När Camilla larmade sin chef om kollegors sexköp och droganvändning blev hon uppsagd från kapitalförvaltningsbolaget. Unionen tog ärendet till rättslig prövning och nu har tingsrätten ogiltigförklarat uppsägningen och gett Camilla upprättelse.
Unionens medlem ”Camilla” (som egentligen heter något annat) hade arbetat administrativt på ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm i över tio år när hon hösten 2023 sades upp. Företaget hänvisade till illojalt beteende och samarbetssvårigheter, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega.
Lisa Melin är förbundsjurist på Unionen och den som företrädde Camilla i förhandlingarna med arbetsgivaren. Hon ansåg att arbetsgivarens anklagelser var obefogade och tog ärendet till domstol.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger hon.
Men det fanns mer att reagera på i det här fallet.
Camilla hade tidigare i samtal med företagets VD berättat att kollegor använt droger och att sexköp förekommit under jobbresor. Hon uttryckte även oro kring en delägare dömd för ekonomisk brottslighet.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin till Kollega.
Tingsrätten anser att arbetsgivaren inte visat sakliga skäl för uppsägningen. Rätten slår också fast att Camilla inte varit illojal.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin till Kollega.
Bolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd plus Camillas lön retroaktivt och därutöver även de rättegångskostnader som Unionen haft för att driva ärendet.
– Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger Camilla till Kollega.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad, tillägger hon.
Företaget har valt att inte överklaga.
Nästa artikel
Restaurangchefen, som också var medlem i Unionen, hade jobbat några månader på sin nya arbetsplats när hen blev sjuk och fick lov att sjukskriva sig, några kortare perioder i omgångar, under hösten.
Hen fick ingen sjuklön under sjukskrivningen - och ingen annan lön heller.
I november sa hen upp sig, fortfarande utan att ha fått ut sin lön. Då menade arbetsgivaren att de kunde kvitta löneskulden mot de vinflaskor restaurangchefen skulle ha plockat på sig under tiden som anställd. En grundlös anklagelse, menar restaurangchefen.
Företaget hade inte heller följt lagen, innan de beslöt ”kvitta” löneskulden. Enligt paragraferna tre och fyra i kvittningslagen krävs ett förbehållsbelopp från Kronofogdemyndigheten (läs mer nedan). Det hade inte fullföljts här.
- Arbetsgivaren har utan grund påstått att medlemmen tillgripit vinflaskor till ett mycket stort värde. Medlemmen förnekar detta, konstaterar Unionens förbundsjurist Carl Siljehamre och fortsätter:
- Förutsättningarna för kvittning av lön, som dessutom i övrigt är ytterst begränsade, är inte heller uppfyllda.
Nu stämmer Unionen arbetsgivaren på skadestånd för brott mot kvittningslagen och ersättning för utebliven lön, sjuklön samt utebliven semesterersättning .
Första paragrafen i lagen om sjuklön lyder:
”En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).”
Kvittningslagen, eller lag om arbetsgivares kvittningsrätt som den egentligen heter, utgör ett slags ramverk för i vilka fall det är godkänt för arbetsgivaren att göra avdrag på en anställds lön för att täcka olika oförutsedda kostnader.
I korthet gäller detta:
När du slutar din anställning ska du ha semesterersättning för semesterdagar som du har tjänat in, men inte har tagit ut.
