Försäkringsguiden
Unionen förklarar vilket försäkringsskydd du har i arbetslivet. Beroende på hur det ser ut just för dig påverkas du på olika sätt när livet förändras.
Unionen förklarar vilket försäkringsskydd du har i arbetslivet. Beroende på hur det ser ut just för dig påverkas du på olika sätt när livet förändras.
Hur ditt försäkringsskydd ser ut beror på flera olika faktorer. Dels vilket skydd det finns i lagen men också vart du jobbar, om du har kollektivavtal och om du har tecknat gruppförsäkringar eller andra privata försäkringar. Du kan likna ditt försäkringsskydd vid ett pussel. Pusselbitarna kan se olika ut beroende på vilka försäkringar du har och hur just din situation ser ut.
Den första pusselbiten är lagen, grunden för alla. Lagen reglerar de ersättningar du kan få när du bor, arbetar och betalar skatt i Sverige.
Pusselbit nummer två är kollektivavtalet, som ca 85% av Unionens medlemmar omfattas av. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund som reglerar vad som ska gälla i den bransch där du jobbar, alltså regler utöver det som finns i lagen. Det kan handla om lön, uppsägningstid , semester och försäkringar.
Pusselbit nummer tre är gruppförsäkringar. Det innebär att man som grupp kan förhandla fram bra försäkringar för de behov gruppen har. Unionen har förhandlat fram försäkringar med rabatter både för sakförsäkringar och personförsäkringar. Det kan också vara så att din arbetsgivare erbjuder gruppförsäkringar eller att du kan teckna det genom ett medlemskap i någon annan förening.
Sakförsäkring - Unionen samarbetar med If som ger dig som medlem förmånliga priser och villkor på hem-, villa- och bilförsäkring.
Personförsäkring – Som medlem i Unionen kan Bliwa erbjuda förmånliga personförsäkringar oavsett hur din livssituation ser ut. Försäkringar som ger en extra trygghet till både dig och din familj.
Om jag lämnar gruppen?
Något som kan vara bra att tänka på när det kommer till gruppförsäkringar är att så länge du är del av gruppen har du tillgång till den billigare försäkringen. Lämnar du gruppen så finns oftast möjlighet att teckna en så kallad fortsättningsförsäkring men de är vanligtvis dyrare.
Som sista pusselbit finns privata försäkringar. Alltså försäkringar som du kan köpa som privatperson. Ibland får du rabatt när du samlar fler försäkringar hos ett försäkringsbolag men försäkringarna prissätts annars utifrån en rad olika parametrar t ex. vilken riskgrupp du tillhör, var du bor och hur gammal du är.
Beroende på hur ditt försäkringspussel ser ut så kan du påverkas på olika sätt när livet förändras. Det finns en rad tillfällen där du har försäkringsskydd skydd både från lagen och kollektivavtalet och där du kan köpa till egna försäkringar. Klicka dig vidare i menyn ovan för att läsa mer om vad som gäller:
Vilka försäkringar och ersättningar gäller om du blir sjuk och inte kan arbeta?
Första dagen du är sjuk sker ett karensavdrag som är lika med 20 % av din veckolön. Fram till dag 14 får du lagstadgad sjuklön. Sjuklönen betalas ut av arbetsgivaren och motsvarar 80 % av din lön.
Skulle du bli långvarigt sjuk så du inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden eller om din arbetsförmåga blir varaktigt betalar försäkringskassan ut sjukersättning.
Du som omfattas av
kollektivavtal
får också kollektivavtalad sjuklön från arbetsgivaren från dag 15. Det innebär att du nästan får 90 % av din lön under de månader den kollektivavtalade sjuklönen betalas ut (dag 15 till dag 90) om man lägger ihop sjuklön och sjukpenning.
Om du är sjuk längre än tre månader övergår ersättningen från den kollektivavtalade sjuklönen till
ITP
Sjukpension och ersättningen betalas ut av försäkringsbolaget Alecta. Nivån på ersättningen sjunker för lön över 43 750 kr/mån (2023).
