När Camilla larmade sin chef om kollegors sexköp och droganvändning blev hon uppsagd från kapitalförvaltningsbolaget. Unionen tog ärendet till rättslig prövning och nu har tingsrätten ogiltigförklarat uppsägningen och gett Camilla upprättelse.
Unionens medlem ”Camilla” (som egentligen heter något annat) hade arbetat administrativt på ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm i över tio år när hon hösten 2023 sades upp. Företaget hänvisade till illojalt beteende och samarbetssvårigheter, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega.
Lisa Melin är förbundsjurist på Unionen och den som företrädde Camilla i förhandlingarna med arbetsgivaren. Hon ansåg att arbetsgivarens anklagelser var obefogade och tog ärendet till domstol.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger hon.
Men det fanns mer att reagera på i det här fallet.
Camilla hade tidigare i samtal med företagets VD berättat att kollegor använt droger och att sexköp förekommit under jobbresor. Hon uttryckte även oro kring en delägare dömd för ekonomisk brottslighet.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin till Kollega.
Tingsrätten anser att arbetsgivaren inte visat sakliga skäl för uppsägningen. Rätten slår också fast att Camilla inte varit illojal.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin till Kollega.
Bolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd plus Camillas lön retroaktivt och därutöver även de rättegångskostnader som Unionen haft för att driva ärendet.
– Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger Camilla till Kollega.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad, tillägger hon.
Företaget har valt att inte överklaga.
Nästa artikel
En musikproducent skapade låtar på fritiden som blev succé och drog in miljoner – men fick noll i ersättning eftersom han pressats att skriva på ett avtal där arbetsgivaren tog allt. Nu stämmer Unionen bolaget och kräver 50/50-delning, då avtalet är oskäligt och faktiskt kan ändras i efterhand.
En anställd på ett svenskt ljudproduktionsbolag fick i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik – som ett sidoprojekt utanför sina ordinarie arbetsuppgifter. Han skapade inte mindre än 101 verk, i huvudsak på fritiden och med egen utrustning.
Musiken gjorde storsuccé och har streamats över 100 miljoner gånger på Spotify, Amazon och andra plattformar och hade till slutet av 2025 dragit in drygt 2,7 miljoner kronor. Trots det fick producenten inte en krona utöver sin vanliga lön.
Han hade nämligen skrivit på ett avtal där 100 procent av intäkterna gick till arbetsgivaren – något han uppger att han accepterade eftersom arbetsgivaren krävde det av honom. När producenten sade upp sig från bolaget, två år senare, fortsatte intäkterna att gå till arbetsgivaren.
Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att intäkterna delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, förklarar för Unionens medlemstidning Kollega:
– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete.
Så var det inte här. Karl Hägg betonar att musiken också i huvudsak skapades på fritiden med privat utrustning. Dessutom befann sig producenten i en tydlig beroendeställning när avtalet skrevs.
I sin stämningsansökan hänvisar Hägg till regler i avtalslagen och upphovsrättslagen som möjliggör att oskäliga avtal kan ändras i efterhand.
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg till Kollega.
På senare tid har också tillkommit nya regler kring upphovsrätt som ska skydda artister och andra kreatörer just när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.
En dom i Arbetsdomstolen kan enligt Hägg få principiell betydelse för anställda i kreativa yrken som skrivit under obalanserade avtal.
