”Insikten om vilka hyss jag håller på med är det magiska tricket för att få till ett hållbart ledarskap. Och jag tror på att världen blir lite bättre genom att människor lär känna mer om sig själva.” Det säger Peter Axelsson som själv har många års erfarenhet som ledare.
Publicerad 20 sept. 2023 | Uppdaterad 24 nov. 2025
Unionen erbjuder ett antal kurser i ledarskap i nära samarbete med IHM Business School. En av dem handlar om hållbart ledarskap. Men vad är det egentligen? Vi bad Peter Axelsson, från företaget Masarin och lärare på kursen, utveckla sina tankar om hållbart ledarskap;
”Utvecklande ledarskap är mer identifierat än begreppet hållbart ledarskap men har ungefär samma innebörd för mig. Allt ledarskap borde ju vara hållbart.
När jag förklarar begreppet hållbart ledarskap så lyfter jag först förmågan att skapa förutsättningar för min omgivning att utföra vårt uppdrag på kort sikt samtidigt som vi förbättrar hur vi arbetar på längre sikt.
Därefter beskriver jag hur viktigt det är att säkerställa att individernas mänskliga basbehov tillgodoses. Generellt handlar det mycket om balans – att jag får jobba med saker jag trivs med, att jag gör nytta och att jag är i ett sammanhang som utvecklar mig.
På Masarin Consulting arbetar Peter med individer och grupper med en ambition att bidra till både höjd produktivitet och ökat välmående.
Om det här inte tillgodoses så skapar det stress för många. Stress skapas alltså inte bara av att ha för mycket att göra. Det uppstår också för många när inte sammanhanget hänger ihop och när syftet och nyttan saknas.
Människor som inte har lärt känns sig själva, reagerar på olika saker utan att egentligen förstå varför. Och jag tror på att världen blir lite bättre genom att människor lär känna mer om sig själva.”
”Du som chef har arbetsmiljöansvar! Att ta in personal, slita ut dem och skicka ut dem som avfall är inte hållbart.
Jag möter ibland företagskulturer som skulle behöva förstå mer om hållbart ledarskap. Den ena sliter ut sin personal utan att egentligen vara medvetna om att man kan göra på något annat sätt. Den andra företagskulten är mer cynisk med synsättet att det går att tjäna pengar på att kortsiktigt slita ut sin personal och ersätta dem.
Men jag tror att de allra flesta helt enkelt är omedvetna om hur man kan vara hållbar i sitt ledarskap och sin företagskultur och kanske känner en frustration när man märker att ledarskapet inte riktigt är hållbart. ”
”Min övertygelse är att ett hållbart ledarskap verkligen behöver en god dos självkännedom för att förstå hur jag kan hjälpa mig själv och mina medarbetare med inslag av negativ stress.
Begreppet psykologiskt kapital är intressant och centralt i arbetet för att stärka förmågan att hantera stress. Man talar här om HERO som är en akronym och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism. Det representerar fyra viktiga psykologiska och emotionella dimensioner som är kopplade till en persons förmåga att hantera utmaningar och svårigheter i livet.
Att odla hopp, effektivitet, motståndskraft och optimism kan vara en viktig del av att främja en sund och positiv livsstil och något som också bidrar till ett hållbart ledarskap. ”
Kursen "Hållbart ledarskap" ingår i Unionens skräddarsydda kursutbud som sker i samarbete med IHM Business School. Nästa tillfälle för kursen är XXXX
Text: Cecilia Björk
Psykologiskt kapital är en mental resurs som hjälper oss att må, fungera och prestera väl i livet. Det är ett koncept som omfattar fyra positiva personlighetsvariabler som förkortas HERO och står för Hope, Efficacy, Resilience, och Optimism:
Hope (Hopp): Hopp handlar om att tro på att saker går bra. Människor med hög hopp tenderar att ha en positiv syn på livet och kan bättre hantera stress och svårigheter. De tror att deras ansträngningar kommer att leda till framgång och att problem kan övervinnas.
Efficacy (Efficacy): Efficacy, eller effektivitet på svenska, är tron på ens egen förmåga att utföra uppgifter och uppnå mål. När människor har hög effektivitet, känner de sig kompetenta och kapabla att hantera olika situationer. Detta stärker deras självförtroende och deras förmåga att lösa problem.
