Mellanchefen – hjälten som avgör hur vi mår på jobbet
Mellanchefen har kallats både världens bästa och världens svåraste jobb. Det är rollen mitt i organisationen – där strategier ska bli verklighet, där människor ska må bra och där vardagen faktiskt fungerar eller faller. I det här avsnittet av Jobblivet pratar Nicklas Hermansson med Helena Henriksson, regionchef på Securitas Nord, och Unionens Dag Bremberg om varför mellanchefen är helt avgörande för hur vi mår på jobbet.
Helena Henriksson, Dag Bremberg, och Nicklas Hermansson.
– Du är mitt i händelsernas centrum, säger Helena Henriksson. Det är du som får beslut och strategier att hända på riktigt, samtidigt som du fångar upp vad medarbetare och kunder behöver.
Där arbetsmiljön händer
Forskning och erfarenhet pekar åt samma håll: relationen till närmaste chef är avgörande för trivsel, engagemang och hälsa. Det är också vad många medarbetare själva lyfter – chefen är ofta den viktigaste faktorn för att man ska vilja gå till jobbet.
– Alla behöver bli sedda och få ett tydligt uppdrag. Finns inte chefen där, då uppstår snabbt frustration, säger Helena.
Mellanchefen blir därmed den som fångar tidiga signaler: när någon tappar energi, när arbetsbelastningen skenar eller när något skaver i teamet. Det är också här arbetsmiljöarbetet blir konkret – i samtalen, prioriteringarna och uppföljningen i vardagen.
Översättaren mellan strategi och verklighet
En återkommande bild i samtalet är mellanchefen som organisationens översättare. Uppåt – genom att föra fram hur strategier landar i verkligheten. Nedåt – genom att göra beslut begripliga, hanterbara och meningsfulla.
– Man har ett ansvar åt båda håll, säger Helena. Klarar inte organisationen den strategi som är satt, då måste det lyftas. Annars riskerar man både resultat och människor.
Just den rollen gör mellanchefen till en nyckelspelare. När översättningen fungerar skapas riktning och lugn. När den brister uppstår stress, ryktesspridning och otydlighet.
Engagemang som smittar
Att vara närvarande är inget som sker av sig självt. Helena beskriver hur hon jobbar aktivt med struktur: bokade avstämningar, tillgänglighet i vardagen och ett medvetet fokus på att ställa frågor.
– Jag frågar mycket. Det visar att jag är intresserad – och engagemang smittar.
Dag Bremberg betonar samtidigt vikten av att se individen bakom rollen.
– Alla är unika. Som chef måste du hitta något du uppskattar hos varje medarbetare. Annars fungerar det inte.
När chefen lyckas kombinera struktur med äkta intresse skapas psykologisk trygghet – grunden för både prestation och välmående.
Därför spelar mellanchefen så stor roll
Mellanchefer leder sällan genom stora ord. De leder genom vardagliga handlingar: prioriteringar, samtal, tydlighet och uppföljning. Just därför är deras påverkan så stor.
Det är här jobbet blir gjort. Och det är här vi mår – eller inte mår – bra.
Lyssna på hela avsnittet för fler konkreta exempel på hur mellanchefer skapar engagemang, fångar signaler i tid och bygger arbetsplatser där människor vill bidra.
Skapa tydlighet kring uppdrag och prioriteringar
Var närvarande – genom regelbundna samtal, inte bara möten
Så håller du som chef ditt team uppdaterat kring AI
Utvecklingen inom AI går snabbt – och du som chef behöver hänga med. För din egen, dina medarbetare och arbetsplatsens skull. Futurions VD Ann-Therese Enarsson föreläser om AI och har sin bild klar: Som ledare behöver man bygga en företagskultur kring AI-kunskap.
Låt AI vara ett regelbundet inslag i dialogen med medarbetarna
För inte särskilt länge sedan var det lätt att människor bokstavligt talat fick en tumme mitt i handen, eller sju fingrar i stället för fem, när man använde AI-verktyg för bildgenerering. Det händer inte längre, eller i alla fall väldigt sällan.
Utvecklingen går rasande snabbt, helt enkelt. Även om allt AI gör inte är hundraprocentigt felfritt och definitivt fortfarande behöver mänsklig kontroll och handpåläggning många gånger sker små steg och förbättringar närmast dagligen i tekniken.
Det ställer också höga krav på den chef som ser AI som en viktig och naturlig del av företagets och/eller teamets utveckling.
AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana
För Ann-Therese Enarsson, tankesmedjan Futurions VD och föreläsare om AI-frågor, är det viktigt att se lärande och kunskapsöverföring om AI som något som pågår successivt och måste införlivas i företaget eller teamets DNA.
Ann-Therese Enarsson
VD på tankesmedjan Futurion
– AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana. En kultur som måste sättas och genomsyra vad man gör varje dag. Jag brukar säga: gör lärande till ett pulserande flöde, inte ett projekt.
Kollaborativt lärande är en nyckel
Enarsson menar att det svåra är just att få in lärandet i nuvarande rutiner och arbetssätt. I arbetslivets vardag ligger redan så många måsten och återkommande uppgifter att det kan bli svårt att addera också bevakning av AI-möjligheter och utbildning kring dem. En lösning är att göra det tillsammans.
– Låt teamen testa AI-verktyg gemensamt och sedan utvärdera vad som funkar I det dagliga arbetet. Ett enkelt sätt att göra det återkommande är att skapa enkla forum för att dela insikter – som till exempel “Tisdagstestet” eller “AI-fikan”.
Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare
Utan omvärldsanalys kan man hamna efter
Som chef handlar det också om att ha tentaklerna ute och blicken på omvärlden och framtiden på ett sätt som medarbetare Kanske inte alltid kan eller hinner med.
– Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare. Blocka tid varje månad för att läsa rapporter, testa nya verktyg och följa AI-trender. Annars hinner verkligheten före. Helst ska man göra det varje vecka, men jag förstår om det inte känns möjligt eller genomförbart för alla. Då är det bättre att börja smått och öka än att inte göra det alls. Det är lite som med gymträning – alla pass som blir av är bra.