komma att påverkas av lönesänkningen i samband med korttidsarbetet men det beror på vad du kommer överens med din arbetsgivare om.

När det gäller löneväxling . Det vanligaste är att du byter en förmån, t.ex. extra pensionsinbetalningar, mot en sänkning av lönen. Sänkningen av lönen görs ofta via ett fast så kallat bruttolöneavdrag, dvs. ett löneavdrag före skatt. Normalt så påverkas inte löneväxlingen av korttidsarbete utan samma löneavdrag görs från lönen och förmånen kvarstår.

Om du är föräldraledig, hel- eller deltidssjukskriven eller deltidsanställd finns det starka skäl till att du inte ska omfattas av korttidsarbete. Bland annat är din arbetstid redan förkortad och det finns en komplexitet kring förläggning av arbetstid och ersättningsnivåer som gör det lämpligt att undantas från korttidsarbete på arbetsplatsen. 

Samtidigt finns inget som hindrar föräldralediga, sjukskrivna eller deltidsanställda från att omfattas av korttidsarbete med statligt stöd. Men eftersom arbetsgivaren inte kan få stöd för korttidsarbete för frånvarande arbetstagare från staten bör det i flera fall saknas anledning att låta någon av dessa omfattas av korttidsarbetet.   

Om du omfattas trots att du exempelvis är helt föräldraledig så bör din ersättning inte påverkas av att korttidsarbete som omfattar din tjänst införs på arbetsplatsen. Arbetstagaren som deltar i korttidsarbete omfattas av ett så kallat aktivt skydd av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI-skydd) under den tid korttidsarbetet pågår. Det innebär att du får behålla ditt försäkringsskydd. Men kontakta alltid Försäkringskassan för att få säkert besked om hur ersättningen från dem kan komma att påverkas av att du omfattas av korttidsarbete.

Om din arbetsplats omfattas av kollektivavtal kan du ha rätt till utfyllande ersättning från arbetsgivaren vid föräldraledighet. Kolla gärna i ditt kollektivavtal vad som gäller eller fråga arbetsgivaren vad denne har för uppfattning i frågan om utbetalning av föräldralön för arbetstagare som omfattas av korttidsarbete. Unionens utgångspunkt är  att det normalt bör vara möjligt att behålla denna ersättning på oförändrade nivåer vid korttidsarbete.

Hur många timmar ska jag arbeta om jag bara är delvis föräldraledig (eller deltidssjukskriven/deltidsarbetande), när korttidsarbete blir aktuellt?  
Enligt Tillväxtverkets information (2020-04-28) ska arbetstidsminskningen beräknas utifrån sysselsättningsgraden efter avdrag för deltidsföräldraledigheten, alltså som om man var deltidsanställd. 

Räkneexempel 1:  Du har en heltidsanställning om 40 timmar/helgfri vecka, men är föräldraledig på 25 procent. Det införs nu korttidsarbete med statligt stöd på din arbetsplats och du och dina kollegor får minskad arbetstid med 20 procent. Om du fortsatt är föräldraledig på 25 procent kommer du då att jobba 24 timmar per helgfri vecka (40 x 0,75 x 0,8 = 24).

Räkneexempel 2: Du och dina kollegor får inom ramen för korttidsarbete med statligt stöd istället minskad arbetstid med 60 procent.  Om du fortsatt är föräldraledig på 25 procent kommer du då att jobba 12 timmar per helgfri vecka (40 x 0,75 x 0,4 = 12).

Tillväxtverket anger vidare att ersättningar för föräldraledighet eller sjukskrivning fungerar som vanligt. Vi rekommenderar dock att du kontaktar Försäkringskassan om du omfattas av korttidsarbete och har frågor om ersättning från det allmänna vid sjukdom eller föräldraledighet. 

