Mellanchefen har kallats både världens bästa och världens svåraste jobb. Det är rollen mitt i organisationen – där strategier ska bli verklighet, där människor ska må bra och där vardagen faktiskt fungerar eller faller. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Helena Henriksson, regionchef på Securitas Nord, och Unionens Dag Bremberg om varför mellanchefen är helt avgörande för hur vi mår på jobbet.
– Du är mitt i händelsernas centrum, säger Helena Henriksson. Det är du som får beslut och strategier att hända på riktigt, samtidigt som du fångar upp vad medarbetare och kunder behöver.
Forskning och erfarenhet pekar åt samma håll: relationen till närmaste chef är avgörande för trivsel, engagemang och hälsa. Det är också vad många medarbetare själva lyfter – chefen är ofta den viktigaste faktorn för att man ska vilja gå till jobbet.
– Alla behöver bli sedda och få ett tydligt uppdrag. Finns inte chefen där, då uppstår snabbt frustration, säger Helena.
Mellanchefen blir därmed den som fångar tidiga signaler: när någon tappar energi, när arbetsbelastningen skenar eller när något skaver i teamet. Det är också här arbetsmiljöarbetet blir konkret – i samtalen, prioriteringarna och uppföljningen i vardagen.
En återkommande bild i samtalet är mellanchefen som organisationens översättare. Uppåt – genom att föra fram hur strategier landar i verkligheten. Nedåt – genom att göra beslut begripliga, hanterbara och meningsfulla.
– Man har ett ansvar åt båda håll, säger Helena. Klarar inte organisationen den strategi som är satt, då måste det lyftas. Annars riskerar man både resultat och människor.
Just den rollen gör mellanchefen till en nyckelspelare. När översättningen fungerar skapas riktning och lugn. När den brister uppstår stress, ryktesspridning och otydlighet.
Att vara närvarande är inget som sker av sig självt. Helena beskriver hur hon jobbar aktivt med struktur: bokade avstämningar, tillgänglighet i vardagen och ett medvetet fokus på att ställa frågor.
– Jag frågar mycket. Det visar att jag är intresserad – och engagemang smittar.
Dag Bremberg betonar samtidigt vikten av att se individen bakom rollen.
– Alla är unika. Som chef måste du hitta något du uppskattar hos varje medarbetare. Annars fungerar det inte.
När chefen lyckas kombinera struktur med äkta intresse skapas psykologisk trygghet – grunden för både prestation och välmående.
Mellanchefer leder sällan genom stora ord. De leder genom vardagliga handlingar: prioriteringar, samtal, tydlighet och uppföljning. Just därför är deras påverkan så stor.
Det är här jobbet blir gjort. Och det är här vi mår – eller inte mår – bra.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur mellanchefer skapar engagemang, fångar signaler i tid och bygger arbetsplatser där människor vill bidra.
Nästa artikel
Att AI kommer påverka svenskt arbetsliv i grunden är enkelt att konstatera. Men exakt hur många är svårare att säkert veta, även om många försöker beräkna exakt hur många jobb som kommer ersättas, kompletteras och utvecklas.
Enligt till exempel Arbetsförmedlingen kan 21 procent av dagens arbetade timmar i Sverige automatiseras fram till 2035, vilket motsvarar drygt 1 miljon jobb.
Automatisering av arbetstimmar innebär dock inte nödvändigtvis att jobb försvinner. Olika yrken har olika stor andel automatiseringsbara timmar och nya arbetsuppgifter tillkommer.
Samtidigt kommer också minst lika många nya jobb också skapas – 1,3 miljoner enligt vissa beräkningar.
Osäkerheten som omgärdar AI och arbetslivet känns igen från andra tekniksprång, som när internet etablerades. Ann-Therese Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, tar en annan, kanske ännu mer samhällsomvälvande teknikrevolution som utgångspunkt.
jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner
– Jag brukar jämföra det som händer med AI nu med det som hände när elektriciteten slog igenom – förutsättningarna för alla jobb förändras, men jag brukar betona att det i första rummet handlar om att innehållet i våra jobb förändras – inte att de försvinner.
Enarsson är själv jurist i grunden och tar sitt eget yrke som exempel.
– Det finns beräkningar på att uppemot 44 % av innehållet som jurist kan kompletteras av en AI-modell. Vad händer då? Om nästan hälften av det jag gör försvinner och förändras – är jag fortfarande ens jurist då?
Att yrkesroller och arbetsuppgifter förändras kan lätt leda till en lätt identitetskris. Delar av den utbildning man lagt flera år på kanske kommer tas över av AI och då känner en del kanske att de slösat bort tid eller att delar av yrket som man verkligen har uppskattat inte längre kommer vara en del av det.
– Många funderar säkert på att byta yrke. När AI-verktygen är lika vassa och snabba på det som du själv är bra på blir det lätt så.
För chefer, och även HR-avdelningar, kommer man därför behöva vara beredd på att hantera de kompetenshierarkier som rubbas i och med AI. Man behöver också vara medveten om att AI inte förändrar alla yrkesroller i samma tempo eller hastighet, det sker i olika hastighet både mellan och i olika branscher.
– Som chef behöver man vara både en bra lyssnare och våga agera i det läget. Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Man behöver kunna förmedla till medarbetarna att AI inte säkert kommer ersätta dig – men den förändrar hur du skapar värde för arbetsplatsen.
Artificiell intelligens (AI) kan förenklat sägas omfatta datorsystem som har en hög grad av autonomi från den mänskliga användaren och som samtidigt har en förmåga att successivt förbättra prestationsförmågan. Det är viktigt att komma ihåg att AI är maskinell, i motsats till mänsklig intelligens.
Kognitiva tjänstemannayrken hör till de yrkesgrupper påverkas mest av språkmodeller som till exempel ChatGPT. Yrkesroller där en stor del av arbetsuppgifterna går ut på att analysera, skriva, förklara eller förhandla har tidigare setts som "trygga", men utmanas av AI nu.
– Det kommer självklart skaka om. Just därför behöver vi prata om AI som en mänsklig fråga. Det handlar om ledarskap, lärande och mod. Det handlar om att skapa en miljö där människor får växa med tekniken – inte känna sig utbytta av den. Vi behöver fler modiga ledare som säger: "Jag kan inte allt – men jag är beredd att lära."
