Känner du ofta stress där vid datorn? Då kanske du skulle må bra av att reglera din skärmtid. Inte i samma bemärkelse som för barnen, men ändå. För ”i det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen”, säger arbetslivsforskaren Pär Pettersson.
Publicerad 16 okt. 2023
Många av oss är noggranna med barnens skärmtid, eftersom för mycket stirrande in i skärmar bland annat kan ge sämre psykisk hälsa och sömn. Men hur bra är du på att begränsa din egen tid framför skärmen? Frågan är viktig, för datorns och mobilens ständiga blippande och plingande, där du får inbjudningar till möten och mejl som kräver snabba svar, bidrar till den inre stressen. Ja, det är faktiskt som att en kollega skulle stå och knacka dig på axeln och kräva svar varannan minut.
– Effekten på oss är densamma oavsett vad det är som stressar. Kroppens mobiliseringssystem går igång, stresshormoner utsöndras, och pulsen och blodtrycket höjs. Det är ingen fara om stresspåslaget pågår en kortare stund, men om stressen inte varvas med återhämtning så kan det leda till en rad hälsoproblem som minnesproblem, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar och sänkt immunförsvar, säger Magdalena Ramstedt Stadin.
Effekten på oss är densamma oavsett vad det är som stressar.
Magdalena Ramstedt Stadin är forskare i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, och har specifikt tittat på den digitala stressen, alltså arbetsrelaterad stress kopplad till informationsöverflödet och våra digitala verktyg. Krångligt formulerat, men i realiteten kan det handla om att du hela tiden får mejl eller frågor i teams-chatten. Du ska hoppa in i ett Zoom-möte, men tekniken strular. Ni ska använda ett nytt digitalt program för schemaläggning, men du förstår inte hur det funkar. Även Arbetsmiljöverket tittar nu på detta.
– Hos anställda som ägnar en stor del av sin arbetstid åt digitala system, eller har flera verktyg att hantera samtidigt kan risken för teknikstress, överbelastning och utmattning av hjärnan öka, säger Malin Cato, som leder inspektionsinsatsen på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Magdalena Ramstedt Stadin såg i sin avhandling från 2020 att personer med högre utbildning oftare känner digital stress än de med lägre, och att chefer är extra drabbade. Cirka 75 procent av cheferna upplevde digital stress.
– Det är förstås ironiskt, eftersom cheferna har ett arbetsmiljöansvar och delvis borde kunna påverka detta. Å andra sidan har många mellanchefer höga krav både uppifrån och nerifrån. Oavsett så har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, inklusive orsaker till stress.
Arbetslivsforskaren Pär Pettersson, vid högskolan i Kristianstad, som har följt utvecklingen de senaste decennierna påminner om att tekniken på många sätt har underlättat för oss.
– Behöver du lämna och hämta på skolan, gå till läkaren eller vara hemma och vänta på elektrikern så är det förstås smidigt att kunna jobba delvis hemifrån eller svara på mejl på bussen till och från jobbet. Den möjligheten har gett många tjänstemän en större frihet.
Ja, frihet och kontroll är välkända friskfaktorer, och det gränslösa arbetslivet innehåller sådana komponenter. Men ibland kan det vara bra att fråga sig om du kontrollerar inkorgen på mejlen, eller om den kontrollerar dig. Framförallt om det finns en kultur på kontoret att den som svarar snabbast är bäst.
– Idag har vi ju heller inte bara mejl vi ska svara på, utan sms, chattrådar och så vidare. Om du hela tiden ska svara på saker, så äter det upp mycket av din tid och koncentration. Det är också lätt att hamna i en kvantitativ leverans snarare än en kvalitativ. Kanske hinner du inte ens med dina faktiska arbetsuppgifter, de som kräver koncentration, säger Pär Pettersson.
Nej, det är inte säkert att du har varit effektiv bara för att du svarat på en massa mejl och sms. Magdalena Ramstedt Stadin vill uppmana dem som översköljs av meddelanden att stänga av notiser och begränsa sitt mejlkollande till några få gånger per dag. Pär Pettersson är också inne på att en tydligare gränssättning behövs.
– I det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen, säger Pär Pettersson, arbetslivsforskare vid Högskolan i Kristianstad.
Ja, eventuellt är det inte bara barnen som behöver skärmtid, utan även vi vuxna kan må bra av att begränsa stirrandet in i skärmen. På jobbet kan det ske genom att du har en del möten IRL, och lämnar datorn och mobilen i väskan.
– Det mänskliga mötet där vi ser varandra i ögonen och bekräftar med en liten nickning är oerhört betydelsefullt. Det bidrar till ett välmående, man känner att man tillhör ett socialt sammanhang och blir bekräftad, säger Pär Pettersson.
Han uppmanar oss också att resa oss upp någon gång i timmen, gå iväg till kaffeautomaten och snacka med en kollega eller gå iväg till en skrivare några korridorer bort. Jobbar du hemma kan du gå ett varv runt kvarteret eller lägga in en maskin tvätt.
