Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Nästa artikel
Susanne Pettersson är mental rådgivare och coach för många av Sveriges elitidrottare och deras ledare. Hon är också föreläsare och en av Skandinaviens ledande experter inom förändringsarbete.
Här ger Susanne några av sina bästa tips för att hitta glöden i arbetet igen;
Vilken är målbilden för din verksamhet? Tror du på den? Och känner du energi inför arbetet att leda din arbetsgrupp i riktning mot målet?
Om du själv inte tydligt kan formulera vad ni tillsammans ska åstadkomma så är det svårt att leda och inspirera arbetsgruppen i arbetet. Börja alltså med att påminna dig om hur du vill formulera riktning och målbild i verksamheten för både dig och din arbetsgrupp.
Hur mycket fokus lägger du på att medarbetarna ska må bra respektive på att verksamheten ska nå sina leveranser?
Om inte du och arbetsgruppen mår bra, så minskar antagligen möjligheten att nå de uppsatta verksamhetsmålen. Fokus på att må bra och ha roligt tillsammans ger bra förutsättningar att nå målen i verksamheten.
Ytterligare en anledning att lägga energi på en utvecklande arbetsmiljö är att personalomsättningen minskar om din arbetsgrupp mår bra.
Vid första mötet i arbetsgruppen har kanske några medarbetare varit tillbaka efter semester ett tag, medan det för andra är första dagen på jobbet. Tänk på att landa gruppen genom att lägga ner lite tid på att reflektera över den gångna ledigheten och läget just nu för att sedan ta sikte framåt.
Om det finns möjlighet så är ju självklart det bästa att även ha individuella avstämningar med dina medarbetare.
Inom idrotten säger vi att när jag slutar vilja blir bättre så slutar jag att vara bra. Ta del av ny kunskap och ägna dig åt att reflektera över ledarskapsfrågor tillsammans med andra chefer och ledare. Det finns alltid så mycket att komma till insikt om och lära sig. Så sluta aldrig vara nyfiken och våga vara nybörjare i vissa områden ibland.
Ibland kanske du till och med ska tänka till på om du verkligen vill fortsätta vara ledare, eller om kanske vill byta till någon annan roll.
Att vara chef handlar för mig om att ständigt utvecklas och vara genuint intresserad av sitt ledarskap och att få både sin grupp och individerna i den att utvecklas framåt. Det kan låta lite krasst, men om man inte är intresserad av det kanske man ska släppa fram någon annan.