Räkneexempel lön: Om din ordinarie lön är 40 000 kr/mån och du jobbar 75 procent (föräldraledig 25 procent) samt får minskad arbetstid med 20 procent under perioden av korttidsarbete, blir lönen som utbetalas från arbetsgivaren cirka 26 400 kr. Utöver frånvaroavdraget motsvarande 25 procent görs ett löneavdrag på 12 procent i det steget av korttidsarbete, alltså 40 000 kr x 0,75 x 0,88 = 26 400 kr.

Detta förutsatt att man inte har någon annan frånvaro under månaden. Observera också att detta är en grov beräkning, man behöver alltid se till avdragsreglerna i aktuellt allmänna villkorsavtal för att få fram exakta siffror. Som nämnts ovan kan man därutöver, utifrån regler i allmänna villkorsavtalet, ha rätt till löneutfyllnad i form av föräldralön för den del av arbetstiden man är föräldraledig.

Kontakta Unionens fackliga rådgivning om du har fler frågor kring hur din lön beräknas om du är sjukskriven eller föräldraledig. 

När det gäller frågor kring ersättning från det allmänna vid sjukdom eller föräldraledighet för dig som omfattas av korttidsarbete, kontakta Försäkringskassan. 

Om din ordinarie arbetstid omfattas av en deltidsanställning se även frågan under Arbetstid: ”Vad gäller vid korttidsarbete för mig som är deltidsanställd?”.
 

Generellt gäller att om du är föräldraledig, hel- eller deltidssjukskriven eller deltidsanställd finns det starka skäl till att du inte ska omfattas av korttidsarbete. Bland annat är din arbetstid redan förkortad och det finns en komplexitet kring förläggning av arbetstid och ersättningsnivåer.

Om din arbetsgivare inte ansöker om korttidsarbete med statligt stöd eller inte beviljas detta men ändå vill införa korttidsarbete finns ännu fler skäl att vara extra försiktig innan du tackar ja till en sådan överenskommelse med din arbetsgivare. Om korttidsarbete utan statligt stöd införs kan detta komma att påverka din sjukpenninggrundande inkomst och därmed ersättningen från det allmänna vid föräldraledighet eller sjukdom.

Om du är eller planerar vara föräldraledig bör du ta kontakt med Försäkringskassan för att få råd kring eventuell möjlighet att skydda din SGI.

Kontakta Unionens fackliga rådgivning om du har fler frågor kring hur din lön beräknas om du är sjukskriven eller föräldraledig. 

När det gäller frågor kring ersättning från det allmänna vid sjukdom eller föräldraledighet för dig som omfattas av korttidsarbete, kontakta Försäkringskassan. 

Tillfällig föräldrapenning (VAB) betalas ut om du behöver avstå från arbete för att vårda ett sjukt barn. När du omfattas av korttidsarbete betalas tillfällig föräldrapenning endast ut för tid som du var schemalagd att arbeta under korttidsarbetet. Detta kan medföra att du endast får ersättning för VAB några timmar per dag, beroende på hur ditt arbete är upplagt. Om du inte skulle ha arbetat något alls en dag när ditt barn blir sjukt så kan du inte heller få ersättning från Försäkringskassan för just den dagen.

Du bör alltid undersöka med Försäkringskassan vad som gäller i just ditt fall och hur din VAB-ersättning kan påverkas av korttidsarbete. Du bör även fråga din arbetsgivare hur löneavdrag vid VAB kommer att göras, eftersom arbetsgivaren kan bedöma att din VAB även ska fördelas på tid du inte har varit schemalagd att arbeta. Om arbetsgivaren gör en sådan bedömning riskerar du att få ett löneavdrag som inte ersätts genom tillfällig föräldrapenning.

Svar: Intjänande av antal betalda semesterdagar påverkas inte av korttidsarbete med statligt stöd. Det följer av 7 § semesterlagen och också av de centrala kollektivavtal om korttidsarbete med statligt stöd som träffats mellan parterna.

