IT-experten: ”Du vet inte idag vad du vill dölja i framtiden”
Jag är en vanlig ansvarstagande anställd, som inte har något att dölja. Det kan låta rätt, men argumentet håller inte. "Du vet inte idag vad du vill dölja i framtiden. Och internet glömmer aldrig", säger säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder.
Just nu pratar (= tjatar) en massa experter om den digitala integriteten. Och det är säkert toppen, men inget som riktigt berör mig, för jag har inget att dölja.
Känner du igen tanken?
Det gör även Anne-Marie Eklund Löwinder, en av Sveriges främsta experter inom informationssäkerhet.
– Absolut, men ska jag vara ärlig tycker jag att det är en väldigt naiv kommentar. Det finns många potentiella risker och konsekvenser med att dela personlig information, säger hon.
Hon hänvisar till en intervju som Dagens Nyheter gjorde med Edward Snowden 2015, där han sa att:
”Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen.”
Så ja, på ett samhälleligt plan är det viktigt för alla och envar att vi bryr oss, men det är det även för dig personligen.
Vi ska vara medvetna om att internet aldrig glömmer.
– Alla har något att dölja, annars skulle informationen inte vara av så stort intresse. Det är också så att du vet inte idag vad du kan komma att vilja dölja i framtiden. För vi ska vara medvetna om internet aldrig glömmer, att det vi lägger ut på nätet finns där för all framtid. Och det du tycker känns harmlöst idag, kanske en framtida arbetsgivare reagerar negativt på när du söker jobb om tio år.
Anne-Marie Eklund Löwinder
Hon påminner också om att en mer totalitär regim kan vara ett val bort även här i Sverige.
– Har du skyltat med dina politiska åsikter, din sexuella läggning eller religionstillhörighet kan det ligga dig till last och missbrukas.
Stora företag håller inte vad de lovat
En anledning till att många ändå hemfaller till ”jag har inget att dölja” kan vara att det är svårt att greppa vad det egentligen är man ska skydda. Att du inte ska lämna ut bankuppgifter känns självklart, men sedan... Ska du skydda din surfhistorik, och i så fall varför? Inte platsdela på mobilen så att 42 appar vet exakt var du befinner dig? Inte ladda upp bilder på dig själv och dina barn?
– Huruvida vi oroar oss eller inte handlar om två saker: risk och tillit. Det är bra att fundera på vilka risker du utsätter dig för när du delar en viss information. Och vilken tillit du har till att informationen som samlas in om dig hanteras på ett korrekt sätt. Där vet vi visserligen att stora företag som Meta (Facebook) gång på gång har blivit ertappade med att inte använda informationen som utlovat.
Så varför fortsätter vi lita på dem?
– Vi människor låter ofta bekvämlighet och nytta gå före säkerhet och integritet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
Vi bryr oss när någon i närheten drabbas
En annan orsak till att man gärna viftar bort integritetsfrågan kan vara att det är så många saker man ska godkänna hela tiden, som man bara klickar i utan att läsa, man har liksom redan gett upp det där med att ha koll på integriteten.
– Men min erfarenhet är att så snart du själv eller någon i din närhet drabbas av ett intrång så börjar du bry dig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
Tjänstemän mer oförsiktiga än arbetare
Även i arbetslivet finns det all anledning att tänka till. En Novus-undersökning som Unionen gjort visar att 9 av 10 har hög tilltro till sina arbetsgivare. Och det är fint. Men samtidigt vet vi att många företag öppet eller i smyg övervakar sina anställda: vad som händer på skärmen, vad som står i chattar, vad man surfar på…
Peter Hellberg, Unionen FOTO: PETER JÖNSSON
– Många av oss har varit alldeles för aningslösa. Både anställda och vi som fackförbund behöver bli mer medvetna om vilken data arbetsgivare faktiskt kan samla in. För en dag kan den datan vändas mot dig, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och lägger till att:
– Tyvärr visar vår undersökning också att
tjänstemän
är mer oförsiktiga i fråga om digital integritet än arbetare.
Integritet i arbetslivet är avgörande för att upprätthålla förtroendet mellan arbetsgivare och anställd. Balansen mellan behov av information och integritet är en viktig och komplex fråga som kräver tydliga riktlinjer och respekt för lagar och regler. Bara tanken på att information en dag kan vändas mot dig borde få vem som helst att låta bli att använda jobbets resurser till privata ärenden, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
– Jag skulle inte använda jobbets mejl, mobil eller dator privat. Klart du kan surfa in på Dagens Nyheter på lunchen utan att någon skada är skedd, men säg att du är engagerad i någon förening som inte ligger i linje med arbetsgivarens åsikter. Den informationen kanske du inte vill att din chef ska ha, säger hon.