Skulle du bli långvarigt sjuk så du inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden eller om din arbetsförmåga blir varaktigt nedsatt finns en kollektivavtalad sjukpension som betalas ut från Alecta.
Om du vill kan du komplettera med en grupp- eller privatförsäkring som ger dig mer vid högre lön när den kollektivavtalade sjukpensionen sjunker eller som betalas ut efter att ersättningen från kollektivavtalet tar slut efter ett knappt år kan du köpa en sjukförsäkring.
Det finns också en typ av försäkring som du kan teckna som grupp- eller privatförsäkring som heter ”Diagnosförsäkring” och som ibland kan ingå i sjukförsäkringar. Det är en försäkring som betalar ut ett kapital om du skulle drabbas av en viss diagnos t ex. cancer.
Vilka försäkringar gäller om du råkar ut för en olycka på jobbet? Vad gäller på väg till och från jobbet? Och hur ser ditt olycksfallsskydd ut utanför arbetstid?
Det finns ett grundskydd i lagen men för de alla flesta personer kan det vara bra att ha det extra skydd du får genom kollektivavtalet eller grupp- eller privatförsäkring.
Ett olycksfall – en oförutsägbar yttre händelse, på jobbet, klassas ofta som en arbetsskada. Den som förvärvsarbetar omfattas av den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen och kan vid en olycka via försäkringskassan få ersättning för kostnader för t ex. tandvård eller hjälpmedel. Om du skulle gå miste om inkomst på grund av en arbetsskada och en läkare bedömer att skadan kommer påverka dina möjligheter att arbeta under minst ett år kan du få livränta från Försäkringskassan.
Om vi tittar på den kollektivavtalade pusselbiten så hittar vi Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, som förkortas TFA . Det är en försäkring som täcker både karensavdraget och eventuellt inkomstbortfall på grund av sjukskrivningen. Har det dessutom uppkommit kostnader i samband med arbetsskadan så kan även dessa ersättas, t ex. tandvård.
Det är viktigt att om du drabbas av ett olycksfall på arbetsplatsen (en arbetsskada) dokumentera vad som hänt, gärna med foton, och uppsöka läkare samma eller nästa dag om det behövs. Glöm inte att anmäla både till Försäkringskassan och AFA Försäkring som har hand om den kollektivavtalade försäkringen.
Hur ser det ut på vägen till och från jobbet? Den kollektivavtalade försäkringen täcker också vad man kallar till färdolycksfall. Det innebär att du är försäkrad när du tar dig till och från jobbet om du tar den vanliga vägen och inget trafikförsäkringsklassat fordon är inblandat.
Cyklar du eller går du så har du försäkring. Och den vanliga vägen gäller så inga stopp i affären på vägen hem, men förskola får du åka till om du brukar göra det på den "vanliga vägen" hem.
Säg att du när du kommer hem snubblar över skorna i hallen, då gäller inte din försäkring på jobbet, du har ju kommit hem. Då är det bra att fundera på vad du har för skydd på din fritid.
Skydd på din fritid
Här kommer grupp- och personförsäkringarna in. En olycksförsäkring kostar inte många tjugor i månaden och kan hjälpa dig med eventuella kostnader som uppstår i samband med en olycka. Den kan också hjälpa dig om du får skador som leder till medicinsk eller ekonomisk invaliditet som påverkar din möjlighet att jobba som du tidigare gjort så du får sänkt framtida inkomst.
Vilken ersättning får du när du är hemma med barn? Vad är skillnaden mellan föräldrapenning från försäkringskassan och föräldralön som du får när du jobbar på en arbetsplats som omfattas av Unionens kollektivavtal ?
