Ditt lönesamtal - tre steg för bra förutsättningar

Alla vill ha bra betalt för sina arbetsinsatser, men hur gör du för att lägga upp ditt eget lönesamtal med din chef? Ledarskapscoachen Anders Kinding ger dig några av sina bästa tips.

Lyssna

Tänkande man I den bästa av världar finns det tydliga lönekriterier i ditt företag, som beskriver hur löner ska sättas och hur de relaterar till olika arbetsuppgifter och graden av ansvar. Lönekriterierna brukar också utgå ifrån principen ”lika lön för lika arbete”.

- Oberoende av hur tydliga kriterierna är på företaget så behöver du vara väl förberedd inför din egen förhandling , menar Anders Kinding. Låt inte din löneförhandling ske ”ad hoc”, utan ta dig tid att förbereda dig grundligt. Det kommer både du och din chef att ha nytta av när ni ska komma fram till en ny överenskommelse som ni båda känner är rimlig och realistisk.

I förberedelserna lyfter han fram tre steg – som också är en grund för själva samtalet med chefen:

Vad har vi som förenar oss? Vilka är våra gemensamma mål?

Ett positivt förhandlingsresultat bygger på att du och din närmaste chef har förtroende för varandra. Förbered dig därför genom att tänka igenom områden som förenar dig och din chef utifrån ett verksamhetsperspektiv.

Formulera dina argument som att – ”Vi vill ju båda att företaget ska gå bra.” ”Vi vill ju båda verka för att vi kan växa.” ”Vi vill ju båda befästa och förstärka vårt renommé på marknaden.” osv. Du väljer såklart att betona de punkter som är topprioritet hos just er organisation eller företag.

Genom en sådan inledning visar du för din chef att löneförhandlingen inte är ett spel där ena parten vinner och den andra förlorar, utan ett moget samtal som ska leda fram till en överenskommelse som är bra för dig, bra för chefen, och bra för företaget. Vinna-vinna.

Vad är det som skiljer oss åt? Hur ser ”förhandlingsspannet” ut?

Gör en lönejämförelse. Vad är lönen för motsvarande position i andra delar av företaget, eller hos andra arbetsgivare i branschen? Kolla med dina chefskollegor eller med andra personer i ditt nätverk.

Den totala ersättningen till dig kan ju bestå av fler delar än den kontanta månadslönen. Försäkringar, förmånsbil, bidrag till hälsa, träning, etc.

En undersökning som gjordes av Microsoft under 2021 visar att medarbetare i hög grad söker flexibilitet i arbetet, hälsosamt arbetsklimat, bra chefer, uppskattning i jobbet, och en bra lön. Så det är viktigt att du värderar dina löneanspråk i jämförelse med andra förväntningar som du har på din arbetsgivare. Men du tjänar inte på att vara blyg i din förhandling .

du tjänar inte på att vara blyg i din förhandling .

Vid ditt lönesamtal kan du fråga din chef vad hen anser om dina arbetsinsatser och dina resultat, och lyssna noggrant på vad din chef har att säga. Det är viktig information för att du ska förstå hur din chefs prioriteringar ser ut.

Oftast är det en fördel om du frågar din chef om vad hen tycker är en rimlig löneökning för dig. Då kommer du att få veta chefens miniminivå. Om budet är för lågt, kan du då svara med ”Hm, jag hade nog tänkt att 1000 kronor mer är en rimlig nivå.”

Men du måste komma till lönesamtalet så väl förberedd så att du skulle vara den som lägger det första förslaget. Då är rådet att du lägger dig i överkanten av det realistiska lönespannet. Ge alltid en förklaring till varför du föreslår en viss lönenivå: ”Mitt förslag ligger ju lite i överkant för motsvarande positioner i branschen, men eftersom jag har lyckats sänka produktionskostnaderna så tänker jag att det är en rättvisande lönenivå för mig”.

Vilka är mina starkaste argument? Vad är viktigt för min arbetsgivare?

Ingen arbetsgivare vill ge dig en löneökning utan att de får något tillbaka från dig. Därför måste du förbereda din argumentation noggrant innan du sätter dig i löneförhandlingen med din chef.

Det som genererar vinster i ett företag kan oftast sammanfattas under tre rubriker:

Ökade intäkter
Minskade kostnader
Tillväxt, nya kunder, nya marknader.

Så ditt förberedelsearbete består av flera moment: Vad har du gjort det senaste året? Vad har du bidragit med som positivt påverkat företagets lönsamhet? Går det att mäta? Gör en lista med konkreta exempel.

Är du själv inte stolt finns risk att din arbetsinsats inte värderas tillräckligt högt

Är du ovan vid att prata positivt om dig själv, så kan du använda dig av SAR-tekniken. Tänk på att om du inte själv är stolt över vad du bidrar med, så är risken stor att dina arbetsinsatser inte värderas tillräckligt högt.

Ha en plan B klar

Alla förhandlingar resulterar inte i ett resultat som du vill. Ibland kommer du bara en bit på vägen, ibland tar det helt stopp och du och din chef skiljs utan att det har blivit någon ny överenskommelse.

Anders tips är att du alltid ska gå in i en förhandling med tydliga förväntningar på resultatet, till exempel ”Jag vill att min lön höjs med 2000 kronor per månad”.

- Men du tjänar också på att förbereda en plan B, det vill säga vad du gör om ni inte kommer fram till en överenskommelse, menar han.

