Att vara döv har inte hindrat Niklas Wanjura i sin roll som ledare, både inom idrotten och som reporter på SVT. Snarare har det gett honom en superkraft att vara mer lyhörd på vad som händer under ytan hos individerna i ett rum.
Publicerad 08 juni 2023
Med en lång historia som ledare inom dövidrott och även i fackliga sammanhang vill Niklas Wanjura bidra till vi-känsla, att gruppen har tydliga mål och att man löser problem tillsammans.
- Transparens är ett centralt ord i mitt ledarskap, säger han.
Niklas jobbar sedan många år på SVT som reporter, vilket innebär att han flera gånger får vara en arbetsledare under t.ex en tv-inspelning. Inom SVT peppas han att ta sikte på en chefsposition, dels för att de tycker att han är en god ledare i sin nuvarande roll, men även för att han är just döv, som inte ska ses som ett hinder.
- Det finns ett antal medarbetare som är döva idag på SVT, men ingen som är chef. Jag vill vara en förebild och visa att det går att vara chef som döv, säger Niklas. På så sätt vill jag också uppmuntra andra minoriteter och bidra till mångfald på arbetsplatsen.
Rent praktiskt, hur går det då till att vara ledare utan att höra? Hur gör man exempelvis när man ska leda möten? Niklas berättar att inom just redaktionen Teckenspråk, där han jobbar just nu, så kan många teckenspråk. Finns det personer som inte kan teckenspråk så behövs däremot tolk. På SVT finns fyra anställda tolkar.
- Har jag möten med bara en person, så skriver jag gärna svenska, säger han.
En utmaning med att använda sig av tolkar är att nå fram med tonen i budskapen.
- Tolken kan ju formulera sig på annat sätt än jag själv gör, förklarar Niklas. Översättningen från tolken kan exempelvis låta formell eller kanske till och med otrevlig när jag själv inte menar att göra det.
Hur går det då till med tolk om man är arg och skulle vilja låta arg i ett samtal?
Niklas berättar att det är detsamma som att använda en tolk från engelska till svenska som från teckenspråk till svenska, där tolken ”mjukar till” tonen och översätter orden och innebörden av dem, utan den ton som han kanske har.
Det finns utmaningar att vara döv i arbetslivet, men även fördelar. Niklas har, liksom många döva, utvecklat sin visuella förmåga.
- Jag kan ofta få en känsla för att något är fel i rummet snabbare än en som hör, berättar han.
Niklas berättar om ett möte, där tolken var lite försenad. Förutom Niklas så var det ytterligare två personer, där det blev tydligt för honom att det fanns någon form av konflikt.
- Jag avbröt mötet tillfälligt och vi gick tillsammans och tog en kopp kaffe. Den här mönsterbrytaren gjorde att de två individerna kom i samspråk mer informellt och löste konflikten som hade uppstått.
För att stödja hans målsättning att bli chef uppmuntrade hans gruppchef, honom att gå kursen Ny som chef hos Unionen, en kurs han tyckte var riktigt bra.
- Jag lärde mig bland annat mycket om coachande ledarskap, och att peppa sina medarbetare att själva lösa problemen.
När du blir chef – hur vill du uppfattas då?
- Jag vill vara lyhörd och ge alla möjlighet att göra misstag och utvecklas.
Niklas vill tipsa andra chefer att våga anställa folk med funktionsvariation.
- Om man har medarbetare med funktionsvariationer, exempelvis döva, så är ofta gruppen mer öppen för förändringar. Fokusera inte på funktionsvariationen, utan på det människan kan bidra med på arbetsplatsen.
Förutom att Niklas siktar på ett formellt chefskap inom SVT så är han idag arbetsmiljöombud , sitter i Unionenklubbens styrelse för hela SVT och är även nominerad till förbundsstyrelsen för hela Unionen.
- Så jag siktar högt som du ser, säger han och ler.
Nästa artikel
Ett vanligt misstag är att se lönesamtalet som startpunkten. I själva verket är det slutpunkten på en dialog som borde ha pågått hela året. När prestation, mål och förväntningar följs upp löpande minskar risken för missförstånd. Då vet medarbetaren redan var hen står.
”Lönefrågorna är egentligen någonting som bör vara med under hela året”, säger Patrik Blomér, som har lång erfarenhet av chefspositioner inom försäljning och media, i Unionens podd Jobblivet.
Från känsla till saklighet
Många pratar om rättvisa löner, men rättvisa är subjektivt. Det som däremot går att skapa är saklighet. Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, lyfter vikten av struktur:
”Vill man undvika att lönen uppfattas som godtycklig, då behöver man jobba med saklig och systematisk lönesättning.”
Det handlar om tydliga kriterier, uppföljning och en lönepolicy som faktiskt används, inte bara finns på papper.
Undvik överraskningar
Det som oftast skapar frustration är inte nivån på lönen, utan glappet mellan förväntan och utfall. Om en medarbetare får höra att allt fungerar bra, men möts av en låg ökning, uppstår en krock.
”Det (nivån på löneökningen) ska inte komma som en överraskning”, menar Ia Hamn.
Här blir chefens roll avgörande. Att vara tydlig, även när det är obekvämt, är en förutsättning för att kunna motivera lönen.
Lön som förtroendefråga
Det finns tendenser som visar att allt fler medarbetare talar öppet och jämför sina löner, vilket ökar kraven på transparens från ledningen. För chefer blir det alltså ännu viktigare att tydligt kunna motivera varför någon får den lön den får.
Lyssna på hela avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare.