– Det är lätt att hamna i någon typ av löpande bandet-arbete, kanske framförallt om du sitter hemma och jobbar. Men mikropauserna är viktiga, vi behöver hämta andan ibland och få några minuters reflektion. Du blir inte effektivare eller mer kreativ ju längre tid du stirrar in i skärmen. Försök inte vara duktig hela tiden, var duktig mot dig själv också, det lönar sig i längden – även för dig som är ambitiös, säger Pär Pettersson. .
Och att ibland vid arbetsdagens slut: lägg undan mobilen och ta helt ledigt.
Kanske behöver ni i gruppen prata om vad ni har för outtalade förväntningar på varandra
– Det är bra att vi kan välja tid och plats för när vi vill jobba, men den digitala stressen är i hög grad kopplad till mobilen, som gör det möjligt att svara direkt. Kanske behöver ni i gruppen prata om vad ni har för outtalade förväntningar på varandra, och hur ni kan stötta varandra att också få vara lediga mellan varven, säger Pär Pettersson.
Nästa artikel
Stress är ett utbrett problem på våra arbetsplatser. Statistik från SCB visar att cirka hälften av alla är psykiskt stressade på jobbet – alltså varannan kollega. Direkt eller indirekt kommer deras stress även att påverka andra i teamet, för det är faktiskt så att stress smittar.
– Vi är sociala varelser som påverkas av varandras känslor, såväl lugn som stress. Du vet säkert hur en kollega som kommer in på kontoret med andan i halsen, full av irritation, påverkar stämningen i rummet, säger Susanne Ellbin, psykolog vid institutet för stressmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Att försöka ignorera saken är förstås ett alternativ – men att hjälpa en kollega som fastnat i skadlig stress kommer att kännas bättre för er båda.
Fast även som chef kan man tveka och känna ”Det kanske inte är min ensak. Borde jag lägga mig i?”
– Absolut, men jag tycker ändå att du ska lägga dig i. Vi är varandras arbetsmiljö. Om en person är mycket stressad, så bidrar det med stress och irritation i hela arbetsgruppen, det påverkar alla. Dessutom har det skett så mycket förändringar i samhället det senaste decenniet, med det stora informationsflödet, det gränslösa arbetslivet, aktivitetsbaserade kontor, slimmade organisationer och allt vad det är. Många har det tufft och vi behöver hjälpa varandra, inte minst genom att lyfta de här frågorna. Det handlar om att vi måste få bättre arbetsplatser där vi kan fungera på ett bra sätt, säger Susanne Ellbin.
Vi är alla lite stressade nu och då, och det är helt okej. Stress blir skadlig först när den inte följs av tillräcklig återhämtning. Det vill säga du gör av med mer energi än du fyller på med, vilket sliter på kroppens resurser – och till slut blir du utmattad.
Så vad är då varningsflaggorna på skadlig stress? Jo, att personen börjar snäsa av kollegor, tappar koncentrationen, skjuter upp beslut, är orolig, nervös, emotionellt labil och nyckfull.
– Just irritation är vanligt hos personer med hög stressnivå, man har ett tempo i sig och vill att saker ska gå fortare. En annan varningsflagg är att personen har svårt att sova och är ständigt trött, har kraftig huvudvärk, eller missar saker och gör fel i arbetet.
Vad ska jag göra om jag vill stötta en medarbetare i att bryta spiralen?
– Det bästa är att vara rak och tydlig. När man är inne i en stresspiral är det svårt att bryta den, för vi vänjer oss långsamt vid att ha ett högre tempo. Rätt som det är är vi så inne i det att vi bara fortsätter agera.
Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion
Man kan nämligen likna en stressreaktion vid en kamp-flykt-reaktion, som ger oss tunnelseende och säger till oss att agera och det snabbt.
– Det är därför en stressad person springer på alla bollar. Och om någon säger till hen att tagga ner, blir personen lätt irriterad, ”du fattar inte, du ser väl själv hur mycket vi har att göra.” Hen är redan överbelastad och har känslan allt vilar på mig, och så kommer du och ställer ytterligare ett krav.
Så hur bemöter jag min kollega i detta på bästa sätt, för att inte bli avsnäst?
– Försök att ha ett öppet samtal, där du utgår ifrån dig själv och vad du ser: Jag ser att du är stressad väldigt ofta, och upplever att du inte verkar må bra av det. Det gör mig orolig, för du är en uppskattad kollega som jag inte vill ska gå in i väggen. Det här är en situation vi behöver lösa, så hur kan vi hjälpas åt att göra det?
Susanne Ellbin påpekar att som chef är det ditt ansvar, om medarbetaren ingår i ditt team, att ta tag i saken.
– Om en person uttrycker stor stress, så kanske det syns på hen för att hen är mest reaktiv, men inte sällan ligger det något i själva arbetssituationen som behöver ses över. Och det är arbetsgivarens uppgift och ansvar att se till att anställda har en god arbetsmiljö, säger Susanne Ellbin.