Alla nyblivna föräldrar har enligt lagen rätt att ta ut föräldraledighet. Du har rätt att vara helt ledig från och med barnets födelse och 18 månader framåt. Den lagstadgade föräldraförsäkringen - som har en lönegräns - utbetalas från Försäkringskassan.
Om din arbetsgivare har kollektivavtal får du som förälder även föräldralön , vilken betalas av arbetsgivaren. Föräldralön är framförhandlat i Unionens kollektivavtal och kan se lite olika ut beroende på vilket avtal du har på din arbetsplats.
Föräldralönen ger dig 10 procent av din månadslön utöver den föräldrapenning du får från Försäkringskassan. Det är tänkt att resultera i att du får 90 procent av din månadsinkomst även när du är hemma med ditt lilla barn (förutsatt att du tar ut full ersättning från Försäkringskassan).
Vanligtvis får du - om du varit anställd en viss tid - under ett par månader upp till ett halvår 10 % extra från arbetsgivaren under den tid du är föräldraledig.
Gäller Unionens kollektivavtal på din arbetsplats behöver du inte ansöka om föräldralön - i våra avtal är det arbetsgivarens ansvar att se till att du får ut det du ska ha.
Vilken ersättning får du från a-kassan ? Vad gäller om du har kollektivavtal på din arbetsplats? Och vilken ersättning kan du få om du är medlem i Unionen?
Det är frivilligt att vara medlem i en a-kassa. A-kassan är en lagstiftad försäkring vilket betyder att alla a-kassor följer samma regler och förordningar oavsett om det är Unionens eller något annat förbunds a-kassa.
Om du blir arbetslös och uppfyller villkoren för ersättning i a-kassan kan du få inkomstrelaterad ersättning – men aldrig mer än 80% av inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen. Inkomsttaket i a-kassan är för närvarande 33 000 kr/mån (80% av 33 000 kr = 26 400 kr före skatt) under de 100 första ersättningsdagarna och därefter sjunker ersättningsnivåerna över tid.
Från den 1 oktober 2022 kan du som uppsagd från en arbetsplats som inte omfattas av kollektivavtal få omställningsstöd från den Offentliga omställningsorganisationen.
Den Offentliga omställningsorganisationen kan hjälpa dig hitta och söka lediga jobb, ge dig studievägledning samt ge rådgivning inför start av företag.
Exempel på stöd:
De flesta kollektivavtal ger rätt till utvecklat omställningsstöd från en omställningsorganisation . Omställningsstödet kan du få när uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning löper ut. Vilken omställningsorganisation du omfattas av är beroende av ditt kollektivavtalsområde.
Om du inte arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal finns ett grundläggande offentligt omställningsstöd som söks från Offentliga omställningsorganisationen.
Omställningsorganisationerna bidrar med hjälp och stöd i att söka nytt arbete, starta eget, gå utbildningar med mera när du är mellan jobb. De kan också ge ekonomiskt komplement, avgångsersättning (AGE), till a-kassan vid uppsägningar.
Exempel på stöd du kan få:
Unionens inkomstförsäkring är ett bra exempel på en gruppförsäkring. Unionens inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap utan extra kostnad och kompletterar din a-kassa och eventuell avgångsersättning så att du kan försäkra inkomst upp till 60 000 kronor i månaden. Du kan få ersättning från inkomstförsäkringen i upp till 150 ersättningsdagar, ungefär sju månader om du blir arbetslös eller säger upp dig.
Vilka försäkringar i lag och kollektivavtal skyddar din familj? Vilka försäkringar kan du köpa till för att skydda dina efterlevande om du skulle avlida i förtid, sk. efterlevandeskydd?
Familjen i fokus - efterlevandeskydd
När det kommer till efterlevandeskydd är det viktigt att utgå från familjens behov. Vet man vad familjen behöver är det också lättare att avgöra om de ersättningarna som betalas ut från lag och kollektivavtal räcker eller om du behöver komplettera med grupp- eller privata försäkringar. Särskilt viktigt blir detta för dig som inte har några försäkringar på jobbet.
