Shelley Grundén hade jobbat i butik sedan tonåren. Men bristen på utveckling och den stora omställning branschen går igenom fick henne att känna att hon inte hade sin framtid inom handeln. Nu tar hon tag i sin livsdröm och studerar till socionom.
Det tog många år för Shelley Grundén, 43 år i Stockholm, att ta tag i sin dröm om att bli socionom. Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka.
Länge kände hon att det inte ens var någon idé att försöka
– Jag tänkte att jag ändå aldrig kommer att komma in. Just därför är jag så lycklig över att jag nu realiserar min livsdröm. Att jag inte blev fast i en bransch där jag inte längre utvecklades.
Shelley Grundén läser sedan ett och ett halvt år tillbaka socionomprogrammet på Södertörns högskola. Hon hade sökt in till utbildningen flera gånger tidigare, men aldrig lyckats få en plats, så hon fortsatte jobba inom handelsbranschen. Där fick Shelley tidigt in en fot. Det började med att hon gjorde praktik på Lindex när hon gick på gymnasiet. Hon fick därefter extrajobb, vilket ledde till en helgtjänst, som ledde till ett vikariat, vilket ledde till olika tjänster som ställföreträdande chef i olika butiker.
– Som ung, modeintresserad tjej var det roligt att jobba inom handeln, jag gillade kundkontakten, att träffa och hjälpa människor. Och kulturen på Lindex är sympatisk, många stannar i årtionden.
Hon studerade visserligen mellan varven. Hon hade en plan om att läsa enstaka kurser för att på de sättet komma bakvägen in i socionomyrket.
– Det går inte, men känslan av att jag ville göra något annat levde kvar.
Känslan minskade inte efter att hon fick barn.
– Det är konstigt, för trots att många kvinnor jobbar inom handeln är jobben inte anpassade för kvinnor med familj. Arbetstiderna skiftar, man stänger ofta butiken efter att förskolan stängt. Och om man vabbar, vilket många kvinnor inom låglöneyrken ofta gör, så skapar det en stress, för man vet vilken extra arbetsbörda det innebär för kollegorna.
Med åren började hon också känna av den kris handelsbranschen befinner sig i kris. Dels är det färre som besöker galleriorna, när fler handlar på nätet och har lärt sig jaga låga priser. Men det handlar också om höga hyror och energipriser, och den gröna omställning som måste till. Allt detta gör att handeln är en bransch i förändring.
– Vi blev färre personer på golvet, och även om kunden alltid var i fokus skulle vi också sälja på ett mer aktivt sätt. I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen, samtidigt om möjligheterna att ta sig vidare karriärmässigt minskade.
I takt med att antalet tjänster skars ner ökade också stressen
Ja, att hennes framtid inte var inom handeln blev allt tydligare, men exakt hur hon skulle ta sig därifrån var hon inte på det klara med. Det var när Shelley hösten 2018 blev utbränd i rollen som butikschef för en nyöppnad inredningsbutik, som hon tog tag i saken.
– I två års tid hade jag sprungit runt och släckt bränder. Utmattningen kostade rejält på kroppen, men jag är ändå tacksam för pausen den gav.
Shelley fick tid att tänka, analysera, och drömma kring sitt liv och sin framtid, och som många som hamnar i någon typ av kris sökte hon förändring. Även på arbetstid ville hon ägna sig åt något som hon känner har större mening än att sälja plagg och prylar. Hon ville hjälpa folk till positiv förändring.
– Att bli socionom kändes också som ett tryggt val, folk kommer tyvärr alltid att ha problem, dessutom såg jag möjligheten att komma upp i lön. Men jag hade ju sökt socionomutbildningen tidigare, och aldrig kommit in. Nu försökte jag även komma in på reell kompetens, men lyckades inte med det heller.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
Hon trodde drömmen var ouppnåbar, men kontaktade ändå en studievägledare.
– Hon var superärlig och sa att jag aldrig skulle komma in på det jag hade, att jag hade sämsta tänkbara utgångspunkt. Hon rekommenderade mig därför att läsa upp matten och skriva högskoleprovet. Jag hade låga förväntningar på mig själv, och tänkte att jag skulle få jättedåligt resultat, men fick precis det jag behövde för att komma in.
Det är ett stort steg att börja plugga som vuxen med småbarn, framförallt då Shelley inte har så mycket CSN kvar att ta ut och det är osäkert om hon kommer att få
omställningsstudiestöd
.
– Men min man säger att ”vi löser det.” Det är fantastiskt att ha den uppbackningen, säger hon och skrattar till:
– Å andra sidan tog jag hela föräldraledigheten, så jag känner att det är min tur nu.
Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
Hon strålar när hon berättar om allt hon lär sig om dagarna nu, men poängterar samtidigt att studera inte är någon dans på rosor. Vissa veckor är riktigt kämpiga. Men att det skulle vara svårare att plugga i medelåldern skriver hon inte under på.
– Dels kommer jag in med rejält med kunskap om livet, och dels har jag ett större lugn i att det ordnar sig än många av mina yngre studiekamrater. So what, om jag kör på en tenta, då lyckas jag väl nästa gång.
Fundera på vad du vill göra.
Vänd dig till en studievägledare, och be hen vara helt ärlig. Vad behöver du för att komma in på din drömutbildning?
Om du är ensamstående förälder, fundera på hur kan lösa det ekonomiskt och tidsmässigt. Kanske kan din mamma eller nära vänner hjälpa till med barnen ibland.
Om du har en partner, diskutera igenom valet att studera innan du börjar, så att ingen sedan skuldbelägger dig för att du behöver prioritera plugg ibland (även kvällstid).
Kör! När du har din plan, så kör på
Din karriär som chef
Vill du utvecklas i din roll som chef? Här hittar du råd och stöd för din karriär tillsammans med medlemserbjudanden kopplade till din egen utveckling och karriär.
Din egen karriär och utveckling
Om du har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar kan du bli medlem i Unionen Chef - Sveriges största fackförbund för chefer. Är du redan yrkesverksam medlem i Unionen kan du uppdatera ditt medlemskap utan att det kostar något extra.
AI förändrar arbetslivet – som chef behöver du växa med den
Över en miljon jobb kan automatiseras inom den närmaste femårsperioden. Även om lika många, eller fler, nya kan komma att skapas kommer den artificiella intelligensens framfart skapa identitetskriser i många yrken. Där kommer chefer få en viktig roll, menar Futurions VD Ann-Therese Enarsson.
Yrkesroller och arbetsuppgifter förändras
Att AI kommer påverka svenskt arbetsliv i grunden är enkelt att konstatera. Men exakt hur många är svårare att säkert veta, även om många försöker beräkna exakt hur många jobb som kommer ersättas, kompletteras och utvecklas. Enligt till exempel Arbetsförmedlingen kan drygt en miljon jobb automatiseras genom bland annat artificiell intelligent i Sverige fram till 2030. En hisnande siffra, kan man konstatera.
Samtidigt kommer också minst lika många nya jobb också skapas – 1,3 miljoner enligt vissa beräkningar.
Ann-Therese Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion
Osäkerheten som omgärdar AI och arbetslivet känns igen från andra tekniksprång, som när internet etablerades. Ann-Therese Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, tar en annan, kanske ännu mer samhällsomvälvande teknikrevolution som utgångspunkt.
jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner
– Jag brukar jämföra det som händer med AI nu med det som hände när elektriciteten slog igenom – förutsättningarna för alla jobb förändras, men jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner.
Yrkesmässig identitetskris väntar många
Enarsson är själv jurist i grunden och tar sitt eget yrke som exempel.
– Det finns beräkningar på att uppemot 44 % av innehållet som jurist kan kompletteras av en AI-modell. Vad händer då? Om nästan hälften av det jag gör försvinner och förändras – är jag fortfarande ens jurist då?
Att yrkesroller och arbetsuppgifter förändras kan lätt leda till en lätt identitetskris. Delar av den utbildning man lagt flera år på kanske kommer tas över av AI och då känner en del kanske att de slösat bort tid eller att delar av yrket som man verkligen har uppskattat inte längre kommer vara en del av det.
– Många funderar säkert på att byta yrke. När AI-verktygen är lika vassa och snabba på det som du själv är bra på blir det lätt så.
En chef ska både lyssna och agera
För chefer, och även HR-avdelningar, kommer man därför behöva vara beredd på att hantera de kompetenshierarkier som rubbas i och med AI. Man behöver också vara medveten om att AI inte förändrar alla yrkesroller i samma tempo eller hastighet, det sker i olika hastighet både mellan och i olika branscher.
– Som chef behöver man vara både en bra lyssnare och våga agera i det läget. Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Tidigare trygga yrken utmanas
Kognitiva tjänstemannayrken hör till de yrkesgrupper påverkas mest av språkmodeller som till exempel ChatGPT. Yrkesroller där en stor del av arbetsuppgifterna går ut på att analysera, skriva, förklara eller förhandla har tidigare setts som "trygga", men utmanas av AI nu.
– Det kommer självklart skaka om. Just därför behöver vi prata om AI som en mänsklig fråga. Det handlar om ledarskap, lärande och mod. Det handlar om att skapa en miljö där människor får växa med tekniken – inte känna sig utbytta av den. Vi behöver fler modiga ledare som säger: "Jag kan inte allt – men jag är beredd att lära."