Resilience (Resilience): Resilience, eller motståndskraft på svenska, är förmågan att återhämta sig från motgångar och svårigheter. Resilienta människor kan anpassa sig till förändringar, hantera stress och komma igen efter misslyckanden. De ser motgångar som tillfälliga hinder snarare än oöverkomliga hinder.
Optimism (Optimism): Optimism handlar om att ha en positiv syn på framtiden och att se det positiva i olika situationer. Optimistiska människor tror att saker kommer att ordna sig och att det finns möjligheter även i svåra tider. Denna positiva attityd kan hjälpa dem att hantera stress och hantera utmaningar på ett mer konstruktivt sätt.
Nästa artikel
I det här avsnittet av Jobblivet för chefer och egenföretagare delar mötesexperten Micke Darmell och Unionens ombudsman Jesper Wiklund med sig av konkreta råd för hur du kan skapa möten som faktiskt tar verksamheten framåt.
Steg 1: Börja med ett tydligt syfte
Om det finns en sak som återkommer genom hela samtalet är det vikten av syfte.
– Grunden för ett möte är ett tydligt syfte, säger Micke Darmell.
Micke Darmell har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt en fråga som de flesta har starka åsikter om: möten. Som föreläsare, utbildare och författare har han i över 30 år hjälpt organisationer att utveckla sin möteskultur, och ett tydligt syfte är en grundsten som förvånansvärt ofta saknas, menar han.
Alla deltagare ska förstå varför mötet finns, redan innan det börjar. Syftet ska framgå i inbjudan och upprepas när mötet startar. Det handlar inte bara om att veta vad som ska diskuteras, utan också om vilken effekt mötet ska leda till.
När syftet är tydligt blir det lättare att avgöra vilka som behöver vara med och vilka frågor som faktiskt hör hemma där.
Steg 2: Gör mötet till en dialog
Många möten präglas fortfarande av envägskommunikation. Chefen informerar och deltagarna lyssnar.
Men enligt både Jesper Wiklund och Micke Darmell går organisationer miste om en enorm resurs när möten används på det sättet.
– Använd kraften i medarbetarna under de här mötena, säger Micke Darmell.
De personer som arbetar närmast verksamheten sitter ofta på värdefulla perspektiv, idéer och lösningar. För att fånga upp dem krävs tid för dialog.
Jesper Wiklund lyfter arbetsplatsträffar som ett exempel.
– Det handlar om att vi ska lyssna på de medarbetare som är engagerade och kan verksamheten.
När fler deltar aktivt ökar både kvaliteten på besluten och känslan av delaktighet.
Steg 3: Lämna mötet med ett beslut
Ett möte utan tydlig avslutning skapar lätt frustration. Därför behöver deltagarna veta vad som har beslutats, vem som ansvarar för nästa steg och vad som ska hända efteråt.
När människor lämnar mötet med tydlighet minskar behovet av uppföljningsmöten och diskussioner som upprepar sådant som redan borde vara avgjort.
Små förändringar kan ge stora effekter
Bättre möten handlar inte alltid om stora omorganisationer eller nya verktyg. Ibland räcker det med enkla förändringar. Fler pauser. Tydligare spelregler. En agenda som faktiskt följs.
Micke Darmell lyfter också vikten av energi.
– Vi har inte kul tillsammans på mötena längre, säger han.
Möten handlar inte bara om beslut. De bygger också relationer, tillit och samarbete. När människor trivs tillsammans blir det lättare att lösa problem tillsammans.
Börja redan i morgon
För den chef som vill förbättra möteskulturen finns ett enkelt råd. Mät hur mötena fungerar i dag. Fråga medarbetarna vad som fungerar och vad som inte fungerar. Och börja med att säkerställa att varje möte har ett tydligt syfte.
Som Micke Darmell uttrycker det:
– Att sitta på ett möte utan ett tydligt syfte är precis som att sätta sig i en taxi och säga: Kör.
Det kan bli en spännande resa. Men risken är stor att den blir både dyr och att ni hamnar helt fel.
Lyssna på hela avsnittet här.