Det finns två efterlevandeskydd i lagen som kan betala ut pengar till dina efterlevande. Det ena heter omställningspension och ersättning betalas ut till din partner om ni har varit gifta och bott tillsammans, och även till din sambo som har/har haft/väntar barn tillsammans. Hur länge man får omställningspension beror på din ålder när du avlider och dina eventuella barns ålder.
Det andra lagstadgade efterlevandeskyddet heter barnpension och betalas ut till barn som förlorat sin förälder innan de fyllt 18 år, kan förlängas som längst till 20 år om barnet studerar på grundskola eller motsvarande.
Det finns två försäkringarna i kollektivavtalet som du har automatiskt, tjänstegrupplivförsäkring och familjepension .
Tjänstegrupplivförsäkring, TGL
Jobbar du på ett företag med kollektivavtal omfattas du av en tjänstegrupplivförsäkring, TGL som är en livförsäkring på 315 000 kr för 2023 (289 800 kr för 2022). Efter du har fyllt 55 år trappas beloppet av och försäkringen gäller fram tills du fyller 70 år om du fortsätter arbeta fram till dess.
Värt att känna till är att man på förhand bestämt vem som ska få pengarna. Pengarna betalas ut till:
Om du vill att sambo eller någon annan valfri person ska få pengarna kan du fylla i ett särskilt förmånstagarförordnande hos Collectum. Det betyder alltså att om du vill att sambo ska få pengarna måste du själv säga till. Kom ihåg att se över och eventuellt ända ditt särskilda förmånstagarförordnande om din livssituation förändras.
Förutom det vanliga beloppet finns även ett barnbelopp i tjänstegrupplivförsäkringen.
Familjepension ITP2
Det andra efterlevandeskyddet heter Familjepension och är en försäkring som betalar ut ett belopp i relation till hur hög lön du har haft. Familjepension kräver att du är född 1978 eller tidigare, har tjänstepensionen ITP2 och har en månadslön över 45 676 kr/mån (2023).
Även den här försäkringen har förutbestämt vem som ska få pengarna. Här kan pengarna bara betalas ut till make, maka, barn under 20 år, det vill säga en snäv krets.
Har man ingen förmånstagare eller inte önskar ha den här försäkringen är det möjligt att avstå sin familjepension, då går pengarna i stället till din pension. Om du väljer bort familjepensionen kan du inte välja tillbaka den sen.
När det handlar om efterlevandeskydd du själv kan välja så handlar det om återbetalningsskydd och familjeskydd .
Återbetalningsskydd
Återbetalningsskydd är en försäkring som innebär att den delen av din tjänstepension som du själv kan påverka (det vill säga ITPK alt. alla pensionspengar för dig med ITP1) ärvs av din familj om du skulle avlida. Dina efterlevande får då så mycket pengar som du har tjänat ihop i din pensionssäck.
Ett återbetalningsskydd kostar ingenting men är inte gratis. Hur går det ihop? Ja, du betalar inte någon avgift eller premie för skyddet, däremot så avstår du från arvsvinster. Men vad är då en arvsvinst? Jo, det är pengarna från dem som inte valt återbetalningsskydd och som avlidit. De pengarna fördelas sedan mellan alla andra som inte valt återbetalningsskydd vanligtvis i generationsgrupper. Det innebär utan återbetalningsskydd får du en högre pension än med. Det är svårt att säga exakt hur mycket mer det ger i pension, det kan röra sig om några hundralappar upp till flera tusen kronor mer i pension. Det som påverkar storleken på arvsvinsterna är både hur gammal du är och under hur lång tid du tänker att du ska ta ut pensionen den dag du blir pensionär. De stora arvsvinsterna ligger nämligen där, då du blivit pensionär.
