Stress, ansvar och krav på att alltid leverera – många chefer riskerar att gå in i väggen. I det här avsnittet av Unionens podcast delar Therese Ousbeck sin berättelse om utmattning och återhämtning och Unionens expert Mirjam Olsson ger råd för hur du som ledare kan förebygga ohälsa – för dig själv och ditt team.
Therese körde på. Hon var ny som chef, sedan kom en pandemi och svällande uppdrag – och till slut tog det stopp.
”Jag fann ingen glädje i nånting. Stoppar jag inte nu, vet jag inte vad som händer,” berättar hon i podden.
Sjukskrivningen blev vändpunkten, men vägen dit kantades av välkända fällor: lojalitet, gränslöshet och den tysta förväntan att “lösa det”. Unionens utredare Mirjam Olsson känner igen mönstret: ”Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad,” säger hon.
Just den meningen borde få varningsklockorna att ringa. För bakom den döljer sig ofta brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet – och delegerade arbetsmiljöuppgifter utan tillräckliga förutsättningar.
Therese beskriver hur hjälpen gjorde skillnad. ”Jag blev respektfullt uppfångad… direkt till företagshälsovården, rehabplan, läkare och psykolog,” berättar hon.
Regelbundna avstämningar med chefen och en grupp som fick växa i ansvar gav hållbarhet på riktigt. Transparensen blev hennes ledarskapslyft.
”Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.”
Kärnan i avsnittet handlar om chefens uppdrag. Att få delegerade arbetsmiljöuppgifter innebär att arbeta både med SAM och med arbetsanpassning/rehabilitering. Men, som Mirjam betonar: uppgifterna måste komma med mandat, befogenheter och resurser.
”Det går inte att göra ett bra jobb om man har usla förutsättningar. Ytterst kan man faktiskt returnera arbetsmiljöuppgifter uppåt igen.”
I avsnittet berörs också teknikstress. Nytt ska inte staplas ovanpå allt gammalt. "Man måste se till att tekniken understödjer arbetet – inte att den blir något vi ska tjäna," säger Mirjam.
Therese fyller i: ”Min dröm är att tekniken inte ens syns, utan jobbar i bakgrunden – så att vi kan lyfta våra mänskliga superkrafter.”
Det här avsnittet är för dig som leder andra – särskilt om du är mellanchef. Du får både igenkänning och ett konkret språk för att ställa krav tidigt. Och ja, mod att säga: Jag behöver förutsättningar för att ta det här ansvaret.
Lyssna på hela samtalet för Therese resa, Mirjams råd om tidiga tecken och hur du praktiskt säkrar ditt mandat.
Nästa artikel
När man söker efter synonymer till ordet kraft får man en lång lista, där några av dem förknippas med styrka, energi och förmågan att påverka. Elaine lägger en stor vikt vid att det är chefen som har ansvar för arbetskraften på arbetsplatsen.
- Fundera över om du är en ledare som tar eller ger kraft till dina medarbetare. Vad tror du ger dina medarbetare kraft att prestera bättre?
Elaine likställer kraften hos medarbetarna med deras potential att växa och leverera i sitt arbete. Men vilka tips har hon då till chefen att bidra med kraft till sina medarbetare?
Det centrala momentet att bygga relation, menar Elaine, är medarbetarsamtalet. Inledningen i mötet är alltid viktigt, och kanske framför allt när du träffar dem första gången.
- Det tar 90 sek för medarbetaren att bestämma sig för vem du är, förklarar Elaine.
Hennes tips är att alltid inleda samtalet genom att vara personlig för att sedan gå över till de jobbrelaterade frågorna.
- Medarbetarna sitter med förväntningar som är helt okända för dig och de undrar också hur du är som ledare.
Elaine föreslår att du inleder med att fråga mer generellt vad medarbetaren förväntar sig av en ledare, vad hen behöver för att få energi och vad som tar energi. Det ger en bild av förväntningarna på dig där du kan förklara dina starkare och svagare sidor.
- I nästa steg vänder du på det och säger vad du förväntar dig av medarbetaren, säger hon.
För att vara säker på att samtalet har nått fram har Elaine själv ibland ett mail redo med en summering, som hon skickar till medarbetaren efter mötet. Ett mail som hon avslutar med en uppmaning om återkoppling.
”Priming” är ett begrepp som Elaine jämställer med psykologiska glasögon. Det är en psykologisk term som beskriver hur våra tidigare erfarenheter och stimuli kan påverka vårt sätt att tänka, känna och agera i framtida situationer.
- Allt du säger spelar roll. Om jag snackar skit om en person du aldrig träffat så kommer det spegla hur du ser på personen vid ert första möte.
Hennes tips är att i stället uppmuntra alla att skvallra positivt om varandra.
- Ett knep är att göra en deal med en medarbetare du vet har stort inflytande i arbetsgruppen och tillsammans skapa en kultur av positiv priming.
I det kraftfulla ledarskapet ingår det att ge feedback, men det ingår också att hantera konflikter.
- Den jobbiga nyheten är att om du är konflikträdd så ska du inte vara chef, säger hon. Den goda nyheten i sammanhanget är att du kan träna på att hantera konflikter.
Elaine förklarar att ironin för den som är konflikträdd är att den samlar på konflikter som sopas under mattan. Hennes förslag är att ledaren kan ha fokus på att vara lösningsfokuserad, för att undvika ha fokus på själva konflikten.
Hon poängterar dock vikten av att alla har en god kompetens i att ge och få feedback för att undvika konflikter, något som hon tycker bör vara en del i on-boarding i arbetsgruppen.
Det sista punkten Elaine nämner är att våga ta tag i relationen och börja om.
- Du kan ju ha fått en dålig start med en person som präglas av missförstånd och dålig stämning. Be då om ett samtal, hör hur medarbetaren mår och fråga om ni kan börja om relationen på nytt.
