Många chefer kan teorin om stress. Ändå kör vi på när kroppen säger stopp. Vad händer med ledarskapet när man själv har kraschat – blir man bättre på att se och agera? I det här avsnittet pratar vi om signalerna, fällorna och de proaktiva åtgärderna som faktiskt gör skillnad.
Therese beskriver det rakt: “Rent intellektuellt har man koll på det mesta. Men känslomässigt gör man nånting annat… när man hamnar i kris blir man inte helt rationell.” Just där finns chefslärdomen som många missar. Egen erfarenhet av stressrelaterad ohälsa gör dig inte svagare som ledare – den gör dig skarpare på att se det du tidigare körde förbi.
Annika, Mirjam och Nicklas pratar om vad som finns att lära från att som chef själv ha blivit utbränd.
Chefer måste arbeta proaktivt
Unionens utredare Mirjam Olsson pekar på ett varnande mönster: “Det är lite för ofta man hör att ingen blev förvånad.” Det betyder att signalerna fanns – men verksamheten fångade dem inte. För stress är sällan ett solo-problem; det är ofta ett tecken på strukturella brister i arbetsmiljön. Därför behöver chefer arbeta proaktivt: bygga tydlighet, träna teamet i gränssättning och koppla in rätt stöd tidigt, inte först när allt brinner.
Varför aktivt chefskap?
I avsnittet pratar vi också om tillit som praktiskt ledarskap, inte som en känsla. “Ett aktivt chefskap är ett bra sätt att följa att arbete utförs,” säger Mirjam. Sätt ramar, följ upp, och tolka svängningar i prestation brett: “Förlorad prestation eller sänkt prestation kan till exempel vara ett tecken på ohälsa.”
Svårigheter med distansarbete
Erfarenheten från distansarbetet visar samma sak – otydliga förväntningar och diffusa principer skapar stress. Tydliga, gemensamma principer minskar godtycket och gör det lättare att fånga tidiga signaler.
Therese berättar hur hon kom tillbaka genom att bli mer transparent och närvarande: “Jag har öppnat en mer mänsklig sida av mig själv… och jag har tid för mina anställda.” Det är inte “snällt” ledarskap – det är effektivt. När du delar vad du själv önskat att någon sagt till dig, sänker du tröskeln för andra att flagga i tid.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur du som chef kan jobba förebyggande och vad du gör när tecken dyker upp – hos dig själv eller i teamet.
Energi & glädje: Personen uttrycker “inget är roligt längre”, tappar intresse för uppgifter eller socialt sammanhang.
Gränser som eroderar: Övertid normaliseras, “jag ska bara…” blir standard, semestrar och pauser skjuts på framtiden.
Kognitivt brus: Ovanligt många missar i enkla uppgifter, svårt att prioritera, hoppar mellan saker utan att avsluta.
Prestation som svajar: Plötsliga dippar, ökade fel eller prokrastinering — se det som en signal om ohälsa, inte bara “låg disciplin”.
Relationssignaler: Tillbakadragande, minskad respons, eller ovanlig irritabilitet i möten och chattar.
Korttidsfrånvaro: Långvarig stress leder till ett nedsatt immunförsvar vilket ofta resulterar i korttidsfrånvaro.
Signaler att hålla koll på inom organisationen
Irritabilitet & missnöje: Återkommande friktion i samarbeten, suckar i möten och små konflikter som lätt eskalerar.
Starka känslolägen: Snabba svängningar mellan ilska och sorg; “det brister” över till synes små saker.
Syndabockstänk: Fokus på att hitta vem som gjort fel snarare än att lösa problemet; “vems är felet?” blir standardfrågan.
Initiativtapp & cynism: Färre egna förslag, “det spelar ingen roll”-attityd och negativt prat om arbetsgivaren.
Kränkande beteenden: Tecken på mobbning, diskriminering eller trakasserier—skämt på andras bekostnad normaliseras.
Riskbeteenden: “Det löser sig”-chanstagning, genvägar och säkerhetsrutiner som hoppas över—ökar olycksrisken.
Skadligt bruk: Alkohol, läkemedel eller droger används för att “orka” eller varva ned; från enstaka tillfällen till mönster.
