Världen springer, men hänger arbetsplatserna med? Nyckeln är inte “mer av allt”, utan att separera arbetsuppgifter och miljö: bli mer digitala hemma och mer mänskliga på kontoret. I detta avsnitt av podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar vi om distansarbete, hur vi sätter rättvisa regler – och av vilka anledningar.
När så många av oss har vant sig vid att arbeta hemifrån, spara in på både kostnader och restid, vilka anledningar har vi då att åka till kontoret? Annika Holmberg sätter fingret på det: “När vi träffas så händer någonting annat.” Idéerna föds i friktionen, relationer byggs i vardagssnacket och komplexa frågor löses snabbare när vi möts. Samtidigt påminner Unionens Mirjam Olsson om något minst lika viktigt: fokus. “Det är inte rimligt att man ska behöva gå hem för att kunna koncentrera sig.” Om hemmet ger medarbetare bättre arbetsro måste kontoret uppgraderas – tysta zoner, mötesdisciplin och rätt rum för rätt jobb.
Flexibilitet ska inte ses som en förmån, det är en produktionsstrategi. Mirjam Olsson varnar för den “illusoriska känslan av kontroll” som uppstår när alla är på plats – närvaron i sig säger inget om värdet som skapas. Det gör däremot tydliga mål, gemensamma principer och aktiv uppföljning. Unionens ser positivt på distansarbete när det går att förena med uppgifterna, samtidigt som vi värdesätter kontorets kraft där den behövs.
I podden landar samtalet i ett tänkbart “kontoret 2.0”: “Jag drömmer om att vara hemma måndag och fredag… superproduktiv. Sen tisdag, onsdag, torsdag till kontoret… då får vi vara kreativa ihop… tekniken finns där, den är ganska osynlig,” säger programledare Nicklas Hermansson. Poängen är inte exakt vilka dagar, utan vad som passar bäst för just det vi vill uppnå.
Flexibilitet fungerar när den är saklig och transparent. ”Ingen modell passar alla, olika roller kräver olika lösningar – men kraven ska vara tydliga,” säger Annika. Mirjam fyller i att avsteg och undantag måste prövas mot gemensamma kriterier, annars uppstår godtycke och stress. Med rätt principer kan vi korta arbetstiden över tid, och ändå höja träffsäkerheten i när vi ses.
Lyssna på hela avsnittet för konkreta exempel på hur ni gör hemmet mer digitalt, kontoret mer samarbetsdrivet och ledarskapet mer aktivt – utan att bli mer kontrollerande.
Börja med uppgiften: Kartlägg flöden som kräver samproduktion (idéarbete, onboarding, svåra beslut) vs. flöden som kräver djupfokus. Matcha plats efter behov.
Designa kontoret för människor: Tysta zoner, bra mötesrum, sociala ytor och tydlig mötesdisciplin.
Standardisera det digitala: Gemensamma verktyg, filstruktur och klara riktlinjer för kommunikation när ni arbetar hemifrån.
Mät output, inte närvaro: Veckorytm med mål – leverans – lärdomar. Synliggör vad som gav värde, inte var någon satt.
Principer före tyckande: Dokumentera kriterier för distans/kontor per roll/uppgift. Tillämpa lika för lika – hantera undantag öppet.
Ta bort för att lägga till: Om ni ökar kontorsdagar, minska mötesmängd och rapportbrus så att vinsten i samvaro märks.
Iterera ofta: Testa under en persiod, följ upp samarbete, fokus och leverans – sen justera efter behov.
Nästa artikel
Anders beskriver det som en blixt från klar himmel, och den reaktionen är långt ifrån unik. Enligt Unionens ombudsman Dag Bremberg är det vanligt att just chefer drabbas hårt när ett uppdrag tar slut.
Det handlar inte bara om att förlora ett jobb, utan om att förlora en position man byggt upp under lång tid – ofta utan att ha föreställt sig att det skulle kunna ta slut.
När rollen och identiteten hänger ihop
För många chefer har arbetet blivit tätt sammanvävt med den egna identiteten och därför kan ett avsked skapa en enorm osäkerhet. Anders beskriver hur det i hans fall märktes av i vardagen. Den enkla frågan ”vad gör du?” blev plötsligt svår att svara på.
”Jag blev bara tyst”, berättar han i podden.
Låt processen ta sin tid
Unionen möter många chefer i den här situationen. Dag Bremberg beskriver det som en kris, men också som en process som behöver få ta tid.
Det första steget är att förstå vad som har hänt och hur det påverkar en. Att prata med någon utanför den egna organisationen kan vara avgörande för att sortera tankarna.
”Det första man gör är att ringa till Unionen”, säger han.
Där kan man få stöd både i det praktiska – kring uppsägning , villkor och nästa steg – och i att hitta riktning framåt.
När det första skedet lagt sig uppstår nästa fråga: vad nu?
Här finns inget enkelt svar. Men både Anders och Dag lyfter vikten av att inte fastna. Att börja göra något – även om det initialt inte känns perfekt – kan vara ett sätt att ta sig ur vakuumet och komma i rörelse.
Samtidigt behöver processen få ta tid. Erfarenheten försvinner inte, även om rollen gör det. Tvärtom kan den bli tydligare med lite distans till chocken – och det perspektivet är god hjälp för att hitta nästa steg framåt.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet här.