Korttidsarbete utan statligt stöd
Om din arbetsgivare istället har korttidsarbete utan statligt stöd riskerar du som arbetsbefrias hela dagar utan lön att tjäna in färre semesterdagar med semesterlön . Det gäller dock inte om du istället jobbar kortare dagar. Du kan undvika att förlora semesterdagar med semesterlön om du kan komma överens med arbetsgivaren om att tiden i korttidsarbete ska räknas in i den anställningstid som ligger till grund för beräkning av semesterdagar med semesterlön.

Ta del av fler frågor och svar kopplade till korttidsarbete och semester.

Svar: Om korttidsarbete har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal , och arbetsgivaren inför det, så är det korttidsarbete som gäller. Vägrar du trots det ställa upp på korttidsarbetet så kan det anses utgöra arbetsvägran vilket är en saklig grund för uppsägning (personliga skäl).

Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal, så krävs att du skriftligen godkänner att du omfattas av korttidsarbete. Om du inte vill delta kan det leda till att du sägs upp på grund av arbetsbrist . Då gäller det vanliga regelverket för arbetsbrist enligt LAS ( lagen om anställningsskydd ).

Stöd vid korttidsarbete kan enligt lagen inte utgå under uppsägningstid . Av det skälet bör korttidsarbete inte gälla dig som är uppsagd.

För arbetsplatser med kollektivavtal framgår det av den centrala överenskommelsen att den som är under uppsägningstid som utgångspunkt inte kan omfattas av korttidsarbete under uppsägningstiden och att ordinarie anställningsvillkor beträffande lön och andra ersättningar gäller.

Arbetar du hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal krävs ditt skriftliga godkännande för deltagande i korttidsarbete. Det innebär att du kan neka att delta i korttidsarbete om du redan är uppsagd. Då gäller dina ordinarie anställningsvillkor under uppsägningstiden. Om du har tackat ja till korttidsarbete och sedan blir uppsagd under tiden som korttidsarbetet pågår så fortsätter du att arbeta med reducerad tid, om inte du och arbetsgivaren har kommit överens särskilt om att korttidsarbetet ska upphöra vid uppsägning .

Svar: Du kan inte få arbetslöshetsersättning för arbetstidsminskningen vid korttidsarbete. Om du har frågor om din rätt till arbetslöshetsersättning, bör du vända dig till din a-kassa. 

Läs mer om a-kassan

Svar: De som blir arbetslösa efter att ha deltagit i korttidsarbete enligt lagen om stöd vid korttidsarbete, behöver oftast inte få en sämre arbetslöshetsersättning.

Vid beräkningen av om du har jobbat tillräckligt mycket för att kvalificera dig för arbetslöshetsersättning kan tiden med korttidsarbete hoppas över och du kan istället använda arbete längre tillbaka i tiden. Den lägre lönen under korttidsarbetet behöver då inte heller dra ned den genomsnittsinkomst innan arbetslösheten som ersättningen beräknas på.

Om det skulle vara bättre för dig som söker arbetslöshetsersättning att använda tiden med korttidsarbete än att hoppa över den, kan det finnas en sådan möjlighet. De förmånligare reglerna som beskrivits nu gäller bara under förutsättning att korttidsarbetet ger rätt till statligt stöd.

Hur rätten till arbetslöshetsersättning ser ut för just dig, beror på många omständigheter. Din a-kassa har mer information. Läs mer om a-kassan

Inkomstförsäkringen är ett komplement till a-kassans ersättning om du slår i deras ersättningstak och eftersom a-kassan inte ersätter dig för att du deltar i korttidsarbete omfattas denna del inte av inkomstförsäkringen.

För mer information om inkomstförsäkringen och dess villkor besök oss på https://www.unionen.se/medlemskapet/inkomstforsakring

En lägre lön ger lägre intjänande till pensionen, men ålderspensionen tjänas dock in under lång tid och att gå ner i lön några månader för att sedan återgå till ordinarie lön får därför normalt inte så stora effekter totalt sett.

