När Camilla larmade sin chef om kollegors sexköp och droganvändning blev hon uppsagd från kapitalförvaltningsbolaget. Unionen tog ärendet till rättslig prövning och nu har tingsrätten ogiltigförklarat uppsägningen och gett Camilla upprättelse.
Unionens medlem ”Camilla” (som egentligen heter något annat) hade arbetat administrativt på ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm i över tio år när hon hösten 2023 sades upp. Företaget hänvisade till illojalt beteende och samarbetssvårigheter, rapporterar Unionens medlemstidning Kollega.
Lisa Melin är förbundsjurist på Unionen och den som företrädde Camilla i förhandlingarna med arbetsgivaren. Hon ansåg att arbetsgivarens anklagelser var obefogade och tog ärendet till domstol.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger hon.
Men det fanns mer att reagera på i det här fallet.
Camilla hade tidigare i samtal med företagets VD berättat att kollegor använt droger och att sexköp förekommit under jobbresor. Hon uttryckte även oro kring en delägare dömd för ekonomisk brottslighet.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin till Kollega.
Tingsrätten anser att arbetsgivaren inte visat sakliga skäl för uppsägningen. Rätten slår också fast att Camilla inte varit illojal.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin till Kollega.
Bolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd plus Camillas lön retroaktivt och därutöver även de rättegångskostnader som Unionen haft för att driva ärendet.
– Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger Camilla till Kollega.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad, tillägger hon.
Företaget har valt att inte överklaga.
Nästa artikel
Medlemmen, som vi kan kalla Camilla, anställdes i bolaget i augusti 2022 på en position som efter bara ett år ledde till en befordran. Men i samband med att anställningen avslutades början av 2025 tecknades ett särskilt avslutsavtal mellan parterna .
Enligt avtalet skulle Camilla vara arbetsbefriad med full lön under de sista fyra månaderna av anställningen, februari till maj.
Det framgår även tydligt att semesterersättning för intjänad men ej uttagen semester skulle betalas ut senast en månad efter att anställningen avslutats, det vill säga senast den 30 juni 2025 – det enligt lag, närmare bestämt i § 30 semesterlagen.
Men utbetalningen uteblev.
Semesterersättning är en rättighet som följer av lag – och den ska betalas ut även om det finns oklarheter eller andra oenigheter i samband med avslutandet av en anställning.
Din semesterersättning är en del av din lön som du själv tjänar in till genom ditt arbete. Att arbetsgivaren låter bli att betala ut den är inte bara fel, utan också ett lagbrott.
Om du själv befinner dig i en liknande situation – där du inte får ut din semesterersättning eller har frågor kring vad som gäller vid avslut av anställning – är det viktigt att du kontaktar ditt fackförbund så snart som möjligt. Det finns stöd att få, och det är en trygghet att ha en part vid sin sida som kan bevaka dina rättigheter.
Under sin anställning hade Camilla tjänat in totalt 85 betalda semesterdagar. Hon hann dock bara ta ut 35 av dem, vilket innebär att 50 betalda semesterdagar återstod när anställningen upphörde.
Eftersom hon inte fick möjlighet att ta ut sin semester i ledighet, hade hon - återigen enligt semesterlagen - rätt att få ut motsvarande belopp i pengar.
Baserat på hennes månadslön på 67 000 kronor och enligt den schablonberäkning som semesterlagen tillåter, skulle den totala semesterersättningen uppgå till 173 929 kronor.
Men bolaget betalade inte ut några pengar.
Unionen anser att arbetsgivaren därmed brutit mot både semesterlagen och det avslutsavtal som tecknats med medlemmen.
Förutom att kräva semesterersättningen driver förbundet nu också krav på ett allmänt skadestånd enligt § 32 semesterlagen – en paragraf som ska skydda arbetstagare från just den här typen av lagöverträdelser.
"Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den
semesterlön
eller
semesterersättning
vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada." (§32
semesterlagen
)
Ärendet har nu lämnats in till tingsrätten.