En plan B, förklarar Anders, kan exempel vara att be om att ta upp lönediskussionen vid ett senare tillfälle eller om något i uppdraget kan förändras för att ge en högre lön.

- En plan B kan också vara att säga att man funderar på att se sig om efter annan arbetsgivare. Det betyder inte att du i förhandlingen ska ”hota” med att sluta, säger han. Men det stärker ditt eget självförtroende och beteende i samtalet med din chef, om du har klart för dig alternativen. Oavsett vilket jobb du har tycker jag att det är en god idé att alltid ha spaningen påslagen om vad det finns för alternativ till ditt nuvarande jobb. Det är sällan bästa livskarriären att stanna i samma organisation hela livet.

Unionen ger dig lönerådgivning

Om du vill diskutera din lön och få ytterligare tips så kan du kontakta antingen Unionens chefslinje, eller en chefsombudsmän i din region.

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg

1

2

3

4

Nästa artikel

Så stöttar du en kollega i att bryta stresspiralen

Har din medarbetare börjat bete sig annorlunda? Glömmer hen saker? Snäser av folk? Eller verkar supertrött? Det är tecken på skadlig stress. Vi tipsar om hur du kan stötta en medarbetare i att bryta stresspiralen. Att du tar tag i saken är viktigt för hela teamet – för stress smittar faktiskt!

Två kvinnor som pratar

Stress är ett utbrett problem på våra arbetsplatser. Statistik från SCB visar att cirka hälften av alla är psykiskt stressade på jobbet – alltså varannan kollega. Direkt eller indirekt kommer deras stress även att påverka andra i teamet, för det är faktiskt så att stress smittar.

– Vi är sociala varelser som påverkas av varandras känslor, såväl lugn som stress. Du vet säkert hur en kollega som kommer in på kontoret med andan i halsen, full av irritation, påverkar stämningen i rummet, säger Susanne Ellbin, psykolog vid institutet för stressmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Att försöka ignorera saken är förstås ett alternativ – men att hjälpa en kollega som fastnat i skadlig stress kommer att kännas bättre för er båda.

Vi är varandras arbetsmiljö

Fast även som chef kan man tveka och känna ”Det kanske inte är min ensak. Borde jag lägga mig i?”

– Absolut, men jag tycker ändå att du ska lägga dig i. Vi är varandras arbetsmiljö. Om en person är mycket stressad, så bidrar det med stress och irritation i hela arbetsgruppen, det påverkar alla. Dessutom har det skett så mycket förändringar i samhället det senaste decenniet, med det stora informationsflödet, det gränslösa arbetslivet, aktivitetsbaserade kontor, slimmade organisationer och allt vad det är. Många har det tufft och vi behöver hjälpa varandra, inte minst genom att lyfta de här frågorna. Det handlar om att vi måste få bättre arbetsplatser där vi kan fungera på ett bra sätt, säger Susanne Ellbin.

All stress är inte skadlig – så när blir den det?

Vi är alla lite stressade nu och då, och det är helt okej. Stress blir skadlig först när den inte följs av tillräcklig återhämtning. Det vill säga du gör av med mer energi än du fyller på med, vilket sliter på kroppens resurser – och till slut blir du utmattad.

Så vad är då varningsflaggorna på skadlig stress? Jo, att personen börjar snäsa av kollegor, tappar koncentrationen, skjuter upp beslut, är orolig, nervös, emotionellt labil och nyckfull.

– Just irritation är vanligt hos personer med hög stressnivå, man har ett tempo i sig och vill att saker ska gå fortare. En annan varningsflagg är att personen har svårt att sova och är ständigt trött, har kraftig huvudvärk, eller missar saker och gör fel i arbetet.

Därför springer stressade personer på alla bollar

Vad ska jag göra om jag vill stötta en medarbetare i att bryta spiralen?

– Det bästa är att vara rak och tydlig. När man är inne i en stresspiral är det svårt att bryta den, för vi vänjer oss långsamt vid att ha ett högre tempo. Rätt som det är är vi så inne i det att vi bara fortsätter agera.

Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion

Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion, som ger oss tunnelseende och säger till oss att agera och det snabbt.

– Det är därför en stressad person springer på alla bollar. Och om någon säger till hen att tagga ner, blir personen lätt irriterad, ”du fattar inte, du ser väl själv hur mycket vi har att göra.” Hen är redan överbelastad och har känslan allt vilar på mig, och så kommer du och ställer ytterligare ett krav.

Så hur bemöter jag min kollega i detta på bästa sätt, för att inte bli avsnäst?

– Försök att ha ett öppet samtal, där du utgår ifrån dig själv och vad du ser: Jag ser att du är stressad väldigt ofta, och upplever att du inte verkar må bra av det. Det gör mig orolig, för du är en uppskattad kollega som jag inte vill ska gå in i väggen. Det här är en situation vi behöver lösa, så hur kan vi hjälpas åt att göra det?

Som chef är det ditt ansvar

Susanne Ellbin påpekar att som chef är det ditt ansvar, om medarbetaren ingår i ditt team, att ta tag i saken.

– Om en person uttrycker stor stress, så kanske det syns på hen för att hen är mest reaktiv, men inte sällan ligger det något i själva arbetssituationen som behöver ses över. Och det är arbetsgivarens uppgift och ansvar att se till att anställda har en god arbetsmiljö, säger Susanne Ellbin.