3 tips för ökad integritet i jobbet
Håll det privata privat. För din egen och verksamhetens skull.
Lär dig mer om vilken data som samlas in och varför – även på företaget du jobbar. Vad av det du gör på jobbet loggas? Och hur länge sparas datan?
Minns att: Även om du inte tycker att du har något att dölja idag, så vet du inte vad du vill dölja i framtiden.
Blir du frustrerad av teknik som strular på jobbet? Du är inte ensam!
Har du glömt dina lösenord, läst oändliga manualer, känt dig övervakad – och varit nära ett psykbryt efter timmars teknikstrul? Du är inte ensam om att uppleva den alltmer digitala arbetsvardagen som frustrerande.
Hösten 2025 presenterar Unionen, tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, vandringsutställningen ”Jävla k*kdator!” – en humoristisk men allvarlig satsning på och om den digitala arbetsmiljön. Utställningen bygger på en insamling av personliga berättelser från Unionens medlemmar.
Har du egen erfarenhet av teknikstrul som du vill dela med dig av?
Vad vet du om digital arbetsmiljö? Och vad säger andra?
I utställningen Jävla k*kdator finns foton som illustrerar typiska situationer i den digitala arbetsvardagen för
tjänstemän
.
Lär dig mer om digital arbetsmiljö och ta del av röster från Unionens medlemmar.
Den digitala arbetsmiljön ställer ofta krav på att ha många bollar i luften samtidigt. En arbetsuppgift kan kräva att man använder flera IT-system samtidigt, anpassat för olika arbetsrutiner. Det kräver aktivering av både långtidsminnet och korttidsminnet, ofta samtidigt som man bearbetar ny information. Det första steget är dock att komma ihåg lösenordet.
Att hantera flera system belastar hjärnan. Kognitiv ergonomi handlar om faktorer som påverkar ens förmåga för tankeverksamhet och informationshantering. Den kognitiva ergonomin kan förbättras genom bland annat:
Stöd för korttidsminnet under uppgifter med flera steg
Visuell bekräftelse på hur långt en process har nått
Design som matchar användarens sinnebild av ett system
En medlem i Unionen berättar:
”Den eviga uppdateringen av lösenord ställer till det för mig minst en gång per år. Nu senast på min relativt nya arbetsplats blev jag utelåst från min laptop på grund av felaktigt angivet lösenord. När jag till slut fick tag på rätt person att hjälpa mig, så tog det nästan två timmar att lösa. Det hela gjorde att jag var tvungen att ställa in introduktionsmöten med kund, det kändes inte bra.”
Ytterligare läsning om vad som kan göras för att förbättra den digitala arbetsmiljön:
Tjänstemän
i
privat sektor
förlorar sammanlagt 133,5 miljoner arbetstimmar på IT-strul varje år. När tekniken inte fungerar kan det leda till stress hos den anställde, irritation bland medarbetare och försenat arbete.
”Jag själv upplever sällan teknikstrul för jag är rätt duktig på de bitarna. Däremot blir det lite tråkig stämning när andra på kontoret är arga och frustrerade. Ofta upplever de hjälplöshet, att ingen lyssnar eller hjälper dem med problemet (jag brukar göra lathundar för problem de har i Officeprogrammet. Men när det strular i deras affärssystem kan jag sällan hjälpa då jag inte jobbar i det till vardags).”
”Jag och min kollega hade ett gemensamt projekt med en skarp deadline. Vi jobbade från varsin dator i ett delat dokument, men under arbetets gång stötte vi på stora tekniska problem. Våra interna system kraschade eller låste sig, vilket gjorde att vi gång på gång förlorade åtkomsten till dokumentet. Trots att vi var noggranna med att spara våra ändringar, skrev vi omedvetet över varandras texter, raderade viktiga delar och gjorde om samma arbete flera gånger. Resultatet? Enorm stress, frustration och känslan av att ha lagt ner timmar av arbete helt i onödan – allt på grund av teknikstrul.”
Hybridmöten, distanskonferenser och snabba check-in på Teams är sedan Covid-19-pandemin vardag. Digitala videomöten möjliggör mer flexibel och billigare kommunikation, men om internetuppkopplingen svajar eller någons hörlurar strular leder det lätt till frustration och stress. När det dessutom plingar i mobilen och pop-up notiser flimrar till på datorn kan det vara svårt att behålla fokus på mötet.
Begreppet ”Zoom fatigue” syftar till trötthetskänslan många upplever efter digitala möten. Vissa forskare menar att det beror på en ökad kognitiv belastning av att behöva fokusera på både skärm, verbal kommunikation och text. En studie lyfter dock understimulans som anledningen. Den visar att digitala möten leder till passiv trötthet, alltså en känsla av slöhet och oflexibilitet, vilket även får negativa effekter efter mötet. Färre och mer kärnfulla möten kan motverka den passiva tröttheten.