Se över helheten och anpassa skyddet efter din familj och era behov
Familjeskydd
Familjeskydd är en livförsäkring där du själv väljer hur mycket pengar du vill att familjen ska få utbetalt som ett månadsbelopp under det antalet år du väljer. Maximalt kan familjen få ca 15 500 kr/mån i 20 år. Priset för försäkringen beror på hur gammal du är, hur högt belopp du väljer och hur lång utbetalningstid du vill ha. Ju yngre du är desto billigare försäkring, så försäkringen är billig för den unga familjen.
Det finns en stor flora av grupp- och privata försäkringar du kan teckna för att skydda din familj. Familjeskydd , likt det som finns valbart i kollektivavtalet kan också tecknas ”på stan”, du kan självklart köpa livförsäkringar på alla möjliga belopp och glöm heller inte att låneskyddet som du kanske har på ditt bolån på banken, om du har ett sådant, är en typ av livförsäkring som betalar av din del av lånet om du skulle gå bort.
Vad påverkar hur mycket du får i pension? Vilka val kan du göra? Vad betyder kollektivavtalet för din tjänstepension?
Pensionspyramidens grund är den lagstadgade allmänna pensionen som du tjänar in till genom att betala skatt i Sverige. Tjänstepension är något som din arbetsgivare eventuellt betalar - jobbar du på ett företag med kollektivavtal har du tjänstepension - men saknar företaget du arbetar på kollektivavtal är det arbetsgivaren som bestämmer om det ska göras inbetalningar till tjänstepension. Toppen på pensionspyramiden består av ett eventuellt privat pensionssparande.
Genom att betala skatt och ha en inkomst upp till 49 967 kr/mån (2023) tjänar du till den allmänna pensionen. Inkomst över 49 967 kr/mån (2023) är inte pensionsgrundande.
Den allmänna pensionen består av två delar, inkomstpensionen som du indirekt påverkar genom att jobba mycket, jobba länge och ha en hög lön och premiepensionen där du, om du vill, kan göra val.
Ditt val – Allmän pension
Vill du påverka den allmänna pensionen är det premiepensionen, den mindre delen, du kan göra val kring. På Pensionsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om fonderna, jämföra dem och göra dina val.
Om du inte väljer- Allmän pension
Om du inte vill välja placeras pengarna i Sjunde AP-fonden – Statens Årskullsförvaltningsalternativ AP 7 Såfa - som är icke valet inom den allmänna pensionen.
Steg två i pensionspyramiden är den kollektivavtalade tjänstepensionen. Genom att jobba hos en arbetsgivare med kollektivavtal får du tjänstepension, ITP . De flesta av Unionens medlemmar som omfattas av kollektivavtal har ITP och alla med ITP har en del i sin pension som man själv kan styra över.
När det handlar om val inom tjänstepensionen ITP så kan du välja både vilken typ av förvaltningsform du önskar och vilket bolag du vill ska ta hand om pengarna. ITP finns i två olika varianter, ITP1 och den gamla ITP2.
ITP1
Är du född 1979 eller senare gäller ITP1 och då styr du över hela tjänstepensionen. Det innebär att hälften av tjänstepensionspremien placeras i en traditionell försäkring där du idag kan välja mellan fem upphandlade bolag med traditionell försäkring. Den andra halvan kan du placera i ett eller två av de upphandlade bolagen, där både traditionella och fondförsäkringar erbjuds.
ITP1 är en premiebestämd pension. Det innebär att arbetsgivaren betalar in en förutbestämd premie till din pension varje månad. Här vet man på förhand hur mycket arbetsgivaren betalar in men inte vad man får i pension eftersom det beror på avkastning, avgifter och hur mycket pengar som betalas in.
Om du jobbar hos en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal efter april 2006 kan det vara så att du har ITP1, även om du är född före 1979. Arbetsgivaren har då ansökt om att alla tjänstemän ska ha ITP1.
ITP2
Om du är född 1978 eller tidigare gäller ITP2 då kan du styra över den del av tjänstepensionen den som kallas ITPK.
