En kundtjänstmedarbetare tvingades ha sin webbkamera påslagen hela arbetsdagarna. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot dataskyddsförordningen – och fallet kan bli vägledande för framtida övervakningsfrågor på arbetsplatser.
Under arbetet med kundtjänst var kvinnan ständigt i bild, medan chefen hade sitt ljud avstängt. Någon information om syftet med övervakningen gavs inte, och arbetsgivaren undersökte inte heller om mindre ingripande åtgärder - som arbetsledning - kunde användas.
– Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen, till medlemstidningen Kollega.
Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd. Målet är det första i sitt slag som tas upp i domstol och kan få stor betydelse för hur arbetsgivare får övervaka sina anställda.
– Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får, övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.
Nästa artikel
Efter att ha jobbat på i ett par månader på ett företag - utan att få ut någon lön - vände sig en medlem till Unionen, precis som man bör göra. Då reagerade arbetsgivaren: genom att säga upp henne per mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”.
Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för den tid någon arbetat, konstaterar Unionens förbundsjurist Franziska Brüggemann, som nu driver medlemmens ärende till tingsrätten både för utebliven lön och för att uppsägningen kan vara ett brott mot föreningsrätten.
"Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet", säger hon till Unionens medlemstidning Kollega.
Utöver föreningsrättskränkning stämmer Unionen även företaget för brott mot Las, lagen om anställningsskydd . Arbetsgivaren var nämligen skyldig att varsla både arbetstagaren och facket två veckor i förväg – något som inte skedde.
Men det är inte första gången den arbetsgivaren kallas till rätten. Inte mindre än tio gånger under de senaste tre åren har Unionen stämt samma företag och ett annat företag med samma ägare, för utebliven lön och ersättning. Ägaren har flera konkurser bakom sig. Hur många gånger till ska det behöva göras?
Malin Wulkan är chefsjurist på Unionen:
"Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget", säger hon till Kollega.
Unionen kräver nu 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet, samt ersättning till medlemmen för utebliven lön och semesterersättning .
