Begreppet “kraft” i ordet arbetskraft och ”kraftfullt ledarskap” är något som Elaine Eksvärd, retorikexpert och ledarskapstränare, tar fasta på när hon pratar om ledarskap. Här är några av de centrala delarna hon nämner.
Publicerad 14 juni 2023
När man söker efter synonymer till ordet kraft får man en lång lista, där några av dem förknippas med styrka, energi och förmågan att påverka. Elaine lägger en stor vikt vid att det är chefen som har ansvar för arbetskraften på arbetsplatsen.
- Fundera över om du är en ledare som tar eller ger kraft till dina medarbetare. Vad tror du ger dina medarbetare kraft att prestera bättre?
Elaine likställer kraften hos medarbetarna med deras potential att växa och leverera i sitt arbete. Men vilka tips har hon då till chefen att bidra med kraft till sina medarbetare?
Det centrala momentet att bygga relation, menar Elaine, är medarbetarsamtalet. Inledningen i mötet är alltid viktigt, och kanske framför allt när du träffar dem första gången.
- Det tar 90 sek för medarbetaren att bestämma sig för vem du är, förklarar Elaine.
Hennes tips är att alltid inleda samtalet genom att vara personlig för att sedan gå över till de jobbrelaterade frågorna.
- Medarbetarna sitter med förväntningar som är helt okända för dig och de undrar också hur du är som ledare.
Elaine föreslår att du inleder med att fråga mer generellt vad medarbetaren förväntar sig av en ledare, vad hen behöver för att få energi och vad som tar energi. Det ger en bild av förväntningarna på dig där du kan förklara dina starkare och svagare sidor.
- I nästa steg vänder du på det och säger vad du förväntar dig av medarbetaren, säger hon.
För att vara säker på att samtalet har nått fram har Elaine själv ibland ett mail redo med en summering, som hon skickar till medarbetaren efter mötet. Ett mail som hon avslutar med en uppmaning om återkoppling.
”Priming” är ett begrepp som Elaine jämställer med psykologiska glasögon. Det är en psykologisk term som beskriver hur våra tidigare erfarenheter och stimuli kan påverka vårt sätt att tänka, känna och agera i framtida situationer.
- Allt du säger spelar roll. Om jag snackar skit om en person du aldrig träffat så kommer det spegla hur du ser på personen vid ert första möte.
Hennes tips är att i stället uppmuntra alla att skvallra positivt om varandra.
- Ett knep är att göra en deal med en medarbetare du vet har stort inflytande i arbetsgruppen och tillsammans skapa en kultur av positiv priming.
I det kraftfulla ledarskapet ingår det att ge feedback, men det ingår också att hantera konflikter.
- Den jobbiga nyheten är att om du är konflikträdd så ska du inte vara chef, säger hon. Den goda nyheten i sammanhanget är att du kan träna på att hantera konflikter.
Elaine förklarar att ironin för den som är konflikträdd är att den samlar på konflikter som sopas under mattan. Hennes förslag är att ledaren kan ha fokus på att vara lösningsfokuserad, för att undvika ha fokus på själva konflikten.
Hon poängterar dock vikten av att alla har en god kompetens i att ge och få feedback för att undvika konflikter, något som hon tycker bör vara en del i on-boarding i arbetsgruppen.
Det sista punkten Elaine nämner är att våga ta tag i relationen och börja om.
- Du kan ju ha fått en dålig start med en person som präglas av missförstånd och dålig stämning. Be då om ett samtal, hör hur medarbetaren mår och fråga om ni kan börja om relationen på nytt.
Nästa artikel
Att bli tillfrågad om ett chefsjobb tolkas ofta som ett kvitto på att man gjort ett bra jobb. Och det är det ofta också. Men Dag Bremberg på Unionen varnar för att blanda ihop skicklighet i yrkesrollen med vilja att leda människor.
– Det är klassiskt att den som är bäst på jobbet blir chef. Men det är helt andra egenskaper som krävs för att vara en bra chef, säger han.
Chefskap handlar mindre om expertis och mer om relationer, ansvar och att stå stadigt när förväntningarna går åt olika håll. Därför räcker det inte att vara kompetent – du behöver vilja något mer.
Innan du svarar ja (eller nej) behöver du stanna upp och vara ärlig mot dig själv. Dag uppmanar blivande chefer att granska sina drivkrafter:
Varför vill jag bli chef?
Är det lönen, titeln eller förväntningarna från omgivningen?
Eller är det viljan att påverka, leda och utveckla människor?
– Att vilja göra mamma stolt eller följa i någons fotspår räcker inte. Du måste verkligen vilja leda, säger Dag.
Just den reflektionen kan vara avgörande för om chefskapet blir hållbart – både för dig och för dem du ska leda.
När Josefin Akmar fick frågan om att bli chef var hon bara 22 år. Hon var långt ifrån säker på att hon var redo, men hon var tydlig med vad som lockade.
– För mig handlade det om möjligheten att påverka verksamheten, men framför allt människor. Jag tycker om att leda och hjälpa andra i den riktning de vill, säger hon.
Det är också den typen av drivkraft som ofta gör skillnad över tid. För när vardagen som chef fylls av svåra samtal, motstånd och beslut du inte själv valt, är det viljan att leda som gör att du orkar stå kvar.
Att fundera över sina drivkrafter kan också leda till insikten att chef inte är rätt väg – just nu eller alls. Och det är inget misslyckande.
– På en schysst arbetsplats ska det vara helt okej att säga att man trivs i sin roll som specialist och inte vill ha personalansvar, säger Dag.
Chefskap är inte nästa steg i alla karriärer. Det är ett annat steg. Och ibland är det mest professionella beslutet att tacka nej.
Att bli chef förändrar relationer, vardag och ansvar. Därför är det viktigt att beslutet inte bygger på yttre förväntningar, utan på inre motivation.
När du vet varför du vill bli chef – eller varför du inte vill – blir det också lättare att stå för ditt val, oavsett vilket det är.
Lyssna på hela avsnittet för fler resonemang om drivkrafter, chefsrollen och hur du fattar ett beslut som håller över tid.