ITP2 är en förmånsbestämd pension. Det innebär att du är lovad en förmån. Förr var det här den vanligaste pensionstypen men den är lite mer stelbent och regeltyngd än en premiebestämd. Här kommer din framtida pension bero på vilken lön du har och hur länge du tjänar in pension i det här systemet. Tanken är att du ska få en procentsats på din slutlön i pension livet ut men för att få det krävs att du t ex. är i systemet den dagen du går i pension och att du har tjänat in ITP2 under nästan hela ditt arbetsliv.
Om det inte är så kommer du få de pengarna som arbetsgivaren betalt in. I en förmånsbestämd pension vet man inte vad arbetsgivaren betalar in utan bara vad man ska få, om man uppfyller kriterierna.
Det som är speciellt med den kollektivavtalade tjänstepensionen är att du har ett begränsat antal bolag att välja mellan. Dessa bolag väljs ut genom en upphandling, vilket innebär att bara de bästa bolagen med bäst försäkringar/fonder och lägst avgifter får vara med och ta hand om pengarna.
Du kan också välja hur mycket risk du vill ta genom att välja mellan traditionell- och fondförsäkring. Den traditionella försäkringen är en tryggare sparform med garanti men begränsad möjlighet att påverka placeringarna. Alla val kring ITPn görs hos Collectum, det administrativa bolaget som har hand om ITPn.
Flexpension innebär två saker för dig som har kollektivavtal : mer pengar till din tjänstepension och en förstärkt möjlighet att gå ned i tid vid arbetslivets slut.
Unionen förhandlade 2017 fram en överenskommelse om flexpension som innebär att 99,6% av Unionens medlemmar med kollektivavtal nu har flexpension. Som nybliven 25-åring börjar du tjäna in till flexpension så du som är ung idag kommer att tjäna in mer till pensionen och får större möjligheter att gå ned i tid och gå i pension när du själv vill.
Flexpensionen möjliggör ett flexiblare slut på arbetslivet på två sätt:
Vad flexpensionen kan ge beror på en rad faktorer, till exempel ålder, löneutveckling , avgifter, inflation med mera. Faktorerna är osäkra och gör det svårt, till och med omöjligt att säga i förväg exakt vad du kommer få i pension.
Titta i ditt kollektivavtal eftersom det beror på vilket avtal som finns på din arbetsplats gällande premier och från vilken ålder du kan ansöka om deltid.
Finns inget kollektivavtal är det upp till arbetsgivaren att bestämma om du ska ha tjänstepension. Arbetsgivare som väljer att köpa en tjänstepension åt sina anställda väljer ofta en premiebestämd pension, dvs. de betalar in en procentsats av de anställdas lön till en försäkringsmäklare, bank eller försäkringsbolag, den speglar ofta den kollektivavtalade ITP1-pensionen.
Toppen på pensionspyramiden består av ett eventuellt privat pensionssparande.
Om du väljer ett investeringssparkonto, ISK, har det den fördelen att du under den tid du sparar betalar skatt och det belopp du tar ut den dagen du blir pensionär är skattat och klart.
Vill du investera i aktier och fonder kan du också göra det på andra sätt än ett ISK, t ex värdepappers- eller depåkonto. Andra sätt att spara kan vara, skog, fastigheter, antikviteter etc.
ITP 1 omfattar i huvudsak tjänstemän födda 1979 eller senare (tjänstemän födda före 1979 kan också enligt vissa förutsättningar omfattas av ITP 1). Om du omfattas av ITP 1 och fortsätter att arbeta efter att du har fyllt 65 år, så kommer inbetalningen till tjänstepensionen att betalas fram till dess att du fyller 66 år.
ITP 2 omfattar tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Åldersgränsen för arbetstagare inom ITP 2 är fortfarande 65 år. Man kan dock komma överens med sin arbetsgivare om att ITP 1 ska gälla från 65 år.