Rama in uppdraget: Tydliggör mål, prioritering och vad som kan vänta. Säg vad som ska bort när något nytt ska in. Stöd finns i föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Normalisera tidiga flaggor: Belöna den som säger “det blir för mycket” — behandla det som professionell riskrapportering.
Använd rätt stöd tidigt: Koppla på HR och företagshälsovård innan sjukskrivning. Låt experterna hjälpa till med bedömning och anpassning.
Skydda fokus i miljön: Skapa tysta zoner, mötesdisciplin och pauser. Ingen ska behöva “gå hem för att kunna koncentrera sig.”
Gå före själv: Visa din egen gränssättning (paus, hemgång, fokusblock). Det du gör väger tyngre än det du säger. Självklart gäller samma för dig som chef – även du behöver rätt förutsättningar och en rimlig arbetsbelastning.
Efter några veckors ledighet, är det dags att återvända till vardagen. Men hur hittar du energin för omstart både för dig och din arbetsgrupp? Eller kanske du kommer fram till att du behöver en nystart?
Fotograf: Emma Ekstrand och Gustaf Peterson
Susanne Pettersson är mental rådgivare och coach för många av Sveriges elitidrottare och deras ledare. Hon är också föreläsare och en av Skandinaviens ledande experter inom förändringsarbete.
Här ger Susanne några av sina bästa tips för att hitta glöden i arbetet igen;
”Red ut och påminn dig om målbilden för verksamheten”
Vilken är målbilden för din verksamhet? Tror du på den? Och känner du energi inför arbetet att leda din arbetsgrupp i riktning mot målet?
Om du själv inte tydligt kan formulera vad ni tillsammans ska åstadkomma så är det svårt att leda och inspirera arbetsgruppen i arbetet. Börja alltså med att påminna dig om hur du vill formulera riktning och målbild i verksamheten för både dig och din arbetsgrupp.
”Sätt även upp måendemål för dig och din arbetsgrupp”
Hur mycket fokus lägger du på att medarbetarna ska må bra respektive på att verksamheten ska nå sina leveranser?
Om inte du och arbetsgruppen mår bra, så minskar antagligen möjligheten att nå de uppsatta verksamhetsmålen. Fokus på att må bra och ha roligt tillsammans ger bra förutsättningar att nå målen i verksamheten.
Ytterligare en anledning att lägga energi på en utvecklande arbetsmiljö är att personalomsättningen minskar om din arbetsgrupp mår bra.
”Ge arbetsgruppen en bra start”
Vid första mötet i arbetsgruppen har kanske några medarbetare varit tillbaka efter semester ett tag, medan det för andra är första dagen på jobbet. Tänk på att landa gruppen genom att lägga ner lite tid på att reflektera över den gångna ledigheten och läget just nu för att sedan ta sikte framåt.
Om det finns möjlighet så är ju självklart det bästa att även ha individuella avstämningar med dina medarbetare.
”Planera din egen kompensutveckling”
Inom idrotten säger vi att när jag slutar vilja blir bättre så slutar jag att vara bra. Ta del av ny kunskap och ägna dig åt att reflektera över ledarskapsfrågor tillsammans med andra chefer och ledare. Det finns alltid så mycket att komma till insikt om och lära sig. Så sluta aldrig vara nyfiken och våga vara nybörjare i vissa områden ibland.
”Kanske ge dig själv en nystart?”
Ibland kanske du till och med ska tänka till på om du verkligen vill fortsätta vara ledare, eller om kanske vill byta till någon annan roll.
Att vara chef handlar för mig om att ständigt utvecklas och vara genuint intresserad av sitt ledarskap och att få både sin grupp och individerna i den att utvecklas framåt. Det kan låta lite krasst, men om man inte är intresserad av det kanske man ska släppa fram någon annan.
Råd och stöd för dig som chef
Sätta rättvisa löner, hålla svåra samtal och skapa en trygg arbetsmiljö – att vara chef innebär ansvar, befogenheter och utmaningar. Här hittar du Unionens råd och stöd i din vardag som chef och ledare.