Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Nästa artikel
Unionens dataskyddsombud Nils Henckel hjälper oss att reda ut några vanliga frågor.
Nej, inte utan mycket goda skäl. Vid misstanke om allvarlig misskötsamhet, exempelvis sexuella trakasserier eller misstanke om ekonomisk brottslighet, kan en arbetsgivare göra det. Men du får inte slentrianmässigt sitta och läsa medarbetares mejl och sms.
Nej, inte i syfte att följa var medarbetare är. På samma sätt får man inte via bilens gps sitta och följa sina medarbetare. Det underminerar personens frihet. Men det kan finnas situationer där det är okej, exempelvis om det handlar om personens säkerhet eller att företaget behöver en körjournal för att kunna redovisa rätt till Skatteverket.
Nej, absolut inte. Man får naturligtvis ha kameran på i digitala möten, och du som chef kan ha en önskan om att alla ska ha kameran på då.
Ja, i vissa fall. Säg att några kollegor inte kan närvara vid en dragning, och man vill att de ska få informationen i efterhand. Då får företaget spela in om alla deltagare är med på det – och det brukar ju vara fine. Men man ska akta sig för att slentrianmässigt spela in alla möten, om man inte har ett konkret svar på varför det är nödvändigt. Så innan du spelar in möten, känn efter i magen om det känns sunt eller inte. Det brukar vara en bra vägvisare.
Nja, det beror på jobbets karaktär. I normalfallet får man inte använda tekniken för att kolla hur långa raster människor tar eller när de loggar ut för dagen. Så som utgångspunkt bör du ifrågasätta det. De flesta tjänstemannajobb kräver nog inte den kollen.
