Världen springer, men hänger arbetsplatserna med? Nyckeln är inte “mer av allt”, utan att separera arbetsuppgifter och miljö: bli mer digitala hemma och mer mänskliga på kontoret. I detta avsnitt av podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar vi om distansarbete, hur vi sätter rättvisa regler – och av vilka anledningar.
När så många av oss har vant sig vid att arbeta hemifrån, spara in på både kostnader och restid, vilka anledningar har vi då att åka till kontoret? Annika Holmberg sätter fingret på det: “När vi träffas så händer någonting annat.” Idéerna föds i friktionen, relationer byggs i vardagssnacket och komplexa frågor löses snabbare när vi möts. Samtidigt påminner Unionens Mirjam Olsson om något minst lika viktigt: fokus. “Det är inte rimligt att man ska behöva gå hem för att kunna koncentrera sig.” Om hemmet ger medarbetare bättre arbetsro måste kontoret uppgraderas – tysta zoner, mötesdisciplin och rätt rum för rätt jobb.
Flexibilitet ska inte ses som en förmån, det är en produktionsstrategi. Mirjam Olsson varnar för den “illusoriska känslan av kontroll” som uppstår när alla är på plats – närvaron i sig säger inget om värdet som skapas. Det gör däremot tydliga mål, gemensamma principer och aktiv uppföljning. Unionens ser positivt på distansarbete när det går att förena med uppgifterna, samtidigt som vi värdesätter kontorets kraft där den behövs.
I podden landar samtalet i ett tänkbart “kontoret 2.0”: “Jag drömmer om att vara hemma måndag och fredag… superproduktiv. Sen tisdag, onsdag, torsdag till kontoret… då får vi vara kreativa ihop… tekniken finns där, den är ganska osynlig,” säger programledare Nicklas Hermansson. Poängen är inte exakt vilka dagar, utan vad som passar bäst för just det vi vill uppnå.
Flexibilitet fungerar när den är saklig och transparent. ”Ingen modell passar alla, olika roller kräver olika lösningar – men kraven ska vara tydliga,” säger Annika. Mirjam fyller i att avsteg och undantag måste prövas mot gemensamma kriterier, annars uppstår godtycke och stress. Med rätt principer kan vi korta arbetstiden över tid, och ändå höja träffsäkerheten i när vi ses.
Lyssna på hela avsnittet för konkreta exempel på hur ni gör hemmet mer digitalt, kontoret mer samarbetsdrivet och ledarskapet mer aktivt – utan att bli mer kontrollerande.
Börja med uppgiften: Kartlägg flöden som kräver samproduktion (idéarbete, onboarding, svåra beslut) vs. flöden som kräver djupfokus. Matcha plats efter behov.
Designa kontoret för människor: Tysta zoner, bra mötesrum, sociala ytor och tydlig mötesdisciplin.
Standardisera det digitala: Gemensamma verktyg, filstruktur och klara riktlinjer för kommunikation när ni arbetar hemifrån.
Mät output, inte närvaro: Veckorytm med mål – leverans – lärdomar. Synliggör vad som gav värde, inte var någon satt.
Principer före tyckande: Dokumentera kriterier för distans/kontor per roll/uppgift. Tillämpa lika för lika – hantera undantag öppet.
Ta bort för att lägga till: Om ni ökar kontorsdagar, minska mötesmängd och rapportbrus så att vinsten i samvaro märks.
Iterera ofta: Testa under en persiod, följ upp samarbete, fokus och leverans – sen justera efter behov.
Nästa artikel
Efter några år av testande har Schibsted valt en tydlig riktning för hemarbetet. “Vi har nu fyra dagar på kontoret… när vi träffas så händer någonting annat,” säger Annika Holmberg. Hon beskriver hur idéer tar fart vid kaffemaskinen och hur det blir lättare att bolla snabbt.
Unionens Mirjam Olsson menar att det viktigaste inte är antalet dagar som medarbetare jobbar här eller där – utan vad som fungerar bäst för uppgifterna. “Unionen har en positiv grundsyn på distansarbete när det går att förena med uppgifterna,” säger hon.
Kärnfrågan blir därför inte kontor mot hem, utan vad ni försöker åstadkomma. Om kreativitet, onboarding och relationer är målet behöver ni visa hur kontoret faktiskt hjälper. Om fokusarbete hackar på plats behöver ni förklara hur miljön ska bli bättre, inte bara kräva närvaro.
Vissa chefer oroar sig för att anställda inte arbetar om de sitter hemma, men Mirjam vänder på situationen: “Ibland finns det en illusorisk känsla av kontroll bara för att medarbetare är på arbetsplatsen.” Närvaron i sig är ingen garanti. Ett aktivt chefskap med tydliga mål och uppföljning ger mer.
Rättvisa och förutsägbarhet är nästa pusselbit. Saknas gemensamma principer blir besluten lätt godtyckliga. “Det är ett recept för missnöje,” säger Mirjam och syftar på när distansmöjligheter delas ut efter magkänsla. Annika lyfter samma praktiska slutsats från ett annat håll. Ingen modell passar alla, men kraven måste vara klart formulerade så att chefer kan leda och medarbetare planera sina liv.
Samtalet mynnar ut i en enkel sanning: Platsen ska bära arbetet. När ni förklarar varför, sätter principer som håller och följer upp på resultat i stället för närvaro, blir frågan mindre laddad. Då går det dessutom lättare att testa, mäta och justera utan att förtroendet tar stryk.
Lyssna på avsnittet så får du hela resonemanget, med fler exempel på hur ni undviker skyttegravar och landar i ett tydligt “varför” som människor kan samlas kring.
Börja med uppgiften. Försök hitta en gemensam förståelse för vilken arbetsmiljö som lämpar sig bäst för olika uppgifter, och använd det som grund för era ramverk.
Sätt principer, inte tyckande. Dokumentera kriterier för distans/kontor (roll, uppgift, säkerhet, kundbehov). Tillämpa brett och sakligt – undantag hanteras öppet.
Designa kontoret för jobbet. Skapa tysta zoner, bra mötesrum, sociala ytor och regler för mötesdisciplin. Ingen ska behöva “gå hem för att kunna tänka”.
Fokusera på output. Veckorytm med mål – leverans – lärdomar. Om ni tillåter distansarbete måste det vara grundat i tillit så att det inte uppstår ytterligare insatser för kontroll och övervakning – det tjänar ingen på.
Kalibrera teamvis. Tillåt olika lösningar i olika team. Ett säljteam fungerar inte likadant som ett analys-team. Led aktivt, förklara varför det skiljer sig.
Testa – utvärdera – justera. Testa en policy under en period och utvärdera regelbundet i samverkan hur distansarbetet fungerar. Justera utefter behov.
