”Insikten om vilka hyss jag håller på med är det magiska tricket för att få till ett hållbart ledarskap. Och jag tror på att världen blir lite bättre genom att människor lär känna mer om sig själva.” Det säger Peter Axelsson som själv har många års erfarenhet som ledare.
Publicerad 20 sept. 2023 | Uppdaterad 24 nov. 2025
Unionen erbjuder ett antal kurser i ledarskap i nära samarbete med IHM Business School. En av dem handlar om hållbart ledarskap. Men vad är det egentligen? Vi bad Peter Axelsson, från företaget Masarin och lärare på kursen, utveckla sina tankar om hållbart ledarskap;
”Utvecklande ledarskap är mer identifierat än begreppet hållbart ledarskap men har ungefär samma innebörd för mig. Allt ledarskap borde ju vara hållbart.
När jag förklarar begreppet hållbart ledarskap så lyfter jag först förmågan att skapa förutsättningar för min omgivning att utföra vårt uppdrag på kort sikt samtidigt som vi förbättrar hur vi arbetar på längre sikt.
Därefter beskriver jag hur viktigt det är att säkerställa att individernas mänskliga basbehov tillgodoses. Generellt handlar det mycket om balans – att jag får jobba med saker jag trivs med, att jag gör nytta och att jag är i ett sammanhang som utvecklar mig.
På Masarin Consulting arbetar Peter med individer och grupper med en ambition att bidra till både höjd produktivitet och ökat välmående.
Om det här inte tillgodoses så skapar det stress för många. Stress skapas alltså inte bara av att ha för mycket att göra. Det uppstår också för många när inte sammanhanget hänger ihop och när syftet och nyttan saknas.
Människor som inte har lärt känns sig själva, reagerar på olika saker utan att egentligen förstå varför. Och jag tror på att världen blir lite bättre genom att människor lär känna mer om sig själva.”
”Du som chef har arbetsmiljöansvar! Att ta in personal, slita ut dem och skicka ut dem som avfall är inte hållbart.
Jag möter ibland företagskulturer som skulle behöva förstå mer om hållbart ledarskap. Den ena sliter ut sin personal utan att egentligen vara medvetna om att man kan göra på något annat sätt. Den andra företagskulten är mer cynisk med synsättet att det går att tjäna pengar på att kortsiktigt slita ut sin personal och ersätta dem.
Men jag tror att de allra flesta helt enkelt är omedvetna om hur man kan vara hållbar i sitt ledarskap och sin företagskultur och kanske känner en frustration när man märker att ledarskapet inte riktigt är hållbart. ”
”Min övertygelse är att ett hållbart ledarskap verkligen behöver en god dos självkännedom för att förstå hur jag kan hjälpa mig själv och mina medarbetare med inslag av negativ stress.
Begreppet psykologiskt kapital är intressant och centralt i arbetet för att stärka förmågan att hantera stress. Man talar här om HERO som är en akronym och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism. Det representerar fyra viktiga psykologiska och emotionella dimensioner som är kopplade till en persons förmåga att hantera utmaningar och svårigheter i livet.
Att odla hopp, effektivitet, motståndskraft och optimism kan vara en viktig del av att främja en sund och positiv livsstil och något som också bidrar till ett hållbart ledarskap. ”
Kursen "Hållbart ledarskap" ingår i Unionens skräddarsydda kursutbud som sker i samarbete med IHM Business School. Nästa tillfälle för kursen är XXXX
Text: Cecilia Björk
Psykologiskt kapital är en mental resurs som hjälper oss att må, fungera och prestera väl i livet. Det är ett koncept som omfattar fyra positiva personlighetsvariabler som förkortas HERO och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism:
Hope (Hopp): Hopp handlar om att tro på att saker går bra. Människor med hög hopp tenderar att ha en positiv syn på livet och kan bättre hantera stress och svårigheter. De tror att deras ansträngningar kommer att leda till framgång och att problem kan övervinnas.
Efficacy (Efficacy): Efficacy, eller effektivitet på svenska, är tron på ens egen förmåga att utföra uppgifter och uppnå mål. När människor har hög effektivitet, känner de sig kompetenta och kapabla att hantera olika situationer. Detta stärker deras självförtroende och deras förmåga att lösa problem.
Resilience (Resilience): Resilience, eller motståndskraft på svenska, är förmågan att återhämta sig från motgångar och svårigheter. Resilienta människor kan anpassa sig till förändringar, hantera stress och komma igen efter misslyckanden. De ser motgångar som tillfälliga hinder snarare än oöverkomliga hinder.
Optimism (Optimism): Optimism handlar om att ha en positiv syn på framtiden och att se det positiva i olika situationer. Optimistiska människor tror att saker kommer att ordna sig och att det finns möjligheter även i svåra tider. Denna positiva attityd kan hjälpa dem att hantera stress och hantera utmaningar på ett mer konstruktivt sätt.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar gruppchefen Halsho Rostam och Unionens centrala ombudsman Gunilla Krieg med sig av sina erfarenheter av svåra samtal.
Tydlighet och empati hör ihop
Många chefer oroar sig för hur den andra personen ska reagera. Blir det ilska, tårar eller försvar?
– Det handlar sällan bara om själva budskapet. Oftast är det ovissheten kring hur det kommer att tas emot som känns svårast, säger Halsho Rostam.
Förberedelsen börjar därför långt innan mötet. Det första steget är att vara klar över syftet. Varför ska samtalet hållas? Vad behöver personen förstå när mötet är slut?
Samtidigt behöver chefen vara mentalt förberedd på olika reaktioner. Att tänka igenom möjliga scenarier kan göra det lättare att behålla lugnet när känslorna väl kommer.
Våga stanna kvar i känslan
När en medarbetare reagerar starkt är det lätt att vilja lösa situationen direkt. Men det är oftast fel väg att gå.
– Om någon blir arg så försöker jag lyssna lugnt utan att gå i försvar. Om någon blir ledsen behöver man våga stanna kvar i stunden, säger Halsho Rostam.
Tystnad kan också vara en naturlig del av processen. Alla behöver inte svara direkt. Ibland är det viktigaste att ge personen tid att ta in det som sagts. Målet är inte att ta bort känslorna. Målet är att skapa ett samtal där personen känner sig hörd och bemött med respekt.
Var rak – men mänsklig
Många chefer tror att tydlighet och empati står i konflikt med varandra. I själva verket är det tvärtom. Empati handlar inte om att undvika det obehagliga. Det handlar om att ta ansvar för situationen tillsammans med den som berörs.
– Det handlar om att vara rak med budskapet men mjuk i sättet man förmedlar det, säger Halsho Rostam.
Gunilla Krieg känner igen bilden.
– Det allra sämsta är att inte ta samtalet alls. När chefer undviker svåra frågor kan konsekvensen bli att medarbetaren aldrig får en rimlig chans att förstå vad som förväntas eller förändra sitt beteende, säger hon.
Arbetet börjar efter mötet
Ett svårt samtal är sällan avslutat när mötesrummet töms. Uppföljningen är minst lika viktig.
Halsho Rostam menar att många chefer underskattar betydelsen av att finnas kvar efteråt.
– Det viktigaste är att följa upp och se hur personen har tagit emot samtalet. Ett svårt samtal får inte bara bli ord i stunden, utan måste följas av handlingar och tydlighet.
När människor känner sig respekterade, även i jobbiga situationer, blir det också lättare att gå vidare. Det gäller oavsett om samtalet handlar om utveckling, förändring eller i till och med att en anställning avslutas.