Källa: Nurmi, N., & Pakarinen, S. (2023). Virtual meeting fatigue: Exploring the impact of virtual meetings on cognitive performance and active versus passive fatigue.Journal of Occupational Health Psychology, 28(6), 343–362.
Två medlemmar berättar:
”Teams-kanaler är tänkta att vara tydligare och mer översiktliga än kommunikation via mejl. Men om man inför 40 kanaler att hålla koll på så är effekten den motsatta.”
”Digitala möten: Frustrationskälla eftersom det hänger på fler än jag, och om det strular för någon så påverkar det ju oss alla i mötet.”
”Tekniken i mötesrummen krånglar nästan alltid. Vi har hybridmöten med vissa på kontoret och vissa remote. Utöver att den inte fungerar, är tekniken olika i olika rum och därför måste hanteras olika. Bara för att man har lärt sig ett rum, betyder inte att man kan dom andra rummen.”
2017 svarade 24% av Unionens medlemmar att de inte hade fått nödvändig information och utbildning för att använda IT-systemen på ett effektivt sätt.
Användarna behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna använda ett system på bästa sätt och vid introduktion av ett nytt eller uppgraderat system bör användaren få utbildning och information i ett tidigt stadium, enligt de allmänna råden om tillämpning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm.
Källa: Tjänstemännens IT-miljö 2017, Unionen. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
En medlem berättar:
”Arbetsgivaren förväntar sig att man skulle ha datorer som sin främsta hobby. Man tror att ens mamma lärt en firmans affärssystem.”
Varje år förlorar arbetsgivare i
privat sektor
drygt 44 miljarder kronor på grund av att
tjänstemän
inte kan arbeta som de ska när IT-systemen krånglar.
Arbetsmiljöverket genomförde 2024 en inspektionsinsats av ledarskapet i det digitala arbetslivet. De inspekterade cirka 1 500 arbetsplatser och drygt hälften fick krav på åtgärder. Tydlig ansvarsfördelning inom organisationen lyfts som en viktig aspekt för den digitala arbetsmiljön.
”En sak som ofta inträffar, är att man försöker bota brister i ett system, genom att tillföra ytterligare ett. Under en period har vi haft fyra system, för en arbetsuppgift. Man kanske skulle kunna uttrycka det som att man maxat riskerna för fel.
Workarounds är strategier för att kringå ett bristfälligt system.
Sverige är ett av de länder i EU med högst andel anställda som jobbar hemifrån. 70% av Unionens medlemmar jobbar hemifrån en dag i veckan eller mer. Möjligheten att kunna arbeta på distans är viktig för många. Samtidigt kan det skapa en stress att vara konstant tillgänglig digitalt.
En medlem berättar:
"Att ha möjlighet att arbeta hemifrån ibland och att inte alltid vara på kontoret är en frihet på många sätt samtidigt kan det skapa en stress över att konstant vara tillgänglig digitalt. Vi använder Teams i vårt arbete, dels för digitala möten, dels dialog via chattsystemet. I Teams kan du själv lägga in status tillgänglig, upptagen eller stör ej men om man inte arbetar vid datorn blir statusen efter 5 minuter 'inte vid datorn'. Om du pratar i telefon, går på toaletten, hämtar en kopp kaffe finns det på ett helt annat sätt, än om man är inne på kontoret, en stress över att kollegor ska tycka eller tro att man inte jobbar. Den stressen finns inte när man är inne på kontoret. På kontoret funderar jag överhuvudtaget inte på om datorn gått över till 'inte vid datorn' för där kan alla se och alla vet att jag är på arbetet och därmed arbetar. Jag har en chef som har tillit till att jag gör vad jag ska så det handlar inte om att min chef kontrollerar mig under min arbetstid utan det är mer känslan av att ingen 'har koll på' vad jag gör på dagarna när jag är hemma och en stress över att andra ska tycka att jag inte gör vad jag ska."
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete vid bildskärm 10 § måste arbetsgivare informera om datorsystem som används för kvalitativ och kvantitativ kontroll av arbetsinsatsen.
Källor: Eurostat. 2023. Employed persons working from home as a percentage of the total employment, by sex, age and professional status (%).
Unionens Arbetsmiljöbarometer 2023.
Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5), föreskrifter. Arbetsmiljöverket.
Digital arbetsmiljö - mer än bara teknik
J*vla skitprogram, satans k*k-dator! Lösenordshelvete! Har du hört dig själv eller någon kollega utbrista något i den stilen, någon gång? Det kallas digital arbetsmiljö, och en vanlig orsak till stress för tjänstemän.