Intjänandet påverkas bland annat på följande sätt:

• Allmän pension – tjänas in på årsinkomst på upp till ca 570 000 kr. Om inkomsten under korttidsarbete innebär att årsinkomsten understiger det beloppet så minskar avsättningen till den allmänna pensionen.
• ITP1 (premiebestämt) – Inbetalning baseras på kontant utbetald bruttolön varje månad. Med lägre lön så blir insättningen till pensionen mindre vid lägre lön.
• ITP2/KTP2 (förmånsbestämd del) – Den nya lägre lönen inrapporteras. Den förmånsbestämda delen innebär att den framtida pensionen beräknas som en andel av slutlönen (den påverkas alltså inte så länge du går upp i lön igen innan du går i pension, vilket måste ske innan 65 år). Återgången till den högre lönen omfattas vid korttidsarbete inte av de särskilda reglerna om lönekapning vid löneförhöjning.
• ITPK/KTPK (premiebestämd del) –Inbetalningen blir lägre då lägre lön ger lägre insättning.
• Flexpension - avsättningen till flexpension baseras på den pensionsmedförande lönen inom ITP1 respektive ITP2. Vid lägre lön minskar därmed även avsättningen till flexpensionen.

Svar: När en arbetsgivare tecknar kollektivavtal finns möjlighet att ha kvar de försäkringar och förmåner man redan har istället för de kollektivavtalade försäkringarna. Om din arbetsgivare medger det är det du som medarbetare som ska göra det valet och de är viktigt att du vet vad ett avstående från de kollektivavtalade försäkringarna och förmånerna innebär.

Här kan du läsa mer om rätten till tjänstepension och en jämförelse mellan kollektivavtalad och företagsspecifik.

På Collectum kan du läsa mer om hur ett avstående ska göras och vad det innebär.

Ja, under förutsättning att ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete med statligt stöd har tecknats på avtalsområdet som hängavtalet följer. Om arbetsgivaren vill teckna ett lokalt avtal om korttidsarbete med statligt stöd görs det med lokal facklig part med förhandlingsmandat för Unionen på arbetsplatsen. Om det inte finns någon sådan på arbetsplatsen är det Unionens regionkontor som utgör lokal facklig part och som arbetsgivaren får vända sig till i frågan.

Statligt stöd för korttidsarbete beviljas enbart under förutsättning att det annars skulle behöva genomföras omfattande uppsägningar. Men det är också ett krav att arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna.

Det innebär att arbetsgivaren i första hand måste ha undersökt om det är möjligt att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk. Detta kan resultera i att viss personal måste sägas upp medan andra får bli föremål för korttidsarbete. I förarbetena till den nya lagstiftningen beskrivs det som att åtgärderna kan handla om att genomföra förändringar i skiftläggningen samt uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, till exempel konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal. Bedömningen får göras i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos den aktuella arbetsgivaren. Arbetsgivaren kommer vid ansökan om stöd till Tillväxtverket behöva kunna motivera på ett tydligt sätt varför en viss åtgärd inte kan betraktas som tillgänglig. 

Det är viktigt att du har rätt uppgifter i Unionens medlemsregister för att vi ska kunna ge dig det bästa stödet. Logga in här och kontrollera att den anställning du har registrerat hos oss är aktuell.

Svar: Din medlemsavgift baseras på din inkomst. Om din tillfälliga lön före skatt när du har korttidsarbete gör att du hamnar inom ett nytt avgiftsintervall kan du ha rätt till en lägre medlemsavgift i Unionen. Om du efter tre månader fortfarande har en tillfällig lön kan du höra av dig till oss för att få din avgift ändrad. Vi ser då över din avgift retroaktivt.

Du behöver bara höra av dig till oss på Unionen om din tillfälliga lön till följd av korttidsarbete leder till en sänkt avgift. Här kan du se avgiftsintervallen och läsa mer om din medlemsavgift.